Centraliserad förskola ska göra skolstarten smidig och mer jämlik i Grankulla

Under sportlovsveckan är det lugnare än vanligt i Granhultsskolan i Grankulla eftersom lågstadieeleverna är lediga. I förskolan i samma byggnad har hälften av barnen ledigt, och hälften jobbar på som normalt. De mindre hoppar i tjocka snödrivor på gården och sedan samlas samtliga till aktiviteter inomhus.

Förskolan vid Granhult inledde verksamheten i augusti ifjol då fyra mindre enheter slogs samman. Lokalerna är splitternya. Under det första verksamhetsåret skapar personalen och barnen nya rutiner och traditioner.

– Målet har varit att skapa en enhetlig förskola där alla förskolebarn får en likadan förskola och undervisning. Också möjligheten att bli bekant med skolan är viktig, både själva skolbyggnaden och matsalen samt lärarna och eleverna, säger Kristina Gustafsson-Ryynänen, föreståndare för Förskolan vid Granhult.

De tidigare enheterna – kommunala Grankotten och Kasberget samt privata Lyan och Grytet – fungerade i samband med daghem och hade grupper på allt mellan sju till 20 barn.

”Omställningen har lyckats”

I den nya enheten är 47 barn indelade i fyra grupper och verksamheten i grupperna leds av 11 vuxna. Både barnen och personalen har mera kontakt sinsemellan.

– Nu jobbar vi med samma bok och våra grupper planerar mycket tillsammans, säger vice föreståndare Michaela Lindholm.

Planerna på att skapa en ny större enhet lades upp för cirka tre år sedan. Ifjol renoverades skolbyggnaden och förskolan inreddes.

– Det var ett politiskt beslut. Tanken var att centralisera förskolan till ett ställe för att försöka få en någorlunda jämlik förskola åt alla barn och att samla allt kunnande till ett ställe, säger Annika Hiitola, chef för småbarnspedagogiken i Grankulla.

Hon är nöjd med omställningen och säger att den har fungerat väl.
– Vi har väldigt erfaren behörig personal och lokalerna är genomtänkta och fungerar väl. Ledningen fungerar också. Både barnen och vårdnadshavarna har varit nöjda.

Stadieövergången från förskola till skola blir smidigare när barnen lär känna varandra innan de börjar första klass. Också skolbyggnaden och de äldre eleverna i lågstadiet blir bekanta. Förskolan deltar i skolans morgonsamlingar och samtliga elever äter i samma matsal.
– Vi har övat oss hela året på att ta mat själva. Barnen har blivit så duktiga. Det går lätt som en plätt, även om något glas kan falla eller en tallrik gå sönder. Men det är inte någon stor chock längre som det var i början, säger Michaela Lindholm.

Nöjda förskolebarn

Förskolan samarbetar dessutom med förstaklassarna. I höstas hade de gemensamma aktiviteter, som pyssel eller skogsutfärder. Under vårterminen har de lektioner i modersmål och matematik tillsammans. Barnen verkar nöjda. För Elis Jakobsson har lunchrasterna gått ”helt ok”. Många skolelever är bekanta från daghemmet. Lila Selin tycker det allra roligaste med lunchen är just att träffa bekanta i matsalen.
– Ibland kan man säga hej och vinka, säger Lila som också tyckt om pysselstunderna med ettorna.

– Jag älskar att pyssla.
Elis Holmqvist har inte så många bekanta bland skoleleverna, men lunchrasterna har gått bra ändå.

– Men det är lite tråkigt om man kommer för sent till lunchen för då måste man vänta i en lång kö, och många smiter förbi, säger Elis som ser fram emot att få börja skolan.

Förskolan vid Granhult har samma mängd personal som en daghemsenhet, det vill säga fler vuxna per barn än i skolan.
– Det betyder att vi kan ge barnen trygghet så att de kan vänja sig vid matsalen och skolmiljön med fler trygga vuxna omkring sig, säger Gustafsson-Ryynänen.

Nackdelen med sammanslagningen är enligt föreståndaren att 6-åringarna inte har yngre leksällskap.
– Det skulle vara bra ibland. Tillika har de jämnstarka kompisar här. Det finns både för- och nackdelar med att ha förskola på dagis och att ha den i skolan.

• Förskola
• Jämlik utbildning