Bibliotekspedagog läsfrämjar i lärarrummen: ”Läsande lärare genererar läsande elever”
Efter lyckade satsningar så som ”tamburbibliotek” på daghem, börjar Kronoby bibliotek läsfrämja i lärarrum. – Det finns lärare i alla lärarrum som inte läser, och som kanske inte heller är de mest ivriga på att deras elever ska läsa. Det här är ett sätt att hjälpa dem, säger bibliotekspedagog Lena Sågfors.
Lena Sågfors har jobbat som bibliotekspedagog sedan 2009, och är numera bibliotekspedagog i Kronoby i Österbotten. Hon jobbar med barn och unga på olika stadier, bjuder in dem till biblioteket, går ut i skolor och daghem och håller bokprat för att locka barn att läsa.
Trettio procent av arbetstiden går till ett riksomfattande specialuppdrag vid Seinäjoki stadsbibliotek. Uppdraget går ut på att stödja barns och ungas läsande och läskunnighet genom de allmänna biblioteken, och finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
Genom specialuppdraget kan Lena Sågfors testa olika idéer på Kronoby bibliotek, som sedan kan föras ut till andra bibliotek i landet.
– När jag började i Kronoby visste jag att jag vill ha ett avtal till stånd mellan det allmänna biblioteket och den grundläggande utbildningen. Sådana här avtalsmodeller tar vi fram inom specialuppdraget, och jag ville testa hur det är att ganska snabbt få till ett sådant. Det visade sig vara mycket lättare att jobba bibliotekspedagogiskt när du inte behöver charma varje lärare, utan samarbetet är satt i system.
Gubbe som stjäl elevernas bibliotekskort
I Kronoby har bildningsnämnden bestämt att det ska finnas ett pedagogiskt program i biblioteket, som gäller alla årskurser.
– Vi har experimenterat fram vad vi vill att innehållet ska vara, till exempel när det gäller bibliotekshandledning som man ofta har på årskurs ett. Eller på årskurs ett i gymnasiet när folk kommer från olika kommuner runt omkring och börjar i ny skola. Det ville vi göra till någonting roligt.
Och det gjorde man i Kronoby. För dem som börjar skolan har Lena utarbetat en spårning, istället för att bara dela ut bibliotekskorten och ha en ”tråkig rundvandring”.
– Jag har en maskot som är som en docka, en liten gubbe. Han stjäl barnens lånekort när de ska komma och hämta dem, och så gör han en bana som de måste klara av. Om de klarar den kanske han ger tillbaka korten åt dem.
Jag tänker att det viktiga då är att eleverna kommer till bibban, får sina kort, och märker att det är ganska kul på bibban. Att det kan vara ganska kravlöst, att man får vara där och personalen är ganska kul.
Barnen ska hitta gubben som har gömt sig på biblioteket.
–Han är en sur gubbe som inte tycker att barn ska vara på bibban. Han tycker att de har för mycket ljud och att de är stökiga och klibbiga. Det brukar vara jättekul. Jag tänker att det viktiga då är att eleverna kommer till bibban, får sina kort, och märker att det är ganska kul på bibban. Att det kan vara ganska kravlöst, att man får vara där och personalen är ganska kul.
Godisspårning för gymnasieelever
Lena Sågfors vill skapa en bra stämning, och säger att eleverna tids nog lär sig var böckerna står. Också de som börjar i gymnasiet får vara med om en spårning.
– Då ska de bekanta sig med huset, lära sig söka i katalogen och hitta böcker. Det kan bli hur tråkigt som helst, så där har vi godisspårning istället. Jag har gömt bilder på godisar i böckerna, och om de hittar boken får de lösa ut bilden till en riktig karamell. Och det funkar.
I Kronoby har Lena Sågfors fått testa olika pilotprojekt som arbetsgruppen för specialuppdraget vill testa.
– Jag tycker att vi har gått jättesnabbt framåt på ett bibliotekspedagogiskt sätt.
Kronoby har också testat ”tamburbibliotek”, en idé som Läsambassadörerna tog från Sverige. Lena var först skeptisk till idén, eftersom en av enheterna, ett dagis, fanns ganska nära huvudbiblioteket. Tamburbiblioteket kallas i Sverige för ”kapprumsbibliotek”, och går ut på att bibliotekets personal förser daghemmen med böcker som föräldrarna kan låna hem och läsa med barnen
– Vi gav det en chans, och jag var med på ett föräldramöte och träffade föräldrarna och barnen som har haft tamburbibliotek. Där blev jag helt övertygad om att det här är mycket bra verksamhet.
Det var många föräldrar som sade att de inte får in ett biblioteksbesök i sin vardag.
– Då är ett tamburbesök ändå bättre än ingenting. Det kan också bli ett sätt att få in högläsningen som en rutin hemma. Då kanske det så småningom blir ett biblioteksbesök. Det hjälper också personalen på dagis eftersom de får upp ögonen för en ny litteratur som de kan använda på sina sagostunder.
”Behöver också läsfrämja för vuxna”
Nu kommer Kronoby att testa att utveckla konceptet, och föra böcker till lärarrummen för att främja lärarnas läsning.
– Vi ska ha tamburbibliotek i lärarrummen på våra skolor för årskurserna 1 till 6. Där kommer det att finnas läsfrämjande litteratur, de bästa barnböckerna som vi tycker att lärarna borde läsa, och vuxenromaner. Vi behöver också läsfrämja för vuxna. Om vi ska få barnen att läsa måste vi få vuxna runt barnen att läsa. Läsande lärare genererar läsande elever. Det ska bli lätt för lärarna så att de kan plocka hem en deckare från jobbet.
