Det är många som knackar på dörren och vill komma in i skolan. Lärorikt har talat med tre rektorer som välkomnar bland andra poliser, energibolag och kulturarbetare. Rektorerna är medvetna om riskerna och att samarbetet kräver eftertanke, men listan på goda samarbeten växer hela tiden.

– Det finns definitivt ett mervärde i att samarbeta med tredje sektorn och externa aktörer. Skolan blir en arena där man träffas och lär sig livshantering. Våra elever finns hos oss en kort tid och på det här sättet får de en direkt koppling till samhället, säger Pia Blomqvist, rektor vid Korsholms högstadium.

Det är inspirerande med en expert utifrån och det upplevs ofta som relevant när någon med en annan bakgrund kommer in i skolan.

Marina Sjöholm

– De är absolut en inspirationskälla och externa aktörer kan förankra olika saker i verkligheten. Det är inspirerande med en expert utifrån och det upplevs ofta som relevant när någon med en annan bakgrund kommer in i skolan, säger rektorn Marina Sjöholm från Tölö gymnasium i Helsingfors.

Mia Haglund är rektor för årskurserna 1 till 6 vid Seminarieskolan i Ekenäs. I likhet med sina kolleger säger hon att det är gränslöst mycket som en lärare förutsätts kunna i dag. 

– Där kan utomstående aktörer bidra med viktig sakkunskap. Men det här kunnande ska endast vara ett komplement, och det fråntar inte lärarna ansvaret att själva hålla sig ajour.

I samma skolhus som Tölö gymnasium jobbar flera olika aktörer. Marina Sjöholm är rektor för skolan. Foto: Tölö gymnasium.
Fler vuxna i huset

Alla tre rektorer har i sina skolor ett omfattande samarbete med olika externa aktörer, men helst satsar de på långvariga etablerade kontakter med trovärdiga aktörer.

– I Korsholm besöker vi Företagsbyn med alla niondeklassare och deras kontakter kommer också oss till godo. Vi har också olika energiföretag som erbjuder besök, men det sker aldrig lösryckt utan som ett komplement till lektionsinnehållet och läroplanen, säger Pia Blomqvist.

Vid Tölö gymnasium har man ett gott samarbete med Musik- och kulturskolan Sandels som är verksam i samma fastighet. Studerande kan få vissa kurser tillgodoräknade och delta i musikskolans program. I samma fastighet finns också en ungdomsgård som är öppen för studerande på matrasterna. 

– Vi har också ett bra samarbete med Krisjouren för unga, som besöker oss en gång i veckan. Det är ett lågtröskel-alternativ, och gästerna ställer sig så att de är lättillgängliga, och den som vill kan ta kontakt med dem. På det här sättet kan vi ha fler vuxna inne i skolan och det är värdefullt, säger Marina Sjöholm. 

Staden satsar centralt

I Raseborg har man det väl förspänt genom ett centralt arrangemang där stadens ungdomstjänster erbjuder rusmedelsförebyggande lektioner till alla skolor. Fokus ligger på årskurserna 5 till 8. I praktiken innebär det att två specialungdomsledare kommer ut till skolorna och håller likvärdiga lektioner utgående från samma infopaket. 

I Korsholm har man ett liknande arrangemang med informations- och diskussionstillfällen utifrån en årsklocka.

I Raseborg finns också en plan för kulturfostran som har godkänts i bildningsnämnden, och i Korsholm håller man som bäst på att utarbeta en.

– Skolorna erbjuds olika kulturpaket som kultursakkunniga har varit med och tagit fram. Tanken är att alla barn ska få likvärdig tillgång till kultur oberoende var de bor, säger Mia Haglund.

Hon är tacksam över stadens aktiva kulturarbetare och säger att de här åtgärderna är bra, eftersom det säkerställer kvaliteten på externa aktörer. 

Rektor Mia Haglund möter ofta olika aktörer i sitt arbete vid Seminarieskolan i Ekenäs. Foto: Magnus Lindberg.
Stängda dörrar för enbart kommersiella aktörer

Trots skolvisa och kommunreglerade samarbeten har den enskilda läraren ändå kvar sin frihet att själv ta in externa personer i sin undervisning. I Seminarieskolan är det fritt fram så länge det inte uppstår en kostnad. Då måste rektorn tillfrågas. 

