Vad gör man i de skolor som lyckats höja pojkarnas prestationer? Det här intresserar forskaren Fredrik Zimmerman som har hittat fyra användbara metoder som även gynnar flickorna i klassrummet. Han berättar varför han tror att kulturen kring pojkar och antiplugg är en myt.

– Gör skolan begriplig för pojkarna, säger Fredrik Zimmerman.

Han är övertygad om att varken pojkar eller flickor väljer att misslyckas i skolan. Det faktum att pojkar har det svårare beror helt enkelt på att skolan inte är begriplig för dem. 

När Zimmerman började forska i pojkars skolresultat fanns det en dominerande teori som byggde på en utbredd antipluggkultur, det vill säga att pojkar får högre status om de tar avstånd från skolan. 

–  Vissa forskare menar att pojkar ser studier som en feminin handling, och när de har en nedvärderande syn på det feminina, leder det i stället till en antipluggkultur. 

Enligt det här synsättet måste skolan arbeta för att hylla det feminina för att få pojkar att prestera bättre.

Man i blå t-shirt som står med händerna i fickorna.
Forskaren Fredrik Zimmerman tror inte att pojkar medvetet struntar i skolan för att höja sin status. Foto: Sara Ilestam
Han ifrågasatte teorin

Till en början trodde Fredrik Zimmerman på det han lärt sig när han var ny i branschen.

– Men mina egna forskningsresultat visade att om skolan ger pojkar rätt pedagogiskt stöd så presterar de bättre, alltså helt emot teorin om antipluggkultur.

Fredrik Zimmermans uppfattning stärktes när han tog del av flera större enkätundersökningar om ungas syn på skolan.

­– Där fann man inte heller några tecken på en utbredd antipluggkultur bland pojkar, eller en nedvärderande syn på det feminina, utan pojkarna ansåg i hög grad att skolan är viktig.

Fredrik Zimmerman hänivsar till flera andra undersökningar där man följt pojkar i skolan under en längre tid, och inte heller där har man kunnat påvisa att pojkarnas status höjdes när de fick sämre betyg.

– Tvärtom upplever pojkar som har det svårt i skolan att andra personer ser nedvärderande på dem, alltså igen tvärtemot teorin om en antipluggkultur.

Pojkar behöver studieteknik

Det här ledde till att Fredrik Zimmerman blev allt mer övertygad om att pojkar behöver få rätt pedagogiskt stöd för att lyckas. I de skolor där man arbetat framgångsrikt upptäckte han minst fyra metoder som lärarna använde sig av. Den första kallar han för studieteknik.

– En fråga som lärare kan lära pojkar att ställa, är vad de känner igen i uppgiften och vad de inte känner igen. Då får pojkarna något att starta ifrån och identifiera vad de tycker att är svårt. I det här fallet handlar studieteknik främst om att lära pojkarna att dela upp uppgiften i hanterbara delar.

Fyra metoder som hjälper pojkar i skolan

  1. Lär dem studieteknik, till exempel hur de ska börja med en uppgift.
  2. Avlasta pojkarnas arbetsminne, till exempel med checklistor.
  3. Stärk deras språk och speciellt läsförståelsen.
  4. Lär dem hur man ber om hjälp när man inte förstår.
Varför gick det bra?

Fredrik Zimmerman berättar om en skola där eleverna alltid skriver ett stegvist studieschema innan de får starta med en uppgift. Under processens gång frågar läraren inte hur det går med uppgiften, utan var någonstans eleven befinner sig i sitt studieschema.

– I sjuan gick det ännu trögt, men stegvis lärde sig eleverna, och i nian gick det här på en till två minuter. Det handlar helt enkelt om att hjälpa specifikt pojkar att bryta ner uppgiften i mindre delar. 

Något som också hjälpt pojkar är att lärare bett dem reflektera över varför något gått bra när de klarat av att utföra en uppgift. Det här lär pojkarna att uppmärksamma vilka studiestrategier som funkar för dem och de kan sedan använda samma strategier på nytt.

– Det här förändrar även självbilden hos pojkar, från att jag är dum, till att att jag kan bli bra, bara jag hittar rätt strategi.

Är arbetsminnet fullt?

Metod nummer två handlar om kognitiv avlastning. Många lågpresterande pojkar tenderar att ha ett sämre arbetsminne, och då kan man arbeta med checklistor där eleverna får kryssa av och se sina framsteg visualiserade.

– Jag har varit i lägre årskurser där läraren faktiskt tejpat fast checklistor på elevernas bord, säger Fredrik Zimmermann.

Han säger också att man ska tänka en extra gång när man pekar ut pojkar med koncentrationssvårigheter.

Eller handlar det i stället om att arbetsminnet blivit fullt som på en dator, vilket leder till en stressreaktion som ser ut som koncentrationssvårigheter?

–  Eller handlar det i stället om att arbetsminnet blivit fullt som på en dator, vilket leder till en stressreaktion som ser ut som koncentrationssvårigheter?

Stärk pojkars språk

Den tredje metoden som Fredrik Zimmerman lyfter fram är att de lågpresterade pojkarnas språk behöver förstärkas eftersom det gynnar alla skolämnen.

De skolor som har en högre trygghet och jobbar med vuxennärhet i stället för vuxentäthet lyckas bättre.

– Läsförståelsen är väldigt viktig, men också relationer. De skolor som har en högre trygghet och jobbar med vuxennärhet i stället för vuxentäthet lyckas bättre. Den fjärde metoden handlar om att lärare hjälper pojkar att be om hjälp när de inte förstår.

Han säger att forskning visat att de här metoderna även gynnar flickorna.

Men på gruppnivå finns det en markant skillnad mellan könen.

­– Där kan man se att flickor och pojkar utvecklar helt olika strategier. Pojkar börjar bråka, eller struntar ofta i en uppgift som de upplever att är svår, medan många flickor i stället nästan jobbar ihjäl sig för att klara den.

Om Fredrik Zimmerman

  • Filosofiedoktor i barn- och ungdomsvetenskap och lektor vid Högskolan i Borås vid förskole- och grundlärarutbildningen.
  • Är i grunden sociolog, men har alltid haft ett intresse för ungdomskultur i skolan och könsnormer.
  • Hans senaste bok har titeln Nya vägar till en likvärdig skola: Hur teorier om antipluggkultur leder fel och vad vi istället kan göra för att fler pojkar ska lyckas i skolan. Läs Lärorikts boktips om boken här.
  • Enligt Fredrik Zimmerman kan man dra slutsatsen att pedagogiska metoder som gynnar pojkar, även gynnar flickor, och det har sitt stöd i både svensk och amerikansk forskning. Mer om det kan du läsa här.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.