Ergoterapeuten Carina Sandberg hjälper sinnena att samarbeta
Myror i brallan, överkänslighet eller dålig kroppskontroll. Det finns många orsaker till att inlärningen inte fungerar som den ska. Men det finns också hjälp att få.
Att hälsa på i ergoterapeuten Carina Sandbergs mottagning är som att komma in i ett lekland. I taket hänger gungor och ringar och på golvet finns allt från rullbrädor och balansbänkar till ett bollhav. Med den skillnaden att allt här inne är noga uttänkt och planerat.
– Tanken är att utrymmet ska locka hela kroppen till rörelse så att så många som möjligt av kroppens sinnen får samarbeta. Barnen, mina klienter, tror att vi bara leker, men bakom rörelserna och övningarna vi gör finns en validerad terapimetod. Den hjälper dem att reglera sina sinnen och därmed få en bättre kroppskontroll.
”Sinnena är som sladdar”
Carina Sandberg är specialiserad inom SI-terapi, en metod som handlar om att få våra sinnen att fungera som de ska. SI står för sensorisk integration. Carina illustrerar med att alla våra sinnen är som sladdar, och för att vardagen ska fungera behöver alla sitta i rätt uttag.
– Om våra sinnen inte är integrerade kan det leda till utmaningar i vardagen – som överkänslighet, svårigheter med den motoriska planeringen eller att barnet utvecklar olika rädslor. Det kan också vara svårigheter med kompisar, bufflighet eller att man är överdrivet noggrann med att kläderna sitter rätt eller att skosnörena knyts ordentligt.
Carina Sandberg
Vem: Ergoterapeut som har jobbat som barnergoterapeut sedan 1992. Är också utbildad avslappningshandledare och mental tränare.
Fortbildningar: Är specialiserad inom Ayres sensorisk integration. Har gått utbildningen Sensorisen integraation testi- ja terapiakoulutus (SIPT&EASI) och läst kurser i neuropsykiatri.
Jobbar med: Terapi för barn och unga, i huvudsak under och i skolåldern.
Motto: Jag tror att barn lär sig och utvecklas genom att använda hela kroppen och ha roligt. Först när man vet vad kroppen kan göra och känner glädje i det kan man lära sig.
Fokuserar på hanteringen av vardagliga rutiner
Medan en fysioterapeut jobbar med grovmotorik och mekanismerna bakom att vi lär oss krypa, gå och hoppa, fokuserar en ergoterapeut på hur klienten ska klara av vardagliga rutiner. Carina Sandberg kontaktas ofta i det skedet när utmaningarna i en familj blir så pass stora att vardagen inte längre fungerar.
Terapin fås via en remiss från en läkare och om man misstänker en SI-störning gör Carina först en bedömning. Sedan påbörjas terapin, som varar i allt från tio veckor i upp till ett år eller i vissa fall till och med längre.
– Inom pedagogiken övar man till exempel mycket på att sitta stilla och lära sig skriva, men för en del barn lyckas det inte – oavsett hur mycket de övar får de inte till bokstäverna. Då finns det ofta en djupare orsak bakom.
Antalet grundfriska barn som har utmaningar ökar
För Carina Sandberg var det en stor aha-upplevelse när hon förstod hur våra sinnen hänger ihop och hur mycket en lyckad integration påverkar vår utveckling. Hur stor andel av våra barn som har SI-utmaningar vågar hon inte säga, men det hon sett under sin långa karriär är att antalet barn ökar. Många av hennes klienter har en annan diagnos i bakgrunden, ofta adhd eller autism, men det är bland de i övrigt grundfriska barnen som det syns en ökning.
– Exakt vad det beror på är svårt att säga, men jag tror att mycket handlar om den ökande skärmtiden i kombination med att många barn rör på sig för lite och har slutat leka. Att det var bättre förr är ett slitet uttryck, men i det här fallet stämmer det.
I dag får barnen allt serverat, vilket gör att den fria leken allt oftare faller bort. Till och med lekplatserna är i dag ofta för tillrättalagda.
– När jag var barn visades tecknade filmer en gång i veckan, på en bestämd tid och då var det bara att snällt vänta. Vi lekte mycket på egen hand och var ofta utomhus. I dag får barnen allt serverat, vilket gör att den fria leken allt oftare faller bort. Till och med lekplatserna är i dag ofta för tillrättalagda.
”Viktigt att få ramla”
Resultatet är barn som har dålig kroppskontroll och inte vet hur den egna kroppen fungerar i olika sammanhang, och det är här terapin kan hjälpa. Hos Carina Sandberg får barnen lära sig att övervinna sina rädslor – oavsett om det handlar om fysiska eller sociala utmaningar. Via leken kan hon hjälpa till att stimulera olika sinnen och så att säga få sladden i rätt uttag.
