Engagemangets gestaltningar – insatser i och utanför civilsamhället 

Medborgerligt engagemang är ofta en förutsättning för civilsamhällesorganisationer, alltså föreningar och förbund, att driva sin verksamhet. I uppdraget som frivillig kan ingå många slags uppgifter – allt från att koka kaffe och baka mockarutor till att renovera föreningslokalen, driva en medelinsamling eller fungera som stödperson för någon. 

I Engagemangets gestaltningar – insatser i och utanför civilsamhället som Johan von Essen & Lars Svedberg är redaktörer för, beskrivs ideellt arbete, informella insatser, givande och politiskt deltagande bland människor i Sverige. I boken diskuteras vad som kännetecknar olika former av engagemang, hur de uppstår och hur de har förändrats genom årtionden. Materialet som boken tar sin utgångspunkt i grundar sig på befolkningsundersökningar om medborgerligt engagemang som genomförts systematiskt under flera år i Sverige. Flera kända forskare och forskningsgrupper har bidragit till bokens innehåll.

Det finns en rätt stor risk för att det ska ske begreppsförvirring när man läser en bok som denna. Vi tolkar ord som civilsamhället, medborgerligt engagemang, volontärinsats och till exempel givande på olika sätt. Av den orsaken inleds boken med en genomgång av begrepp för att artiklarna ska kunna läsas på rätt sätt. Kapitlen i sig själva är väldigt varierande och behandlar olika aspekter av medborgerligt engagemang.

Inget belägg för dalande engagemang

I boken behandlas till exempel ”civilsamhällets infrastruktur” och de ideella arbetets strukturer. Ideella organisationer försöker anpassa sig till de förändrade villkoren för medborgerligt engagemang som individualisering, nya digitala interaktionsformer, såsom sociala medier och värderingsförändringar.

Kravet på att anpassa sig till de förändrade samhällsvillkoren har bland annat skapat en viss oro för att det medborgerliga engagemanget skulle dala. Men för det finns det åtminstone inte något belägg i befolkningsundersökningarna. Vi är fortsatt engagerade och det som bland annat gör att vi väljer att engagera oss är de traditioner och vanor som vi tar över från vår uppväxtmiljö. Studierna visar också att de som engagerar sig i en form av medborgerligt engagemang, ofta blir engagerade i någon annan form, alltså sker det ett kumulativt medborgarskap. 

I boken behandlas i ett kapitel även de som inte är medborgerligt engagerade i någon form. Med en viss förenkling kan man säga att engagemanget bland dessa personer påverkas av klasstillhörighet och resurser, tillit och tid. 

För vem är då denna bok? Den är för någon som vill få ett bredare perspektiv på medborgerligt engagemang och hur det har utvecklats genom årtiondena. Den svenska kontexten kan såklart inte appliceras som sådan till Svenskfinland, men det finns många likheter och det går att hitta inspiration till den verksamhet som man själv kanske är engagerad i. Boken följer logiken som är typisk för forskningsartiklar, vilket gör att det är lätt att följa med resonemanget och texterna är tydliga och beskrivande.

• Civilsamhället
• Medborgarskap