Hjärnforskaren i musik slår hål på mediesexiga myter om musikutövande

– Det finns en seg föreställning om att musikutövande skulle påverka människans intelligens, men i nuläget finns det inte många bevis på det, säger hjärnforskaren Tanja Linnavalli från Helsingfors universitet. 

Hon plockar raskt fram följande myt. Den handlar om musikens inverkan på lärandet i de naturvetenskapliga ämnena. 

– Det här är lite mediesexigt, men sambanden i de få undersökningar som gjorts är inte särskilt många, säger hon.

Bättre ordförråd via musiken

I motsats till de mer glättiga resultaten som ofta presenteras i media, vill Tanja Linnavalli i rollen som forskare inta en mera balanserad inställning till överföringseffekterna.

­– Inflytandet är inte enormt, det handlar om småsaker inom konsten som kan stödja en människas utveckling på andra områden. Alla resultat är på gruppnivå, och i nuläget kan man inte säga att ett enskilt barn som till exempel gått fem år i musikskola, skulle bli bättre i språk än andra.

I sin egen forskning har Tanja Linnavalli undersökt barngrupper som fått ta del av aktiviteteter i musik, alternativt dans under en lektion i veckan. Det har handlat om musikskoleverksamhet där lärare från musikinstitutet besökt daghemmet varje vecka. Danslektionerna hölls på samma sätt av dansinstitutens lärare. De här barnen har sedan jämförts med passiva grupper.

– Efter ett år syntes ännu inga skillnader. Det krävdes två års regelbundet musikutövande för att man skulle se någon skillnad, säger Tanja Linnavalli.

Resultatet blev att den musicerande barngruppen hade fått ett lite större ordförråd och bättre förmåga att diskriminera ljud än barnen i de andra grupperna. Det här gällde på gruppnivå.

Alla barn är musikaliska

Tanja Linnavalli tycker att resultatet är intressant. Hela undersökningen byggde på en realistisk mängd musikundervisning i veckan. 

– Den handlade alltså inte om musiklektioner fem gånger i veckan som knappast någon har möjligheter att erbjuda sina barn, utan om rätt små mängder.

Det som forskarna ännu inte vet är om det här påverkar alla barn, eller enbart vissa. Tanja Linnavalli vill inte skilja mellan musikaliska och omusikaliska barn. Det är en annan seglivad myt hon vill slå hål på.

–Det flesta människor är musikaliska. Det finns endast en liten procent som helt saknar förmåga att njuta av musik, eller som inte alls kan urskilja toner eller tonhöjder. Det handlar precis som i andra skolämnen om att man behöver träna för att bli bättre.

Det finns endast en liten procent som helt saknar förmåga att njuta av musik, eller som inte alls kan urskilja toner eller tonhöjder. Det handlar precis som i andra skolämnen om att man behöver träna för att bli bättre.

Tanja Linnavalli

Bättre med musik än ljudböcker?

Hjärnforskaren hänvisar också till andra närbesläktade undersökningar. Utifrån dem har man kunnat se att regelbundet musikutövande bidrar till att vissa exekutiva funktioner förbättras. Det kan handla om arbetsminne och inhibitionsförmåga. 

Tanja Linnavalli hänvisar också till forskning som gällt afasipatienter. För dem har det visat sig vara utvecklande att lyssna på musik, i stället för att enbart lyssna på ljudböcker. Hon har själv tidigare arbetat som musikpedagog, och hon tycker inte resultaten är särskilt häpnadsväckande.

– Språk och musik handlar om auditiv modalitet. Om man övar frekvenser, eller lyssnar på melodier och tonhöjder, så övar man samtidigt upp sitt språköra. Tal handlar i princip om frekvenser och inte enbart ett ordinnehåll.

Konstnämnen skapar lugn

Som forskare är Tanja Linnavalli bekymrad över att konstämnena inte prioriteras särskilt högt i den finländska grundskolan. 

– Konstämnena är viktiga i sig och har ett egenvärde också utan att man skulle kunna påvisa andra effekter.

Hon hänvisar till undersökningar där man sett att stressnivåerna varit lägre varje gång man haft lektioner inom olika konstnämnen.

– Det låter väldigt nyttigt att ha ämnen i skolan som hjälper barn att bli mer avslappnade. Konstämnena är också viktiga med tanke på barn som kanske inte är så bra inom läsämnena. De utgör en välbehövlig paus från allt annat pluggande. Här får man möjlighet att uttrycka sig själv på ett helt annat sätt än i andra ämnen. 

Musiklyssnande tangerar även känsloreglering, och för tonåringar är musiken starkt förknippad med identitetsfrågor. 

– Det finns forskning som visar att till exempel snabb och glad musik också kan vara stämningshöjande och stimulerande och därför bra att använda inför en prestation, säger Tanja Linnavalli.

Musiken främjar gruppsamhörighet

Tanja Linnavalli vill också lyfta fram de sociala effekterna.

– Grupper som utför någon form av aktivitet i samma takt under en tidsperiod, tenderar enligt ny forskning att bli mer välvilligt inställda till varandra och till samarbete. Det här är något som man kan ägna sig åt naturligt inom musiken, när man spelar eller sjunger tillsammans.

Hjärnforskaren vill inte gå riktigt så långt som att säga att musiken är den absolut bästa hobby man kan ha.

– Men jag skulle ändå våga säga att musiken kan vara en av de bästa hobbyer man kan ha. Den förenar så många saker som är bra för en individ.

Ta inga risker med konstämnena

Blir man mera kreativ om har mera konstämnen i skolan, eller är det också en myt? Tanja Linnavalli vill inte begränsa begreppet kreativitet till att endast gälla konstämnena. Men en sak är hon säker på. 

– Man kan öva upp sin kreativitet. Genom att delta i konstämnen och skapandet verksamhet blir det överhuvudtaget lättare att tänka nyskapande och tänka mera originellt.

För en oinvigd kan de nya forskningsresultaten kännas intressanta, rentav betydande. För en forskare känns det mesta inom området ännu outforskat.

– Det är egentligen först om vi tog bort alla konstnämnena ur skolan, som vi fullt ut skulle se vilka effekter de faktiskt har på individer och lärandet. Men det är inte värt risken att göra det.

Tanja Linnavalli

Utbildning: FD (kognitionsvetenskap), musikpedagog.

Arbetsplats: Helsingfors universitet, Pedagogiska fakulteten.

Forskar i: Musikaktiviteters inflytande på barnens sociala utveckling.

Viktigaste forskning: Music playschool enhances children’s linguistic skills

Vill ännu forska i: Konstämnenas effekt på barn och vuxna.

Tips på mer läsning

Här en artikel om musikens inverkan på afasipatienter Sung melody enhances verbal learning and recall after stroke

Här en artikel om musikens inverkan på strokepatienter Music listening enhances cognitive recovery and mood after middle cerebral artery stroke 

• Stöd för konstämnen