Maria Ekenhill ger nycklarna som öppnar läsmotståndarens bok
Barn och unga läser allt mindre, och många lärare står handfallna. Hur kan man hjälpa de elever som tycks avsky att läsa böcker? Maria Ekenhill vid Stockholms universitet har identifierat sju didaktiska nycklar för att låsa upp läsintresset – även hos de barn som betraktar sig som läsmotståndare.
När skolklassen besöker biblioteket blir skillnaderna tydliga. Klassens bokslukare dyker genast in i nya och intressanta böcker. De elever som inte är särskilt förtjusta i läsning bläddrar istället slentrianmässigt i Guinness rekordbok eller någon bok med kartor och flaggor – ofta samma bok som de tittade i under det senaste biblioteksbesöket.
– Många lärare känner igen den här situationen – och känslan av villrådighet. De här eleverna har inte startat sin läsprocess på riktigt. Att locka fram läslusten hos dem kan kännas övermäktigt.
Det säger Maria Ekenhill som är adjungerad lärare vid Stockholms universitet. Hon arbetar som föreläsare och utbildare för lärare och speciallärare – men också med att konkret hjälpa barn som har ett läsmotstånd. Det här gör hon bland annat tillsammans med sin hund, Aston, som är utbildad på Svenska terapihundskolan.
– Om de här eleverna inte får hjälp hamnar de lätt i en negativ spiral. I takt med att de läser allt mindre minskar också deras intresse för läsning. Över tid kan skillnaderna inom en skolklass bli stora.
Bokslukarna konsumerar mera och mera text, medan läsmotståndarna sjunker ner i en allt djupare litterär och språklig fattigdom.
Ett magiskt ögonblick
Didaktisk forskning om läsning har länge fokuserat på den mer tekniska sidan av läskunnighet. Det som inte fått lika stor uppmärksamhet är hur man väcker och upprätthåller skolelevers läsintresse och hur läsengagemang kan skapas.
Den här luckan vill Maria Ekenhill fylla. Hon har identifierat sju didaktiska nycklar som fungerar som konkreta verktyg för att göra läsandet mer angeläget. Läs mer om dem i faktarutan under artikeln.
– Häromdagen träffade jag en pojke som hade stora utmaningar med att läsa. Men tillsammans hittade vi en bok på biblioteket, om en hund som heter Ruff.
Det var en ganska stark, hemsk och sorglig berättelse om en hund som blir missförstådd och ska skjutas.
– Vi pratade om boken, tittade på pärmen, läste första kapitlet tillsammans – och plötsligt sa pojken att han måste få ta boken med sig hem.
Maria Ekenhill beskriver det som ett magiskt ögonblick, när någon som länge känt ett starkt läsmotstånd plötsligt gör en helomvändning och hittar läsglädjen.
– Något i vårt möte slog an en sträng hos den här pojken. Samma dag fick jag ett sms från hans mamma – hon berättade att han redan hade läst ut hela boken om hunden Ruff.
Maria Ekenhill
Läser just nu: Lyssnar på Pascal Engmans Bestseller, Läser Vitsippor och pissråttor av Oskar Kroon och Hundmanuskripten av Fosse i bokformat.
Bästa läsminne: Finns så många… Barn 312 var en “entry point text” för mig. Den store Gatsby och In cold blood har också betytt och satt spår. Nu på senare tid har Bränn alla mina brev (Schulman) och D Sara Gordonans starka berättelse Natten kommit att bli ett par av många bli läsminnen.
En bok som lämpar sig för barn som kämpar med läsning: En text som berör och väcker starka känslor. Kan vara en kortare novell eller ett längre verk. Svårt att säga någon specifik titel.
En bok jag kan rekommendera till alla: Vill att alla läser Tove Janssons Det osynliga barnet, Astrid Lindgrens Mio min Mio, Barbro Lindgrens Sagan om den lilla farbrorn och Antoine de Saint-Exupérys Den lille prinsen.
Angelägenhet i stället för läslust
En bra startpunkt för lärare som vill väcka sina elevers läsintresse är att tänka i termer av angelägenhet framom exempelvis läslust.
– Att som lärare skapa läslust hos sina elever kan kännas omöjligt – men varje text kan göras åtminstone en aning mer angelägen. Att ge eleverna en orsak att läsa texten kan göra stor skillnad.
Avgörande är också att avsätta tillräckligt med tid för att läsa och reflektera kring texterna. Dels behövs lektionstid för att läsa, både högt och tyst, men också tid för att i klassrummet tillsammans diskutera de texter man läst.
– Om en elev blir ensam med en svårförståelig text är det lätt hänt att eleven ger upp. Men genom en öppen diskussion, utan rätta eller felaktiga svar där alla kan känna sig delaktiga, skapas ett engagemang kring texten, säger Ekenhill.
Enligt samma princip gäller det att aldrig fördöma de böcker som eleverna själva väljer. Läraren gör gott i att i stället vara nyfiken, vägledande och intresserad.
– Om läraren tar elevernas bokval på allvar kommer eleverna också att ta sin egen och sina klasskamraters böcker på allvar.
