Under fyra års tid har jag haft förmånen att träffas tillsammans med ett gäng kvinnor i Vasa, för att diskutera litteratur och delta i olika kulturella evenemang. Bokklubben är för mig en guldkant i vardagen, skriver Mindy Svenlin, som leder bokklubben Mindys bokklubb.

Vi är sju kvinnor i trettioårsåldern som har samlats i Vasa för en bokklubbsträff. Norges nationaldag till ära ska vi diskutera den nyutkomna romanen Jag är inte sådan här egentligen av den norska författaren Marie Aubert.

Jag har alltid längtat efter ett sammanhang där det finns möjlighet att träffas för att diskutera böcker efter att ha läst ut dem, och genom bokklubben är detta möjligt. Att starta en bokklubb var rätt odramatiskt: efter uppmuntran från mina vänner frågade jag några av de läsande människorna i min omgivning om de ville vara med i en bokklubb. Det blev startskottet för Mindys bokklubb och vår första träff hölls i juni 2019.

Några av medlemmarna i Mindys bokklubb, från vänster: Ester Rudnäs, Laura Asplund, Elin Hassel-Löfqvist och Charlotte Steffansson-Myrskog.
Viktigt att konceptet är hållbart

Strukturen och upplägget för bokklubbsträffarna har utvecklats under årens lopp. Förut hade vi en träff i månaden men numera träffas vi ungefär var sjätte vecka med en lite längre paus under året.

– Det är bra att utvärdera bokklubben med jämna mellanrum, säger Hanna-Madeleine Andersson. Man ska inte fortsätta på ett visst sätt om det inte fungerar.

För mig som bokklubbsledare är det viktigt att vara lyhörd för medlemmarna och att bokklubbskonceptet är hållbart. Medlemmarna i bokklubben har jobb, små barn och andra hobbyer och därför ska bokklubben vara en guldkant i vardagen och inte ytterligare ett måste.

Utöver bokklubbsträffarna gör vi även gemensamma teaterbesök, går på bio och ordnar filmkvällar. I december ifjol ordnade vi en julfest med litteraturtema och under dagens bokklubbsträff planerar vi en sommarfest.

Vår bokklubb är även med i SFV:s koncept ”Läs med vännerna” vilket gjorde det möjligt att under vintern bjuda in författaren Annika Åman till bokklubben för att berätta om sin bok Lumpänglar.

Roterande värdskap och en tydlig ledare

I bokklubben roterar värdskapet mellan medlemmarna. Värden bjuder in bokklubben till sitt hem och bjuder på något tilltugg.

Gott snacks förgyller träffarna, tipsar Mindy Svenlin. Den här gången läste bokklubben en bok av en norsk författare.

Som bokklubbsledare ansvarar jag för att organisera och påminna om träffarna samt att hålla tiden och fördela ordet under bokklubbsträffarna som pågår i två timmar. Eftersom vi har hållit på så länge rullar det mesta på av sig själv – särskilt diskussionerna under bokklubbsträffarna.

– Det har varit bra med en tydlig ledare och någon som håller i trådarna, säger Laura Asplund.

En typisk bokklubbsträff

Varje bokklubbsträff inleds med en ”last, now, next”-runda där alla medlemmar berättar om någon nämnvärd bok som de har läst sedan senaste träff, vad de läser just nu samt vad de ska läsa till näst.

Därefter följer diskussion om dagens bok och den upptar största delen av träffen. Diskussionen löper fritt men i huvudsak försöker vi hinna diskutera allt från omslag och titel till handling, karaktärer, centrala teman, symbolik och språk.

Alla träffar avslutas med en individuell poängsättning av boken på en skala från ett till tio, och därefter presenterar den följande värden förslag på böcker att läsa. När det gäller uppdraget att föreslå böcker att läsa har alla medlemmar ett liknande tillvägagångssätt.

– Jag brukar titta igenom min egen läslista och försöka välja böcker som jag tror att väcker diskussion, säger Charlotte Steffansson-Myrskog.

– Det är ingen vits att läsa sådant som inte uppmuntrar till samtal, säger Ester Rudnäs.

Fördelarna med en bokklubb

Alla medlemmar säger att de var bokmalar som barn men att läsningen på grund av studier, jobb och barn har kommit av sig i vuxen ålder. Denna bakgrund är en av de största orsakerna till varför medlemmarna är med i en bokklubb idag – bokklubben gör att man läser. Utöver det lyfter medlemmarna fram värdet i att diskutera en bok efter att ha läst ut den.

– Det bästa med en bokklubb är att man utmanas till att läsa olika typer av böcker. Man kommer sig också för att läsa mer utmanande böcker som man annars inte skulle orka igenom, säger Hanna-Madeleine Andersson.

Charlotte Steffansson-Myrskog håller med.

– De flesta böcker blir också mycket bättre efter att ha diskuterat dem.

– Det är så många detaljer och aspekter som man missar när man bara läser för sig själv, säger Linn Åström.

För flera av medlemmarna hade läsningen legat på is under ett tag men tack vare bokklubben upprätthålls och utvecklas ett läsande liv.

– Jag är glad att jag hittade tillbaka till läsningen för det ger ett mervärde i vardagen, säger Elin Hassel-Löfqvist.

Mindys bokklubbs bästa tips:

  • Välj en ledare som håller i trådarna, det går också att ha ett roterande system för ledarskapet
  • Diskutera målen med bokklubben: är målet att upprätthålla läsning, fördjupa förståelsen, läsa på andra språk eller läsa olika genrer?
  • Sätt upp tydliga ramar för bokklubben: när och hur ofta vill ni träffas, hur långa ska träffarna vara, vad vill ni läsa och var ska träffarna hållas?
  • Sätt upp gemensamma spelregler: till exempel får man vara med fast man inte har läst klart boken, vilka krav ska ni ha för böckerna som väljs, finns det ett max antal deltagare?
  • Utvärdera bokklubbskonceptet regelbundet så att bokklubben inte upplevs som krav och måsten
  •  Gå med i SFV:s koncept ”Läs med vännerna” som stöder bokcirklar med rabatter på böcker, extramaterial till böcker samt 100 € att använda på t.ex. traktering eller författarbesök
  • Gott snacks förgyller träffarna!

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.