Svenska kulturfonden satsar stort och vill se fler konstglada kommuner
Kommer våra barn och unga att få mer jämlika möjligheter att studera olika konstämnen på sin fritid? Med hjälp av sex miljoner euro vill Svenska kulturfonden sporra kommunerna att öka samarbetet och satsa långsiktigt.
– Musikinstituten har en lång tradition och en stark ställning inom den grundläggande konstundervisning på svenska i Finland. Men nya konstformer, som till exempel ordkonsten, har svårt att erhålla statliga pengar.
Det säger musiklektorn Marina Lindholm som tillsammans med forskaren Dan Sundblom kartlade den finlandssvenska grundläggande konstundervisningen inför Svenska kulturfondens nya satsning SKAPA.
Det här innebär statligt finansierad undervisning som ordnas utanför skolan för barn och unga. Till det här området hör förutom musiken, även till exempel bildkonst, slöjd, dans, mediekonst, ordkonst, cirkuskonst och teaterkonst.
– Arkitektur är jättepopulärt i synnerhet bland pojkar, men erbjuds på svenska enbart i huvudstadsregionen, säger Marina Lindholm. Cirkuskonsten är inte heller utbredd och mediekonst förekommer nästan inte alls på svenska.
Sex miljoner i ett paket
– Vi har länge vetat att tillgången är ojämn. Över nittio procent av den statliga finansieringen till grundläggande konstundervisning går till musiken, och det har sina historiska skäl. Arkitektur och cirkuskonst har till exempel svårt att växa, för att inte tala om ordkonsten som vuxit mycket under den senaste tiden, säger ombudsmannen Katarina von Numers-Ekman från Svenska kulturfonden.
Hon berättar att det här området ligger fonden nära hjärtat. Man önskar att alla barn och unga ska få bättre tillgång till konstundervisning på sin fritid. Därför tog Svenska kulturfonden intiativ till en första utredning redan 2020. Den efterföljdes av Dan Sundbloms rapport – se händelseförloppet i faktarutan.
Alla undersökningar pekade i samma riktning. Utbudet i kommunerna är bristfälligt och ojämnt fördelat. Svenska kulturfonden bestämde sig därför att göra en strategisk satsning på sex miljoner under åren 2023 till 2025. Det nya är att också kommuner och samkommuner kan söka bidrag från Svenska kulturfonden.
Kommunerna ska sporras
– Vi vill ge kommunerna en möjlighet att se över sina strukturer och börja samarbeta på nya sätt. I nuläget är det många kommuner som godkänner läroplaner för grundläggande konstundervisning som ordnas av organisationer inom tredje sektorn, men sedan vill de inte alltid bidra särskilt mycket med finansiering till verksamheten, säger Katarina von Numers- Ekman.
Miljonerna ska nu gå specifikt till projekt som skapar flera samarbeten och nya hållbara strukturer och nätverk mellan aktörerna.
–Vi hoppas att det här på lång sikt ska öka utbudet av konstundervisning på svenska. De ansökningar som kom in hösten 2022 hade bra geografisk spridning. Det finns exempel på kommuner där man nu på allvar satt sig ner för att diskutera samarbeten som tidigare endast varit sporadiska, säger Katarina von Numers-Ekman.
Bland projekten syns satsningar på barn och unga i glesbygden och även tvärkonstnärliga projekt. Mediekonsten är ett område som Marina Lindholm och Katarina von Numers-Ekman lyfter fram som aktuellt och intressant med stor potential att utvecklas.
Bättre studiestigar för lärare
Samtidigt vill Svenska kulturfonden att SKAPA ska leda till bättre utbildnings- och fortbildningsmöjligheter för konstlärare inom den grundläggande konstundervisningen.
– I vår undersökningen kom det tydligt fram att lärarna behöver stöd. De ansåg att de har för stora grupper och är underbetalda trots att de arbetar om kvällarna och planerar mycket, säger Marina Lindholm.
Här efterlyser Katarina von Numers-Ekman tydligare studiestigar för lärare när det gäller andra konstformer än musiken.
Kommunal synlighet för konst
– Vi kan inte med säkerhet veta vad kommunerna kommer att göra efter att SKAPA-projekten är slut. Vi är medvetna om att det är utmanande, men vi hoppas att satsningen ska resultera i något bestående, säger Katarina von Numers-Ekman.
Om Marina Lindholm fick drömma fritt om bästa tänkbara utvecklingsscenario när det gäller konstundervisningen i vårt land, skulle hon vilja att alla kommuner hade kulturhus där man kunde erbjuda många olika konstformer under samma tak.
– Det är ju samtidigt en investering i barns och ungas välmående, säger hon.
Så här fick den grundläggande konstundervisningen ny fart:
År 2020 utkom Lasse Garoffs rapport Mer än en hobby.
Den initerades av Svenska Kulturfonden, och visade att det råder en ojämlik grundläggande konstundervisning på svenska i Finland.
Svenska Kulturfonden gav ett uppdrag åt Martin Wegelius-institutet (MWI) och De ungas musikförbund i Svenskfinland (DUNK).
Marina Lindholm anställdes som koordinator och Dan Sundblom som forskare för projektet ”Konstundervisning för barn och unga på svenska i Finland”.
Under ett drygt år ordnade de gruppintervjuer med branschpersoner i ledande ställning. Resultatet utmynnade i en rapport.
Projektet resulterade också i en digital idébank för konstundervisning: Idébanken
Slutligen utarbetade Svenska kulturfonden SKAPA som omfattar en satsning på sex miljoner under åren 2023–2025.
