En ny hoppets pedagogik ska ge barn i Finland hjälp att våga drömma om framtiden
– De inre landskapen kan vara väldigt ödsliga hos barn som slutat drömma, säger professor Mirjam Kalland. Genom vinnarkonceptet Framtidshopp slår Helsingfors universitet på stora trumman och erbjuder bland annat en öppen nätkurs.
– Om jag får drömma själv så är målsättningen med projektet att hoppet ska bli en grundpelare i vår grundskola bland elever och personal, säger projektplaneraren Lovisa Snårbacka som är utbildad klasslärare.
– Och att tidningen Helsingin Sanomat och Yle skriver att PISA-resultaten nu har vänt och att Finland har blivit en föregångare inom hopp, säger Mirjam Kalland med glimten i ögat.
Hon är professor i småbarnspedagogik vid Helsingfors universitet och projektledare för projektet Framtidshopp, som vann 100 000 euro i tävlingen SFV Start!.
Tåget måste vändas
Under hela sin karriär har Mirjam Kalland arbetat med social rättvisa och med fokus på utsatta barn och deras uppväxtvillkor. Hur kan man väcka barns hoppfullhet? Hur kan man skapa en pedagogik som stöder det här? I synnehet bland de som kommer från svaga socioekonomiska förhållanden.
– Skolan har en viktig kompensatorisk uppgift och i de finländska klassrummen behöver vi få en bättre förståelse för att alla inte kommer från samma omständigheter och har samma möjligheter. Ingen borde få jobba som klasslärare utan att ha det här tankesättet, och PISA-undersökningarna visar att vi inte riktigt lyckats på den här punkten. Nu vill vi vara med och vända tåget, säger Mirjam Kalland.
– Men vi vill göra det genom att skapa pedagogiska metoder som är lätta att integrera i klassrummet, säger Lovisa Snårbacka.
Överraskande resultat
Inom projektet Framtidshopp har Lovisa Snårbacka genomfört och behandlat en enkätundersökning där målsättningen varit att få en snabb uppdatering om hur barn och unga tänker om sin framtid och att ta reda på vilka framtidsdrömmar de har. Det insamlade materialet bygger på 200 svar från elever i årskurserna 4 till 9 i huvudstadsregionen.
De dystra rapporterna om hur dåligt barn och unga mår syns inte väldigt tydligt här, utan resultatet har i stället överraskat på ett positivt sätt.
– Nutiden speglas förstås i svaren, till exempel kriser och miljöfrågan. Men man kunde ändå se att det finns en hoppfullhet bland våra barn, och det som överraskade var den stora viljan som barnen har när det gäller att få hjälpa andra, säger Lovisa Snårbacka.
Ny nätkurs för alla
Begreppet dialog är centralt inom Framtidshopp. Men hurdan kunskap behöver de vuxna ha för att kunna föra hoppingivande samtal i klassrummen? Hur får man i gång en öppen dialog? Räcker det med att fråga om det var bra i skolan i dag?
– Ja, vi frågar ofta just så där, men om man i stället frågar ”hur var det i skolan i dag” får man helt andra svar. Sådana här små nyanser kan vara avgörande när man vill få i gång en bra dialog, säger Mirjam Kalland.
Hon tar ett annat exempel. Om man frågar en ung person om var man kan söka hjälp, får man kanske en lång lista som innehåller allt från psykologer till andra stödpersoner.
– Men om du i stället frågar ”vem vänder du dig till när du själv har det tungt”, då kommer det fram en helt annan typ av svar, säger Kalland.
Ny forskningsinriktning om hopp
Begreppet dialog ingår också i kursen Hoppfullhet, dialog och aktörskap som hittills erbjudits som en fysisk kurs för pedagogikstuderande vid Helsingfors universitet.
– Men i september öppnar vi en motsvarande nätkurs som är öppen för alla som är intresserade av ämnet, säger Lovisa Snårbacka.