Det är till exempel viktigt att ramla, för att lära sig hur det känns. Men om vi aldrig får klättra, kan vi inte heller ramla.
– Det är till exempel viktigt att ramla, för att lära sig hur det känns. Men om vi aldrig får klättra, kan vi inte heller ramla. Forskning visar att den sensomotoriska leken också har stor betydelse för den kognitiva utvecklingen och språkutvecklingen.
Ju tidigare man tar itu med problematiken kring sinnesintegreringen, desto bättre. Carina Sandberg förklarar att det handlar om hjärnans plasticitet – ju yngre man är, desto mer formbar är hjärnan. De flesta av hennes klienter är därför under skolåldern, ibland så små som sju till åtta månader.
– I de fallen är det föräldrarna som upptäckt att allt inte står rätt till, ofta kan det också vara rådgivningspersonalen som rekommenderar en SI-bedömning.
”Skapa en sinnesberikad omgivning”
Inom SI-terapin kretsar det mesta kring våra åtta sinnen. De fem första känner alla till – syn, hörsel, lukt, smak och känsel – men det finns också tre andra: rörelse- och balanssinnet, det djupa känselsinnet och interoceptionen. Carina Sandberg ger ännu ett exempel på varför sinnesregleringen är så viktig för inlärningen.
– Om barnet är överkänsligt kan det kännas obehagligt att sitta intill andra i ett klassrum. Man är rädd för att någon ska komma för nära och är ständigt på vakt och lystrar efter höga eller plötsliga ljud. Det här skapar en stress i kroppen som påverkar skolarbetet.
Hur kan man då som förälder hjälpa sitt barn med inlärningen, och främja att alla sinnen utvecklas som de ska?
– Våga begränsa skärmtiden och ge barnet möjlighet att röra på sig så mycket som möjligt, både inne och utomhus. Jag brukar tala om att skapa en sinnesberikad omgivning. Låt barnen hänga i ringar och hoppa på studsmattor, och bjud dem på lite motstånd. Våga också avstå från ledda aktiviteter och låt i stället barnen leka fritt, åtminstone några kvällar i veckan.
Ergoterapi och sensorisk integration
Ergoterapi: En rehabiliteringsform som grundar sig på terapeutisk användning av aktivitet samt på interaktion och samarbete mellan klient och terapeut.
Sensorisk integration (SI): En medicinsk rehabilitering som bygger på att lära våra åtta sinnen samarbeta för att vi ska kunna fungera i vardagen. Terapin ges i en sensoriskt rik omgivning och hjälper barn att tillgodogöra sig den naturliga sensoriska inputen, som de av någon orsak inte kan göra på egen hand. Sedan 2007 går terapin under varumärket ASI – Ayres sensorisk integrationsterapi.
Källa: Ergoterapiförbundet, föreningen Sity och Carina Sandberg
Utmaningar där SI-terapi kan hjälpa
Om barnets utveckling och inlärning inte framskrider som förväntat kan det finnas störningar i den sensoriska integrationen. Det kan till exempel handla om barn som har det svårt att lära sig nya aktiviteter eller kontrollera sitt beteende och sin kropp.
Svårigheter med sinnesreglering: Barnet reagerar överkänsligt eller svagt på sinnesintryck som andra människor upplever som vanliga, eller kan febrilt söka efter sinnesupplevelser. Barnet kan reagera väldigt starkt eller känslomässigt på oväntad beröring eller undvika närhet.
Svårigheter att kontrollera rörelser: Barnet kan ha svårt med kontrollen av kroppens, händernas eller munnens koordinerade rörelser, vilket gör det arbetsamt att lära sig nya aktiviteter, som att cykla, skida, klippa med sax, hantera bestick, rita och skriva.
Långsam talutveckling och inlärning av språkliga färdigheter: En svagt utvecklad kroppsuppfattning försenar inlärningen av begrepp. Barnet kan också ha svårigheter med auditiv gestaltning, vilket gör det svårt att förstå språkliga instruktioner.
Svårigheter att kontrollera sitt beteende: Barnet reagerar på nästan alla sinnesintryck, och kan därför inte låta irrelevanta intryck passera. Barnet fungerar då kortsiktigt och okoncentrerat. Barnet kan ha svårt att planera sitt eget handlande – de gör först och tänker efter sedan – och svårt att anpassa sig till nya situationer, förflytta sig från en situation till en annan och stå ut med att misslyckas.
Svagt självförtroende: Barnet upplever sig okunnigt. Den vuxne märker att barnet inte känner sig väl till mods. Barnet undviker utmaningar, drar sig undan, är envist eller stör.
Källor: Ergoterapiförbundet, föreningen Sity och Carina Sandberg