Rätt frågor väcker känslor
Tid krävs också för att eleverna ska hinna möta en text på djupet. Ofta är det de känslomässigt engagerande texterna som bryter isen hos de elever som kämpar med ett läsmotstånd.
– Det gäller att hitta de texter som berör, och att lägga tid på att öppna upp dem på djupet.
Här är lärarens förmåga att ställa rätt frågor av största vikt. Det gäller att vara väl förberedd.
– Ett praktiskt tips är att formulera om kapitlens rubriker till frågor, eller att fundera på hur berättelsen hade sett ut utan en av huvudkaraktärerna. Man kan också spegla läsningen genom andra sinnen: hur hade boken låtit om den var musik?
Nycklar som öppnar och nycklar som låser
Alla didaktiska nycklar bottnar i en gemensam nämnare: lärarens eget läsintresse.
– Det blir givetvis en stor utmaning att inspirera sina elever till läsning om man själv inte är intresserad av att läsa.
Maria Ekenhill efterlyser mera gemensam läsning också inom lärarkollegierna.
Lärare måste vara läsande förebilder för sina elever. Många av elevernas problem kunde avhjälpas om vi som lärare gav oss själva mera tid att läsa.
– Lärare måste vara läsande förebilder för sina elever. Många av elevernas problem kunde avhjälpas om vi som lärare gav oss själva mera tid att läsa.
I värsta fall kan en lärare som själv saknar ett läsintresse hindra sina elever från att upptäcka glädjen med läsning. Precis som didaktiska nycklar som öppnar läslås finns det också nycklar som sluter dem, och som lärare bör man fråga sig själv om skolan möjliggör eller hindrar elevernas läsintresse.
– Att som lärare slentrianmässigt ställa frågor man själv kanske inte reflekterat över gör att det blir omöjligt för eleverna att nå texten på djupet.
Då handlar allt enbart om den mekaniska läsförståelsen.
– En elev som enbart läst mekaniskt under flera år ser knappast poängen och värdet av med att läsa överhuvudtaget.
Speglar, fönster och skjutdörrar av glas
Maria Ekenhill beskriver vår upplevelse av litteratur genom metaforen “Mirrors, Windows, and Sliding Glass Doors”, ursprungligen myntad av den amerikanska barnlitteraturforskaren Rudine Sims Bishop.
– Böcker är som speglar där läsaren ser sitt eget liv reflekteras på sidorna. Böcker är som fönster där läsaren får ta del av en verklighet som skiljer sig från den egna. Och genom att kliva igenom de skjutdörrar av glas som böcker kan öppna för oss får läsaren vara delaktig i den värld där historien utspelar sig.
– Lärarens uppgift är att hjälpa eleverna att ta klivet genom dessa skjutdörrar.
Maria Ekenhill föreläste på lässeminariet Hundra vägar till Hundra dagar hemma i SFV-huset G18 den 15 november.
Så här kan du som lärare ta hjälp av de 7 didaktiska nycklarna för att väcka dina elevers intresse för läsning:
Nyckel 1: Att göra läsandet angeläget
Läraren bör framställa texterna så att de är möjligast angelägna för eleverna. Det gör man bäst genom att koppla elevernas egna erfarenheter och intressen till innehållet i texten. Att väcka läslusten hos en elev kan kännas som en omöjlig uppgift, men varje text kan ändå göras lite mer angelägen.
Nyckel 2: Att bli känslomässigt berörd
Läsintresset väcks genom ett emotionellt engagemang. Att välja texter som anspelar på starka känslor kan vara särskilt effektivt för att väcka läsintresset hos elever som vanligtvis är motvilliga till läsning.
Nyckel 3: Tillsammans
Skapa förutsättningar för ett gemensamt möte kring läsningen, genom öppna diskussioner i klassrummet. Uppmuntra alla elever att dela med sig av sina tankar.
Nyckel 4: Konsten att ställa frågor
Som lärare är det viktigt att utveckla förmågan att ställa öppna och engagerande frågor för att stimulera elevernas intresse och engagemang i läsningen. Kontrafaktiska frågor av typen “Vad skulle hända om X inte hade varit Y” brukar väcka engagemang.
Nyckel 5: Empatisk nyfikenhet gentemot elevens val
Genom att förhålla sig nyfiket och empatiskt, snarare än dömande, till elevernas val av böcker och texter skapar läraren ett läsfrämjande klimat som tar elevernas intressen på allvar och uppmuntrar dem att utforska och utveckla sin läsförmåga.
Nyckel 6: Tid och tillgänglighet
Läsning kräver tid. Avsätt dagligen tid för läsning i klassen, och se till att intressanta böcker är lättillgängliga för eleverna.
Nyckel 7: Utveckling i mötet med det svåra
Som lärare gäller det att kontinuerligt utveckla och utvärdera sin undervisning, både genom självreflektion och elevfeedback. De mest utmanande situationerna i klassrummet ger störst potential till utveckling. Det är i de didaktiskt utmanande grupperna som lärarens yrkeskompetens ställs på sin spets.
Älskar nyckel 7, det är just så det är.