Goda möjligheter att påverka i gymnasiet – men många har inte tid att delta i gemensamma aktiviteter
Samhällsengagemang och aktivt medborgarskap är centrala målsättningar inom läroplanen för andra stadiets utbildning. De flesta gymnasier och yrkesskolor lyckas bra med att främja en känsla av gemenskap bland eleverna och erbjuda dem verktyg för att kunna påverka.
– Redan under högstadiet var jag aktiv inom elevkårens styrelse, så det var naturligt att fortsätta på samma linje också i gymnasiet. Jag har suttit i styrelsen under hela min gymnasietid, det senaste året som ordförande.
Det säger Verna Ojanperä, abiturient i Helsingin Medialukio. Vi befinner oss i gymnasiets radiostudio, som med sina ljuddämpande väggar och ställbara mikrofoner påminner om vilken professionell radiostudio som helst. Helsingin Medialukio är specialiserat på media och samhälle.
Med oss i studion är också Aamos Vikberg som tar över ordförandeklubban i elevkårsstyrelsen när Verna Ojanperä avgår.
– Jag drivs av att lära mig nya saker, träffa nya människor och kunna påverka. Och det har jag fått göra – både som medlem i elevkårsstyrelsen, men också utanför skolan.
Både Aamos Vikberg och Verna Ojanperä är nämligen också aktiva inom intresseorganisationen Helsingin Lukiolaiset, som är en distriktsorganisation inom det landsomfattande Finlands Gymnasistförbund.
Det är inte ovanligt att Helsingfors stads beslutsfattare kontaktar eleverna för att höra deras åsikter om olika frågor som berör gymnasieutbildningen.
Jag vet inte hur konkret vi kan påverka, men i alla fall känner jag att jag har en röst och att de lyssnar på oss.
Verna Ojanperä
– Jag vet inte hur konkret vi kan påverka, men i alla fall känner jag att jag har en röst och att de lyssnar på oss, säger Verna Ojanperä.
– Rätt ofta blir vi bjudna till stadshuset för olika paneldiskussioner. Senast igår deltog jag i en tillställning där vi diskuterade den kommande läroplanen, säger Aamos Vikberg.
Gymnasier och yrkesskolor lägger grunden för ett samhällsengagemang
Elevkårsaktivitet går hand i hand med med en av målsättningarna inom det andra stadiets utbildning: att stödja eleverna i att utvecklas till aktiva samhällsmedborgare.
– Det handlar om att lära sig att hitta sitt eget sätt att påverka i samhället på ett meningsfullt sätt. Att utvecklas i rollen som en civiliserad och balanserad medborgare, som samtidigt har ett kritiskt förhållningssätt.
Det säger Niina Rumpu, utvärderingsexpert vid Nationella centret för utbildningsutvärdering, NCU. Hon är en av författarna till en rapport som undersöker hur väl gymnasierna och yrkesskolorna i Finland lyckas stötta eleverna i rollen som aktiva samhällsmedborgare.
Särskilt för gymnasieelevernas del finns goda möjligheter att påverka, både via elevkåren men också på andra sätt.
Niina Rumpu
– Överlag är situationen god i Finland, det anser både eleverna och skolornas personal. Särskilt för gymnasieelevernas del finns goda möjligheter att påverka, både via elevkåren men också på andra sätt. Det finns ändå en minoritet som inte känner sig delaktiga – ungefär var tionde elev upplever att de inte har möjlighet att påverka.
Styrelseengagemang ser bra ut i CV:n – men jobbet måste också göras
Laura Vuorela som undervisar i historia och samhällskunskap är en av två lärare vid Helsingin Medialukio som vid sidan av sitt ordinarie jobb samarbetar med elevkårsstyrelsen. Det handlar om att handleda ungdomarna, och i många fall också om att lägga band på sig själv, säger Vuorela.
– Ibland kan det kännas lockande att själv sköta vissa elevkårsärenden för ungdomarnas del, eftersom det skulle gå snabbare så. Men det gör jag inte eftersom eleverna måste få möjlighet att göra misstag, annars lär de sig ingenting. Jag vill inte vara en curlande lärare.