Om vi ska få barnen att läsa måste vi få vuxna runt barnen att läsa.
Idén uppstod i samtal med en grupp lärare.
– Det finns lärare i alla lärarrum som inte läser, och som kanske inte heller är de mest ivriga på att deras elever ska läsa. Det här skulle kunna hjälpa dem. Tänk om det på rasterna i ett högstadium skulle sitta ett gäng lärare och läsa någonstans. Eleverna skulle bli intresserade och fundera vad de sysslar med.
”Booktok innebär ett uppsving för eleverna”
I Kronoby har man också pop-up-bibliotek i gymnasiet.
– Gymnasiet ligger jättenära biblioteket, det är bara hundra meter ifrån, men ändå har det här betydelse. Vi kommer till gymnasiet med två lådor fulla med de nyaste böckerna. Jag har bara med min laptop och ”en tass” och så lånar vi ut. Gymnasiestuderande river böckerna ur händerna på en, det är alldeles fantastiskt.
Jag tycker att det är jättekul med Tiktok och Booktok, och det uppsving som vi ser på biblioteken på grund av det.
Lena Sågfors nämner hur viktigt det är med Booktok för unga läsare. Booktok är allt det litterära innehållet på Tiktok
– Jag tycker att det är jättekul med Tiktok och Booktok, och det uppsving som vi ser på biblioteken på grund av det. Därför läser unga romaner på engelska. När vi har haft gymnasieelever på godisspårningarna har de vänt sig mot vår Booktok-hylla och bara ”Va! Har ni de här böckerna?” De kanske inte tänker på att bibban faktiskt kan ha de här nya böckerna.
Som bibliotekspedagog lönar det sig att hänga med i vad som trendar på Tiktok, vad som plötsligt läses ”av alla”.
– Vi följer med på Tiktok och så köper vi in böckerna, men det gäller att vara ganska snabb. Man kan aldrig förutspå om en bok blir väldigt populär. Det kan också vara en roman som är gammal som plötsligt får ett lyft. Det är jätteviktigt att översättningarna är samma som på Tiktok, och att den engelska titeln och omslaget är desamma, eftersom det är dem man är van att se i flödena.
”Viktigt att biblioteken vågar experimentera”
Idéer och inspiration delas friskt inom biblioteksväsendet, och samarbetet är något som Lena Sågfors uppskattar mycket. Det var därför hon valde den här banan, istället för att bli lärare. Men det är viktigt med stöd för att våga utvecklas.
– Jag tror att biblioteken behöver experimentera ännu mer och testa olika saker, men det kräver att man som bibiliotekspedagog har en bibliotekschef som är öppen för att testa.
– Jag tror att biblioteken behöver experimentera ännu mer och testa olika saker.
Lena Sågfors tillägger att de flesta bibliotekschefer skulle säkert säga att barn och unga är den viktigaste målgruppen, men att det inte syns i verksamheten.
– När över femtio procent av lånen är till barn och unga borde det också synas i anslagen, alltså att det mesta ska gå till barn- och ungdomslitteratur. Till ytan ska barn- och ungdomsavdelningen på biblioteket vara större än vuxenavdelningen, men det är inte alltid så att de där sista stegen tas.
För den som kämpar med att få barn och unga att läsa har Lena Sågfors några konkreta tips. Själv är hon noga med att välja olika typer av böcker för bokpraten, som hon beskriver som ”hisspitchar för böckerna”. Det är viktigt att hitta rätt bok för rätt läsare. Hon tror också på den gamla devisen att läsa ”en kvart om dagen”.
– En kvart har alla, det brukar jag säga på föräldramöten. Och om någon förälder säger att hen inte har en kvart brukar jag säga att den personen måste fundera över sitt liv. För en kvart har man, och då får man in det som rutin.
Samtala om böckerna
Hon påminner om att högläsning ger otroliga resultat om man gör det regelbundet.
– Jag pratade med lärare för ett par veckor sedan som sade att lärarna efter sommarlovet tydligt ser hur deras elever har gått bakåt när de inte har läst under sommaren. Det borde vara obligatoriskt för alla barn att läsa under sommarlovet, 15 minuter per dag. Och för vuxna.
Det borde vara obligatoriskt för alla barn att läsa under sommarlovet.
Det räcker inte bara med att läsa, samtalet kring boken är också viktigt.
– Det är jätteviktigt att föräldrarna engagerar sig i vad barnen har läst när barnen läser på egen hand. Det är så vanligt att man pratar om olika hobbyn, till exempel om ett barn har varit på en fotbollsmatch. Men det är mycket ovanligare att man pratar om en bok som barnet har läst. Där visar man ju också som vuxen att man bryr sig och att vill veta vad barnet tyckte.
Som vägkost inför det långa sommarlovet ger Lena Sågfors några tips.
– Gå till bibban. Hela familjen kan göra en läsutmaning under sommaren. Man kan göra det till en tävling inom familjen, eller så kan man läsa samtidigt och sätta klockan på 15 eller 20 minuter och så läser alla. Eller så kan man ha högläsning alla tillsammans, och faktiskt få in det som en rutin under sommaren.
Läsinspiration
- På Bibliotekskanalen.fi livestreamar biblioteken olika evenemang.
- Där finns också bokprat och annat som man kan få material och idéer av.
- Varje år gör bibliotekspersonal Bokkarusellen, med årets utgivning samlad enligt åldersgrupp och genre.