De har alla en agenda som inte är dold, utan uppenbar. Däremot är inga sponsorinitiativ välkomna.

Mia Haglund

– Det kan vara en idrottsförening, scouterna eller marthorna som kommer på besök. De har alla en agenda som inte är dold, utan uppenbar. Däremot är inga sponsorinitiativ välkomna, säger Mia Haglund.

Marina Sjöholm stänger också dörren till aktörer som hon upplever att enbart är ute efter att tjäna pengar.

– I vår skola har också alla lärare frihet att plocka in vem de vill i sin undervisning. Vår skola är centralt belägen och lärarna gör ofta studiebesök i närsamhället, säger Marina Sjöholm.

Hon säger att läroplanen är bred och ger utrymme för många externa aktörer.

– Hos oss har vi valt att främst ta in externa aktörer inom området som gäller förebyggande elevvård och trivsel, säger Pia Blomqvist.

Hon vill att lärarna frågar henne innan de tar in någon extern person i klassrummet.

Inga stora övertramp

Externa aktörer är alltså välkomna. Men hur vet man att en person som man bjuder in håller måttet?

– På en liten ort känner man ofta varandra, men visst märks det ibland att de som kommer till skolan inte är utbildade pedagoger. Ibland kanske någon säger något som inte motsvarar skolans värdegrund, men det får man behandla efter lektionen, säger Mia Haglund.

I alla tre skolor är lärarna alltid med på lektionerna när gäster besöker skolan.

– Upplever man i situationen att något sker kan man förstås avbryta, och i efterhand lyssna in eleverna. Men genom att ha etablerade och återkommande samarbeten med trovärdiga föreningar minimeras risken, säger Pia Blomqvist.

Samarbetet med kyrkan har förändrats

I Korsholm har man ett bra samarbete med Barnavårdsföreningen. Mia Haglund berättar om nya samarbetsformer mellan barnskyddet och polisen som inletts i brottsförebyggande syfte. Tidigare var det självklart att församlingen bjöd in sig själv enligt en viss årsklocka. 

– Men nu har vi så många elever som hör till olika trossamfund att de skulle bli svårt att hitta ett likvärdigt och därtill läroplansenligt program för dem. Församlingen medverkar nu i stället på religionslektionerna där den till exempel bidrar med expertis i form av Bibeläventyret, som har varit mycket uppskattat av eleverna.

Sekretessen är viktig

Mia Haglund lyfter fram en annan viktig aspekt som gäller sekretessfrågan. Den är extra viktig med tanke på att Seminarieskolans elever är barn. 

– Undervisningen som bedrivs är offentlig och utomstående får delta i undervisningen, men det är sekretessbelagt vilka elever som har någon stödform. Det här är en sak som vi har varit tvungna att tänka på när det kommer in en extern person i klassen eller när vi livestreamar lektioner. Då kan utomstående se saker som gäller uppförande eller dra sina slutsatser beroende på hur en elev är placerad i klassrummet.

Mia Haglund berättar att Seminarieskolan också har bjudit in olika erfarenhetsexperter, till exempel inom ämnet mobbning.

– Det här kan väcka känslor och som lärare får man vara beredd på efterarbete, men det är samtidigt värdefullt och det väcker ofta en tankeställare hos barnen, säger hon.

Fakta

  • I den grundläggande utbildningen regleras det samarbete som utbildningsanordnare och skolor ska upprätthålla i lagen om den grundläggande utbildningen och i den grundläggande utbildningens läroplansgrunder.
  • Lagen om grundläggande utbildning reglerar samarbetet mellan skolan och hemmet, med myndigheter och det samarbete som ska genomföras inom ett yrkes- och sektorsövergripande samarbete.
  • Enligt kapitel 5 i grunderna för läroplanen för den grundläggande utbildningen, Skolarbete som främjar lärande och välbefinnande, kan skolan även samarbeta med ungdoms-, biblioteks-, idrotts- och kulturväsendet, polisen samt församlingar, organisationer, företag och andra aktörer i närmiljön såsom naturskolor, muséer och ungdomscentraler.

Källa: Utbildningsstyrelsen

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.