Laura Vuorela understryker ändå att flera av elevkårsstyrelsens ledamöter tar uppdraget på stort allvar. Samtidigt har hon lagt märke till ett nytt fenomen under de senaste åren: Allt fler elever vill sitta med elevkårsstyrelsen, men i praktiken dyker de inte upp på mötena.
– Det ser bra ut i CV:n att ha varit aktiv i elevkårsstyrelsen. Därför kan det vara attraktivt, även om man egentligen inte är intresserad av att göra själva jobbet. Det här beror kanske på att stressen och individualismen i samhället har ökat. Ett engagemang i en elevkårsstyrelse ger inte omedelbara dopaminkickar.
Även om ett styrelseuppdrag kan ta på krafterna säger Laura Vuorela att det samtidigt har många fördelar.
– Eleverna växer och lär sig att ta ansvar. Om man klarar av att jobba långsiktigt i elevkårens styrelse så klarar man det i andra sammanhang också.
Tidsbrist tär på sammanhållningen
I största delen av gymnasierna och yrkesskolorna upplever både personal och elever att de behandlas jämlikt och delar samma värderingar, visar NCU-rapporten.
Gemensamma tillställningar på skolorna är viktiga för att bibehålla gemenskapen. Det som inverkar negativt på sammanhållningen är bland annat yrkesutbildningens individuella studieplaner och praktikperioder och gymnasiernas hektiska schema.
– Det är tyvärr ofta de gemensamma aktiviteterna eleverna först väljer bort när de har det stressigt. Många studerande upplever att de inte har tid att delta, säger Niina Rumpu vid NCU.
Ett av förslagen i rapporten är att sänka tröskeln för eleverna att delta och påverka.
– Att kunna påverka utan att binda sig till långa engagemang, som exempelvis en hel mandatperiod i elevkårsstyrelsen, kunde sänka tröskeln för fler att komma med, säger Niina Rumpu.
En bra sammanhållning och satsningar på mental hälsa
Vi är tillbaka i radiostudion på Helsingin Medialukio. Både Verna Ojanperä och Aamos Vikberg understryker att elevkårsstyrelsen jobbat mycket med att skapa en bra sammanhållning inom skolan.
– Vi är ett stort gymnasium med många olika människor, så vi ordnar en hel del sammankomster för att skapa en vi-anda. Vår slogan är gemenskap, ärlighet och jämlikhet, säger Aamos Vikberg.
Trots att skolan har över 900 elever har elevkårsstyrelsen inte märkt av några större problem med bristande gemenskap. En stor skola har också fördelar, i form av större resurser. Några gånger per termin blir representanterna för elevkårsstyrelsen inbjudna till lärarmötet för att ge sin syn på hur skolan borde utvecklas.
– Vi får inte besluta om hur resurserna används, men definitivt säga vår åsikt om vilka saker som är viktiga för eleverna, säger Aamos Vikberg.
Verna Ojanperä är glad för att Helsingin Medialukio har valt att satsa på elevernas mentala hälsa.
– Jag är väldigt stolt över vår skolas psykolog- och kuratorstjänster. Och jag har märkt att kuratorn får beröm av eleverna hela tiden.
Vikten av att hitta balans för att orka
Både Verna Ojanperä och Aamos Vikberg framhåller också att det inte ska finnas några murar mellan elevkårsstyrelsen och skolans övriga elever. Det är inte frågan om någon exklusiv klubb, utan alla får vara med på mötena och säga sin åsikt.
Jag frågar hur mycket tid engagemanget tar.
– Nästan varje dag är det något smått som har med elevkårsstyrelsen att göra som måste skötas. Men inte påverkar det mitt liv i någon större grad, säger Aamos Vikberg.
– I början tog det inte så mycket tid, men efter att jag blev vald till ordförande samtidigt som jag hade studentskrivningar så blev det tungt och jag fick tillfälligt ge över ansvaret till vice-ordförande, säger Verna Ojanperä.
Ojanperä tillägger att det känns bra att elevkårsstyrelsen är i goda händer nu när hon själv ska lämna gymnasiet. Rådet hon ger till kommande generationer av styrelseaktiva är att hitta en balans mellan uppdraget, studierna och resten av livet för att orka bättre.
– Vi ska inte göra mer än vi klarar av. För vem arbetar för att förbättra elevernas psykiska välmående om vi själva har burn out?