Hon är märkbart glad och överraskad över att plötsligt kunna titulera sig doktorand. Nu ska hon nämligen börja forska i hur hoppfullheten kan påverka barn med olika socioekonomiska bakgrunder. Det har blivit möjligt genom ett mångvetenskapligt doktorandprogram där flera universitet är involverade. Genom Snårbackas avhandling vill man öppna upp för en ny forskningsinriktning i Finland.
– Ja, det har faktiskt hunnit hända många stora saker sedan vi vann tävlingen, och det här är bara ett konkret exempel på vad projektet redan har gett upphov till, säger Mirjam Kalland.
Vad finns bakom ett beteende?
Mirjam Kalland visste redan i ett tidigt skede att hon och hennes universitetskolleger Erika Löfström och Jan-Erik Mansikka var något viktigt på spåret när de ville fördjupa sig i ämnet hopp och framtidstro hos barn.
Slutligen blev det tävlingslaget Framtidshopp som vann SFV:s tävling. Huvudsyftet med den var att hitta sociala innovationer för att hjälpa barn och unga att utvecklas och nå sin fulla potential, speciellt de som kommer från en svag socioekonomisk bakgrund.
– Vi fokuserar ofta på ett barns beteende, men nu vill vi försöka förstå vad som kan finnas bakom det. Vad är det som den unga försöker berätta för oss genom sitt beteende? Den här mentaliseringsteorin ligger som grund för vår nätkurs, och vi hoppas att många nu ska anmäla sig till den, säger Mirjam Kalland.
Läraren öppnar världen
Mentaliseringsteorin låter sig inte beskrivas så lätt med några ord. Mirjam Kalland hänvisar till tjocka böcker som redan skrivits om den.
– Men om man vill förklara det kort man man säga att det handlar om att genuint intressera sig för barns och ungas inre verklighet, vad de funderar på, hur de resonerar, vad de förstått och missförstått, samt vad som gör att de känner sig trygga, glada och ledsna.
Mirjam Kalland säger att mentalisering kan hjälpa oss att få kunskap om var den unga befinner sig just nu.
– Därifrån kan vi sedan visa barn olika möjligheter i världen som ligger bortom det som barnen har erfarenhet av och ens kan föreställa sig. Läraren kan tillföra något nytt och öppna upp världen för barnen.
De fortsätter sprida hopp
När MOOC-kursen är färdig är själva grundprojektet avslutat. Efter det här vill man försöka sprida modellen genom olika nätverk, till exempel via Helsingfors universitets partnerkommuner och tredje sektorn, så att också andra än lärare kan ta del av pedagogiken.
– Det kan handla om skolcoacher, ungdomsarbetare och mentorer i mentorsprojektet Näktergalen. Eftersom vi har ett kontinuerligt samarbete med småbarnspedagogik, förskola och skola har vi stora möjligheter att sprida modellen, säger Mirjam Kalland.
Fortsatt forskning i ämnet ger goda möjligheter till att kontinuerligt utveckla kursen, och målsättningen är att fler ska börja intressera sig för ämnet efterhand.
– Men vill man veta hur man ska jobba med hopp rent konkret, ja då måste man avlägga kursen, säger Mirjam Kalland.
Nätkursen Hoppfullhet, dialog och aktörskap
- Den öppna MOOC-kursen vid Helsingfors universitet bygger på självstudier och riktar sig till alla intresserade, främst pedagoger, ungdomsarbetare, skolcoacher och lärare.
- Kursen består delvis av inspelade föreläsningar och möjligheter till reflektion. Här ingår teorikunskap kring definitionen av begreppet hopp.
- Kursen bygger på en mentaliseringsteori där man utgår ifrån att omsorg och pedagogik bildar en organisk helhet för allt lärande.
- Deltagarna får praktiska verktyg för hur man integrerar hoppfullhet i sin vardag.
- Kursen omfattar 2 studiepoäng och öppnar i början av september 2024.
