Att erövra ett eget uttryck
Skribent
SFV:s styrelsordförande
I samband med en statlig utredning i Sverige kallades konst och musik för ”själens smörjmedel”. Det fick Dagens Nyheters kulturchef Björn Wiman att ryta till.
– Kultur är inget själsligt skoputsmedel, utan en basal mänsklig verksamhet, skrev han.
Konst är inte ett kosttillskott med lite oklar verkan. Det är varken guldkant eller lyx. Det är ett grundbehov, som varje barn behöver få mättat. En grundläggande mänsklig verksamhet, som varje barn behöver få redskap för att både utöva och förstå.
Det är oerhört fascinerande att man i dag vet att en medveten rationell inlärning inte är särskilt effektiv när det gäller att rubba våra mönster och förändra tankebanor. Konsten däremot talar till de snabbaste delarna av hjärnan, och kan påverka och ruska om invanda tankemönster. En film eller en roman kan sammanfatta ett oändligt antal rapporters budskap om människors livsvillkor eller utsatthet, och både ge förståelse och väcka empati. Sånger hör till det som finns kvar allra längst i minnet när vi åldras.
*
När vi på SFV drog upp linjerna för vårt kulturarbete de närmaste åren valde vi att fokusera på skolan. Vi frågade ett antal lärare och skolledare från olika stadier om vilka behov de ser när det gäller konst, kultur och konstfärdighetsämnen i skolan, och vad SFV kunde göra, som inte hör till utbildningsanordnarens primära ansvar. Svaren var många – och samstämmiga.
Lekfull musikundervisning som syftar mer till lust än till kunskap önskades särskilt på lågstadiet. Fortbildning och färdiga undervisningspaket i konstämnena efterfrågades. Dramapedagogik som redskap för träning av empati och förebyggande av mobbning finns det behov av. Lärarna vill också kunna ge eleverna kulturupplevelser, både i och utanför skolan.
Vi tittade också på forskning kring bland annat lärande och musik, där man kunnat se att barn som går i skolor där de får extra musikundervisning också gör bra ifrån sig i andra ämnen. Exakt vad det här beror på har ännu inte klarlagts. En delförklaring kan vara att de eleverna har haft andra förutsättningar från början, att de till övervägande del kommer från en socioekonomisk grupp som redan i sig ger försprång.
Men man har de facto kunnat se positiva effekter av själva musicerandet. Hjärnforskaren Töres Theorell har till exempel kunnat belägga att skolbarn som spelar tillsammans får lägre nivåer av stresshormoner – vilket förstås främjar inlärningen.
Konst ökar också vår förmåga att hantera svåra situationer. Stressforskaren Julia Romanowska har kunnat påvisa att konst, musik och poesi höjer nivåerna av ett hormon som är viktigt för både immunförsvaret och stresståligheten.
En satsning på skolans konstämnen är därmed även en investering i både välmående och kunskap.
*
Resultatet av våra efterforskningar blev att vi byggde en tvåfilig väg för kultur och lärande. Dels finns möjligheten att, som tidigare, söka projektstöd. Och dels finns nu skolnätverket BRAVO! som SFV bjuder in skolor till, och som ger lärare verktyg och resurser att lyfta konstämnenas status, och också integrera konsten i övriga ämnen.
Skolans estetiska ämnen handlar både om att erövra ett eget uttryck och att träna sig att lyssna till vad andra uttrycker. Det handlar om barnets rätt till en egen röst.
Kultur, språk och bildning är en sammanvävd helhet. Att plocka ut och isolera någon av de delarna från de andra låter sig inte göras.
Däremot skall vi vara försiktiga med att mäta värdet av konst, kultur och bildning i pengar. Det handlar om identitet, och identiteten kan man inte sätta prislapp på.
Konst och kultur ger oss redskap för att förstå och uppfatta världen, varandra och oss själva. En själens läskunnighet. Behovet av den här läskunnigheten finns inristat i våra gener, och gör kultur till en grundläggande mänsklig verksamhet. Konst kan göra oss till bättre fungerande människor.
