Svårigheter med hanteringen av sinnesintryck betyder att hjärnan inte reagerar normalt på något eller några av våra sinnen. Vanligast är överkänslighet för ljud. Digitalisering och öppna inlärningsmiljöer i våra skolor kan göra problemen värre.

Tick-tick-tick. Klockan på klassrummets vägg. Knarrande stolar och gummisulor mot golvets plastmatta. Tuschpennan gnisslar mot tavlan och dränker lärarens röst. Solskenet bränner genom fönstrets spjälgardiner. I taket flimrar lysrören och susar i elektrisk diskant. 

Drygt åtta procent av åttaåringarna i Finland har någon form av problem med hanteringen av sinnesintryck. Det visar forskning gjord av Katja Jussila, universitetslektor i klinisk psykologi vid Uleåborgs universitet.

Katja Jussila säger att problem med hantering av sinnesintryck ofta följer en genom hela livet. – Det är inte ovanligt att problemen rentav ökar i vuxen ålder, men samtidigt ökar möjligheterna att hantera dem. Som vuxen är det lättare att själv påverka sin miljö, och vid behov använda hjälpmedel som exempelvis öronproppar.

– I de flesta fall handlar det om överkänslighet, men fenomenet kan också ta sig uttryck i att hjärnan reagerar svagare än normalt på sinnesintryck. Överkänslighet förekommer hos sju procent av barnen, och en dryg procent har underkänsliga sinnen.

Resultatet baserar sig på 4500 finländska åttaåringars föräldrars iakttagelser.

– När ett barn lägger händerna för öronen eller drar sig undan kan man misstänka sinnesöverkänslighet. Underkänslighet är svårare att upptäcka, men kan ta sig uttryck som bristande uppmärksamhet, säger Katja Jussila. 

De öppna kontorslandskapen i våra skolor stressar

– Barn är överlag känsligare än vuxna, och reagerar kraftigare på sinnesintryck. Barn har också svårare att hantera flera sinnesintryck samtidigt. Multitasking kan inverka negativt på barns hjärnors utveckling. 

Det säger Anita Puustjärvi, ansvarig läkare i barnpsykiatri vid Norra Savolax välfärdsområde. 

Problem med hanteringen av sinnesintryck kan uppträda inom alla sinnen, även om överkänslighet för ljud är vanligast. Puustjärvi påminner om att vi har fler sinnen än syn, hörsel, lukt, smak och känsel. Balanssinnet, sinnet för position och rörelse (proprioception) och kroppssinnet (interception) är exempel på dessa.

– En överkänslighet för balanssinnet kan yttra sig som rädsla i situationer där huvudet lutas bakåt, till exempel när man gungar eller går till tandläkaren. 

Att delvis frångå klassrumsundervisning till förmån för mera dynamiska inlärningsmiljöer har varit en målsättning när man planerat nya skolbyggnader, det kommer fram i en enkät till kommunerna som Yle låtit göra. Anita Puustjärvi säger att dessa moderna skolor kan fungera bra om man i planeringen har beaktat både akustik och visuella element. Men alla typer av utrymmen passar inte för alla typer av skoluppgifter. 

– Öppna utrymmen passar bra för grupparbeten, men sämre för uppgifter som kräver koncentration.

Anita Puustjärvi

– Öppna utrymmen passar bra för grupparbeten, men sämre för uppgifter som kräver koncentration. Många av oss vuxna vet också att öppna kontorsmiljöer inte passar alla slags arbetsuppgifter.

Katja Jussila håller med. Riktigt stora utrymmen är sällan ändamålsenliga för barn som har svårigheter med hanteringen av sinnesintryck, säger hon. 

– Jag märker det särskilt tydligt hos barn som bytt skolmiljö från traditionella klassrum till en skola med mycket öppna utrymmen, glasväggar, stor matsal och stor aula. Barnen kan uppleva öppenheten som stressande, och stress inverkar i sin tur negativt på inlärningen. 

Finns ingen särskild diagnos

Trappan går högt längs aulans vägg. Handen kramar trappräcket hårt, magen knyter sig när man tittar ner. Skrammel av kärl och sorl av röster ekar från matsalen. Genom glasväggen syns bord, stolar, glas, brickor och tallrikar. Var ska jag ställa mig? Vart ska jag gå?

Det finns ingen särskild diagnos för svårigheter med att hantera sinnesintryck. Forskningen är mager jämfört med forskning kring besläktade fenomen som autism eller adhd. 

– Precis som vi vuxna mår bra av att ha egna arbetsrum så mår skolelever bra att ha bestående klassrum, säger Anita Puustjärvi, ansvarig läkare i barnpsykiatri vid Norra Savolax välfärdsområde.

