Norska forskare: ”Skolans uppgift är inte att vara en detektivbyrå”

– Ska en lärare ringa polisen om man upptäcker att en elev inte lär sig läsa? Vi vet i dag att många som blivit radikaliserade haft stora utmaningar med sin skolgång, till exempel med läsningen, säger Martin Sjøen.

Han är forskare och utbildar lärare vid universitetet i Bergen, och väljer att medvetet vara lite provocerande. Massakern i Utøya finns i färskt minne ännu ett decennium senare. Terrorismen ökar rent allmänt i vår värld. I Norge uppmanar myndigheterna som ansvarar för landets säkerhet alla lärare att snabbt reagera och anmäla om det upptäcker något oroväckande. 

– Men en lärare möter dagligen mycket som är problematiskt i vardagen, säger Sjøen som också skrivit en doktorsavhandling om hur man kan förebygga radikalisering.

Radikalisering inget stort tema i lärarutbildningen

Massakern den ödesdigra julidagen 2011 har blivit ett globalt exempel på grov radikalisering och extremism. 

– Jag upplever ändå att den kritiska och välbehövliga diskussionen faktiskt blev lite begränsad efteråt. Senare forskning har också visat att det fanns stora variationer inom de norska skolorna när det gäller kompetens och insikt i hur man förebygger extremism, säger Martin Sjøen.

Det var först 2020 när den nya läroplanen infördes i Norge som förebyggande av terorism och extremt våld med avstamp i händelsen blivit en del av innehållet i ämnet samhällslära. 

Martin Sjøen berättar om lärare som direkt efter massakern fick instruktioner av skolledningen att minimera diskussionerna i klassrummet. Orsaken var att man inte ville riskera att ytterligare traumatisera de elever som hade personliga kopplingar till massakern.

Hur ser det ut i dag när man utbildar lärare?

– Radikalisering är faktiskt inget stort tema i vår lärarutbildning idag, säger Martin Sjøen.

Ser läraren en terrorist?

Claudia Lenz är också lärarutbildare och arbetar med att förebygga fördomar och gruppfientlighet i skolan. Hon sitter även med i en extremismkommission som den norska regeringen i tillsatt.

Hon tar också avstånd från skolan som en institution som kan åläggas en form av polisiära säkerhetsfunktioner. Dit hör till exempel identifiering av potentiella brottslingar.

– Ser du en student som kan bli en terrorist eller ser du en person som har behov?

Claudia Lenz berättar att de skolor som lyckats väl i sitt förebyggande arbete haft ett holistiskt synsätt. Nyckeln har varit att man arbetat genomgripande med att förändra hela skolkulturen och även i samarbete med andra yttre aktörer.

Extremism med historia

Massakern vid Utøya var stor, planlagd och dramatisk. Därför fick den stor uppmärksamhet. Men Martin Sjøen påpekar att det finns flera tidigare och även senare nationella exempel på extremism i Norge. Landet fick faktiskt sin första handlingsplan mot radikalisering redan ett år före händelsen i Utøya.

– Högerextremismen har en lång historia i vårt land och för några år sedan var det islamismen som stod i fokus när européer åkte till Syrien och Irak för att kriga, bland dem norrmän. 

Han berättar att Norge också var ett av de första länderna som började utveckla exitprogram för den här typen av radikaliserade personer. Terroristen Anders Breivik återkommer ännu i den norska debatten.

– Praktiskt taget alla arenor där han har funnits har undersökts, för att om möjligt hitta ett svar på hur det kunde gå så snett, säger Sjøen.

Skolan blir boven

I vissa sammanhang har den skärskådande blicken vänts mot skolan, men varken Martin Sjøen eller Claudia Lenz vill utse skolan till en avgörande faktor för att motverka radikalisering bland unga människor.

– Skolan har ett stort samhällsmandat och det har alltid funnits stora förväntningar på skolan när det gäller stora och komplexa frågor, men det är helt orealistiskt att skolan skulle kunna lösa problemställningar som är globala. Det händer ibland till och med att skolan får skulden för dem, säger Martin Sjøen.

Medias inflytande och roll är enligt honom både större och viktigare i sammanhanget.

– Det finns också en stor problematik förknippad med att man tar stora globala frågor in i skolvärlden. Där förvandlas de plötsligt till pedagogiska problem, vilket de inte är. 

Fokusera på rätt sak

Båda forskarna regarerar likartat när de bli ombedda att svara på frågor om vilka tecken på extremism som en lärare då borde reagera på. Frågan är helt enkelt fel ställd. Perspektivet likaså. Claudia Lenz betonar i stället den viktiga demokratiska bas som skolan bör bygga in i all sin verksamhet och den som extremismkommissionen också utgår ifrån. Den grunden kan inte bantas ner till en tipslista.

– Skolan ska aldrig någonsin ha rollen som secret service. Skolans stora uppgift är att arbeta för välmående, inkludering och att ge de unga mening i livet. Man behöver även ge dem verktyg för kritisk reflektion och redskap för hur de ska hantera fake-news, säger Claudia Lenz.

Martin Sjøen säger att det också kan vara svårt att se skillnaden mellan extrema tankesätt som hör ihop med unga individers normala socialiserings- och utvecklingsprocess, och sådana som faktiskt är onormala. 

– Men en lärare som träffar sina elever varje dag står i en god position att kunna lägga märke till markanta förändringar hos en enskild elev.

Möt dem med omsorg

Martin Sjøen ger ett gott råd till lärare som ser tendenser till radikalisering hos enskilda elever.

– De unga som faller offer för radikalisering känner sig ofta utanför, diskriminerande, och upplever att ingen bryr sig om dem. Möt dem då i stället med det motsatta, det vill säga omsorg, tolerans och inkludering. 

Samtidigt betonar han att man hela tiden behöver ha i åtanke att läraren inte har endast en extrem elev i klassrummet som behöver omsorg, utan kanske tjugo andra som också har behov.

Claudia Lenz är helt av samma åsikt, men säger att det i vissa speciella situationer kan finnas orsak att kontakta polisen.

– Men då sker det utifrån samma pliktskyldighet som alla medborgare har, att reagera på något som upplevs som hotfullt, och det bör ändå vara ett mer sällsynt sätt att angripa problemet på.

Om Martin Sjøen

Utbildning: Inom pedagogik och social trygghet.

Har gjort: Skrivit doktorsavhandling om hur man förebygger extremism i skolan.

Gör just nu: Är försteamanuens och lärarutbildare vid universitetet i Bergen.

Aktuell forskning: Hur man förebygger extremism, demokratiskt medborgarskap och det mångkulturella samhället.

Läs hans artikel: Når forsøk på inkludering blir ekskludering.

Om Claudia Lenz

Utbildning: Utbildad filosof och statsvetare från universitetet i Hamburg.

Har gjort: Har varit med om att bygga upp demokratiprojektet DEMBRA.

Gör just nu: Är professor vid MF Vetenskapliga högskolan i Norge och även forskningsprofessor vid centret för studier av Förintelsen och norska Senter for studier av Holocaust og livssynsminoriteter.

Annat viktigt: Sitter även med i den extremismkommission som norska regeringen tillsatte 2022. Resultaten ska presenteras under våren. Målsättningen har varit att ta fram rekommendationer som kan förbättra landets förmåga att förhindra att extremism och radikalisering får fotfäste.

Aktuell forskning: Attityder och förhållningssätt till judar och muslimer bland norska ungdomar.

• Demokratifostran
• Medborgarskap