Utvärderingsexpert: ”Jag ser framför mig ett isflak med sprickor”

Hur står det egentligen till med jämlikheten och likvärdigheten inom finländsk utbildning? Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har gjort en detaljrik sammanfattning på temat jämlikhet, likvärdighet och delaktighet i utbildningen.

– Det som genast slog mig när jag läste texten är att det mesta har någon sorts koppling till olika samhälleliga fenomen. Utmaningarna i skolan avspeglar så tydligt det som sker i samhället, säger den ledande utvärderingsexperten Jan Hellgren.

Han nämner som exempel urbaniseringen, digitaliseringen och fördelningen av de ekonomiska resurserna. Ökad invandring med segregering som följd, och att människor inte mår så bra syns också i skolan.

Ett isflak som glider isär

Jämlikhet är fortfarande en bärande tanke i vårt utbildningssystem, även om kungstanken just nu håller på att förändras. Enligt NCU är det skäl att minnas att tolkningarna av begreppet också varierar i olika tider.

När grundskolan inrättades låg tonvikten på social jämlikhet och att kunna garantera tillräckliga kunskaper för alla. Nu har det i stället skett en förskjutning mot en rättvisetanke som starkt betonar individen och den enskilda människans rättigheter.

– Jag har tänkt mycket på vår grundläggande utbildning. Tänk vilken stor sammanhållande faktor och massiv kollektiv struktur den egentligen är. Det finns knappast någon motsvarighet i hela samhället, säger Jan Hellgren.

Medan han läser rapporten, ser han framför sig bilden av ett isflak med sprickor. Många av de åtgärdsförslag som NCU lyfter fram är till för att isbitarna inte ska börja glida ifrån varandra.

Behövet av stöd ökar överallt

Jan Hellgren lyfter fram ett fenomen som inte nämns i sammanfattningen, men som är ett konkret exempel på den strävan till jämlikhet som utgör grunden i det finländska utbildningssystemet, och som också NCU nu uppmuntrar till.

– Den förlängda läroplikten är en tydlig signal på att man vill hålla ihop populationen så att ingen halkar efter. Den är ett försök att lite jämna ut den segregerade samhällsutvecklingen.

NCU:s sammanfattning visar att Finland ännu står sig väl internationellt. Den grundläggande utbildningen har lyckats väl med den nationella likvärdigheten, och elevernas kunskaper ligger på samma nivå i olika delar av landet. Däremot är skillnaderna stora på individnivå när det gäller elevernas kunskapsnivå.

En anmärkningsvärd sak är att antalet elever som behöver stöd ökar på alla utbildningsnivåer, men främst inom yrkesutbildningen. Det ökade behovet av stöd beror bland annat på otillräckliga kunskaper i själva undervisningsspråket och bristande studiefärdigheter.

– Behovet av stöd avspeglar också välbefinnandet i samhället som helhet och hur människor mår, säger Jan Hellgren.

Bra utbildning behövs även på landsbygden

Jan Hellgren nämner några bidragande orsaker till den negativa utvecklingen som NCU presenterar. En trend är urbaniseringen som tangerar begrepp som tillgänglighet, delaktighet och skolnätsutveckling.

Det finns nu en tydlig rörelse från mindre till större enheter. De mindre enheterna får svårare att hävda sig i konkurrensen. Små samhällen i glesbygden urholkas och elevpopulationen minskar. Allt det här kräver lösningar som kan balansera upp hela systemet.

– Det handlar också om tillgången till personal och var lärarna bor. Det kan inte vara så att man ska tvingas bo i storstäder, för att få tillgång till en bra utbildning, säger Jan Hellgren.

Olika stöd till olika stadsdelar

Ett annat fenomen som påverkar jämlik utbildning är mobiliteten i samhället.

– Utmaningarna inom de finskspråkiga skolorna i storstäderna är nu större och annorlunda än inom de svenskspråkiga skolorna. Det beror på att så få nyanlända integreras på svenska, säger Jan Hellgren.

Han lyfter fram begreppet ”positiv diskriminering”. Det innebär att man exempelvis kunde börja rikta stödåtgärder till en viss stadsdel om det finns särskilda behov just där.

– Det här tillvägagångssättet skulle främja ett jämlikt samhälle. Det är viktigt att det stöd som ges riktas rätt, säger Jan Hellgren.

NCU associerar också begreppet jämlikhet med närliggande begrepp som jämställdhet, likabehandling, positiv särbehandling, likvärdighet och rättvisa.

Små barn och jämlikhet

Ett kapitel tillägnar NCU pandemin, men Jan Hellgren vill inte ägna den så stor uppmärksamhet.

– Pandemin ligger nära, men känns åtminstone för tillfället passé. Det är förvånansvärt hur snabbt vi rör oss framåt, samtidigt som den naturligtvis lämnat spår.

En sak han i stället fäster uppmärksamhet vid är småbarnspedagogikens betydelse för ett jämlikt samhälle. Det gör också NCU. Men verkligheten är just nu en annan.

– Vi nås hela tiden av rapporter om personalbristen inom den här sektorn. Det är rentav hemskt kan jag tycka, att vi har ett så dåligt fungerande system på vissa orter i vårt land. Det är också farligt när olika yrken tenderar att få ett dåligt rykte.

Finlandssvenskar i underläge

Som i alla samtal där man diskurerar samhällsaktuella teman med finlandssvenskar, kommer man förr eller senare in på den egna språkgruppens situation. NCU lyfter också fram finlandssvenska aspekter av jämlikhet. Jan Hellgren har också noterat det.

– Småskalighet är bra, men inte alltid när det gäller utbildning ur ett jämlikhetsperspektiv. Det finns helt enkelt en större massa på finska sidan. Det märks mycket konkret, i form av ett bredare utbud av läromedel, inte minst inom yrkesutbildningen.

Om Jämlik utbildning

Nationella centret för utbildningsutvärdering (NCU) har gjort en sammanfattning under titeln Jämlikhet, likvärdighet och delaktighet i utbildningen.

Den bygger på tidigare undersökningar och rapporter, och det är den som Jan Hellgren kommenterat.

Till sammanfattningen

• Jämlik utbildning