– För adhd och autism finns en diagnoskod, när kriterierna uppfylls får personen en diagnos. Men det här gäller inte för svårigheter med hantering av sinnesintryck. Det finns inga klara definitioner på kriterier och begrepp, de fluktuerar och kan betyda olika saker i olika sammanhang, säger Anita Puustjärvi.

Svårigheter med att hantera sinnesintryck kan uppträda hos barn som diagnostiserats med adhd eller autism, men också hos barn som inte uppfyller kriterierna för någon diagnos. Intensiteten faller längs ett spektrum – för vissa är problemen med hanteringen av sinnesintryck lindriga, medan andra upplever större problem.

Antalet adhd-diagnoser har stigit kraftigt i Finland under de senaste åren. Trots att symptomen på sinnesöverkänslighet kan påminna om adhd finns det, enligt Puustjärvi och Jussila, inte anledning att tro att sinnesöverkänslighet har feldiagnostiserats som adhd. 

– Feldiagnostisering borde inte vara möjlig, eftersom det finns tydliga kriterier som ska uppfyllas för en adhd-diagnos, exempelvis att barnet beter sig på ett visst sätt i olika miljöer. Men det finns också de barn som bara reagerar på något särskilt i skolmiljön. Då är det inte adhd, utan kan istället vara svårigheter med att hantera sinnesintryck, säger Katja Jussila. 

Digitalisering får inte stjäla tid från lek och motion

Vi har fortfarande inte sett alla följder av den snabba digitaliseringsprocess som vårt samhälle, och inte minst skolan, har genomgått under de senaste åren. Enligt Anita Puustjärvi finns det mycket i den processen som kan inverka negativt på både adhd och svårigheter med att hantera sinnesintryck. 

– Det finns skäl att rannsaka digitaliseringen av skolan: vi borde forska mer i om vi uppnått vad vi ville uppnå. Vad innebär det för hjärnans utveckling att ersätta en penna med ett tangentbord, samtidigt som barnen rör på sig allt mindre?

Att sitta stilla och titta på en skärm kan inverka negativt på hjärnans utveckling i dubbel bemärkelse. Dels kan skärmtiden vara skadlig i sig – och dels kan den ske på bekostnad av lek och motion. 

– Lek och motion ger de sinnesintryck som behövs för att hjärnan ska kunna utvecklas normalt. Barnen behöver också interaktion med andra. Frånvarande föräldrar som själva stirrar på skärmar är inte heller bra, säger Anita Puustjärvi.

Att både skriva för hand och att spela bollspel har långtgående positiva konsekvenser för barnens hjärnor.

Katja Jussila

– För hjärnans utveckling är det viktigt att öva sig på både grovmotorik och finmotorik. Att både skriva för hand och att spela bollspel har långtgående positiva konsekvenser för barnens hjärnor, säger Katja Jussila. 

Försök inte härda barnen – det gör problemen värre

Avslutningsvis frågar jag Katja Jussila och Anita Puustjärvi om det är något som varje lärare borde känna till om svårigheter med att hantera sinnesintryck. 

– Åtminstone att fenomenet existerar, och att man i varje klassrum borde tillhandahålla enkla hjälpmedel som kan vara till nytta för dessa elever. Som hörselskydd, något tungt att hålla i famnen eller en boll att krama, säger Anita Puustjärvi.

– Fortfarande är många av uppfattningen att de här problemen bäst hanteras genom att man låter barnen härdas och utsättas för det som stör dem. Men det är en dålig strategi. Om barnens stressnivå stiger så blir problemen värre. Avgörande är att inte stressa barnet, utan att framskrida enligt barnets egen takt, säger Katja Jussila.

Jussila påminner om att små barn inte alltid kan uttrycka vad det är som stör dem. Då gäller det för de vuxna att vara särskilt lyhörda och förstående.

– Det är viktigt att förebygga problemen redan i de lägre klasserna. Om barnen förknippar skolan med starka negativa känslor och stress kan det i värsta fall leda till att de blir hemmasittare när de blir äldre. 

Tips och mer info

 Anita Puustjärvi, ansvarig läkare i barnpsykiatri vid Norra Savolax välfärdsområde, och Katja Jussila, universitetslektor i klinisk psykologi vid Uleåborgs universitet, är två av författarna till den nypublicerade boken Aistitiedon käsittelyn vaikeudet

Anita Puustjärvi och Katja Jussila tipsar också om webbtjänsten Mielenterveystalo som ger konkreta tips för lärare om hur de kan stötta elever som har olika former av neurobiologiska utvecklingsutmaningar och neuropsykiatriska symtom.