Pamela Granskog är brobyggare på utbildningsfältet: “Håll hårt i de finlandssvenska trumfkorten”

– Brobyggare är det ord som beskriver mig bäst. Jag ser mig själv som en brobyggare inom Svenskfinland, men också som en länk till det finska Finland.

Det har gått flera år sedan Pamela Granskog lämnade sin kateder vid Brändö gymnasium för en karriär som tjänsteperson – först på Utbildningsstyrelsen och nu vid Undervisningsministeriet. Men modersmålslärarens yrkesidentitet har hon fortfarande kvar: kärleken till språket, litteraturen och kulturen.

– Jag kan jobba med vad som helst så länge de frågorna i någon form ligger på mitt bord. Och de har en gemensam nämnare: att verka för det svenska i Finland.

Nätverk inom ministeriet – broar ut i samhället

Tjänsten som specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet tillsattes som ett resultat av rapporten Den svenskspråkiga utbildningen i Finland: särdrag, utmaningar, utvecklingsbehov och förslag till åtgärder, skriven av Gun Oker-Blom, tidigare direktör för den svenska enheten vid Utbildningsstyrelsen.

– Hälften av jobbet går ut på att knyta och uppehålla kontakter på utbildningsfältet, både inom Svenskfinland och i resten av landet. Men  jag arbetar också inåt mot ministeriet, för att stärka och trygga servicen på svenska, säger Pamela Granskog. 

Mycket handlar om att fånga upp och sammanställa kunskap ur rapporter, kartläggningar och konferenser.

– Det centrala är att skapa ett gediget faktaunderlag för beslut som påverkar utbildningsfältet samt att anpassa nationella beslut och reformer så att de fungerar för Svenskfinland. Det är viktigt att ta det svenska i beaktande när man inleder olika processer.

Varje lärare bör undervisa i läsning och skrivande

Pamela Granskog understryker att läskunnigheten är grundpelaren vår skola vilar på, och elevernas försämrade läsförmåga därför är skolans största utmaning. Läsningen spelar en central roll i alla ämnen, inte bara inom modersmålsundervisningen.

– Enligt läroplanen ansvarar varje lärare för att undervisa i multilitteracitet. Läsning behöver stärkas i all undervisning, och både skrivande och skönlitteratur bör ha en plats inom alla ämnen.

Det räcker inte, enligt Granskog, med att enbart under vissa perioder satsa extra på läsning, vilket är vanligt i många skolor.

– De här satsningarna måste göras permanenta.

Större förståelse för läsningens betydelse

Trots de sjunkande läskunskaperna bland eleverna konstaterar Pamela Granskog att medvetenheten om läsningens betydelse har ökat i samhället. 

Granskog har under årens lopp varit involverad i flera läsfrämjande projekt som De finlandssvenska läsambassadörerna, Skrivande skola och Tidningen till klassen.

– De flesta lärare förstår vikten av att öka fokus på läsning och skrivande, och medvetenheten har också spridit sig i samhället i stort. Mycket har hänt under de senaste åren.

Unika evenemang i Svenskfinland

Pamela Granskog ser småskaligheten som en av Svenskfinlands styrkor. Närheten gör det lättare att samarbeta, och Granskog lyfter fram det österbottniska gymnasienätverket Vi7 som ett lysande exempel på det här.

– Svenskfinland som helhet är så litet att det är enkelt att samla hela fältet till en gemensam diskussion. Det här gäller både webbinarier och konferenser, men också satsningar som exempelvis Skolmusik, där man strävar efter att samla alla skolor. Något liknande skulle vara fullständigt omöjligt på finskt håll. 

Språkkunskaper är ett annat av Svenskfinlands trumfkort. Pamela Granskog påminner om att finlandssvenska elever klarar sig jämförelsevis bra i engelska och tyska och andra språk som är besläktade med svenska.

– Dels handlar det om likheten mellan språken, men också om vanan att hantera flera olika språk i vardagen. Den måste vi hålla fast vid.

Större satsningar på det andra inhemska behövs

Däremot finns det utmaningar när det gäller intresset för det andra inhemska språket. Det är inte enbart i finskspråkiga skolor som det finns utmaningar med det andra inhemska språket – motsvarande trend syns också på finlandssvenskt håll. Exempelvis väljer allt fler B-finska framom A-finska i studentskrivningarna. 

– Många unga har en väldigt stark engelska som de låter ta över när de inte behärskar vardagsfinskan. Därför måste vi också satsa mera på finska i de svenskspråkiga skolorna.

En brobyggare är hemma överallt

Om somrarna besöker Pamela Granskog familjens sommarstuga i barndomens Österbotten. Trots att hon tillbringat hela sitt yrkesliv i södra Finland har hon aldrig tappat kontakten till de norra delarna av Svenskfinland.

– Det är en del av min identitet som brobyggare. Man kanske tänker sig att en brobyggare alltid är rotlös, men det är precis tvärtom. Brobyggarrollen gör att jag känner mig hemma i hela Svenskfinland.

Vad skulle du vara mest stolt över att ha åstadkommit efter din tid på ministeriet?

– Att ha fördjupat diskussionen och ökat dialogen för att stärka det svenska i Finland. Och om jag på något litet sätt kunde bidra till att språk- och läskunskaperna skulle förbättras ute i skolorna så skulle jag skutta högt av glädje!

Känner stark sympati med lärarna

Pamela Granskog har förståelse för att tjänstepersoner på ministerier och andra statliga instanser kan uppfattas som fjärmade från skolvardagen.

– Men man måste minnas att också myndigheterna fylls av människor av kött och blod som brinner för det de gör. För mig försvinner aldrig lärarperspektivet – det är för de enskilda barnen vi jobbar.

Pamela Granskog känner stark sympati med lärarna idag. Det är en enorm utmaning att förbereda våra unga för en framtid som vi vet väldigt lite om, och som kan kännas mycket osäker.

– Men just därför blir det enskilda mötet, blickarna i klassrummet, så oerhört viktiga. Det handlar om lärarens fysiska närvaro i stunden, att stå som en motkraft till det som skapar oro i elevernas liv. Det är det finaste och viktigaste med läraryrket.

• Läsning
• Svenskfinland
• Utbildning