“Ett extra skyddsnät” – Skolsamarbetsnätverket är en gemensam front för förebyggande arbete
När organisationer med samma mål sluter sig samman, kan de uppnå betydande effekter. Skolsamarbetsnätverket i Nyland består av organisationer inom tredje sektorn som ägnar sig åt förebyggande arbete i skolorna. De utgör ett extra skyddsnät för skoleleverna.
– Det förebyggande arbetet i skolorna drivs av flera organisationer inom den tredje sektorn. Att samarbeta inom ett nätverk skapar synergieffekter och win-win-situationer.
Det säger Oscar Lehtinen, krisarbetare på Krisjouren för unga på HelsingforsMission. Han är ordförande för Skolsamarbetsnätverket i Nyland som fick sin start för snart tio år sedan. För närvarande består nätverket av 17 organisationer inom tredje sektorn.
Vi vill synas och vara tillgängliga som ett extra skyddsnät för skoleleverna.
Oscar Lehtinen
– Den gemensamma nämnaren inom nätverket är att vi alla arbetar med förebyggande arbete i skolorna. Vi vill synas och vara tillgängliga som ett extra skyddsnät för skoleleverna.
Oscar Lehtinen säger att kontakten inom nätverket har gett medlemsorganisationerna möjlighet att strömlinjeforma sitt eget budskap och skärpa sin egen nisch. Dessutom har man koordinerat utbudet man erbjuder i skolorna.
– På så sätt kan vi undvika dubbelarbete, och istället hitta synergieffekter.
Stiftelsen Bensow vill bryta stigmat kring barn i missbrukarfamiljer
– Mellan fyra och fem barn – i varje skolklass – har en förälder som dricker för mycket alkohol. Räknar vi in de föräldrar som är våldsamma eller mår psykiskt dåligt blir antalet drabbade barn ännu större. Det här är ett mycket vanligt fenomen i Finland – ändå talas det väldigt lite om de här barnens situation.
Det säger Maj Estlander vid Stiftelsen Bensow. Som verksamhetschef för stiftelsens förebyggande barnskyddsverksamhet arbetar hon för att bryta det stigma som omger barn som växer upp i familjer där det förekommer våld eller missbruk.
Vår målsättning är att skapa en ny kultur i skolorna, där det ska vara okej att prata öppet om missbruk i familjen, och därmed sänka tröskeln för unga att våga be om hjälp.
Maj Estlander
– Finländarna dricker näst mest alkohol i Norden, och toppar statistiken över våld i nära relationer. Vår målsättning är att skapa en ny kultur i skolorna, där det ska vara okej att prata öppet om missbruk i familjen, och därmed sänka tröskeln för unga att våga be om hjälp.
Stiftelsen Bensow erbjuder skolprogrammet Min stig i skolan som primärt riktar sig till lärare och elever i högstadier.
– Det är vanligt att barn känner skuld för sina föräldrars missbruk, psykiska ohälsa eller våldsamma beteende. De upplever att det är deras fel. Eftersom vi inte pratar offentligt om det här i Finland känner många unga sig dessutom ensamma med sina problem.
Det finns mycket man kan göra innan det är dags för barnskyddsanmälan
Som medlem i Skolsamarbetsnätverket i Nyland är Stiftelsen Bensows nisch att på djupet förändra kulturen i skolorna.
– Det finns andra organisationer som arbetar för att lindra akuta symptom. Vi vill komma åt de bakomliggande faktorerna som hänger ihop med barns och ungas illamående.
I Finland tenderar vi, enligt Maj Estlander, att kategorisera barns och ungas psykiska problem i olika fack. Men exempelvis självskadebeteende, koncentrationssvårigheter, mobbningsproblematik, ätstörningar eller hemmasittande kan alla bottna i samma sak: en problematisk familjesituation.
– Eftersom missbruk, psykisk ohälsa och våld i hemmen är så vanligt är det skäl att alltid hålla det i minnet när man söker orsaken till skolelevers destruktiva beteende.
Maj Estlander
– Eftersom missbruk, psykisk ohälsa och våld i hemmen är så vanligt är det skäl att alltid hålla det i minnet när man söker orsaken till skolelevers destruktiva beteende.
Enligt Maj Estlander är det vanligt att vi inte märker problemen innan de vuxit så stora att det blir nödvändigt att göra en barnskyddsanmälan. Men skolan är en viktig del av det förebyggande barnskyddet, och Stiftelsen Bensow vill hjälpa skolorna att inse att det finns mycket de kan göra med enkla medel i förebyggande syfte.
– Vi fastnar lätt i en gammal modell som handlar om att upptäcka problem, och sedan anmäla dem. Därför når vi aldrig den majoritet av de drabbade barnen som inte vågar berätta om sin situation. De blir utan hjälp.
Lärarna är jätteviktiga: “En liten insats kan göra stor skillnad”
När Stiftelsen Bensow inleder samarbetet med en skola kommer den första kontakten ofta via skolkuratorn. Maj Estlander önskar att skolorna skulle ge mera feedback om hur programmet “Min stig i skolan” fungerar, och be om mera stöd om det känns svårt att implementera programmet i skolvardagen.
– Vi skulle gärna engagera skolpersonalen ännu mera, vi finns ju till för dem. Trots att vi är en utomstående organisation vill vi hjälpa skolan att förändras inifrån.
Maj Estlander
– Vi skulle gärna engagera skolpersonalen ännu mera, vi finns ju till för dem. Trots att vi är en utomstående organisation vill vi hjälpa skolan att förändras inifrån. Det krävs mod för att våga utmana gamla mönster och prova på något nytt.
Enligt Maj Estlander är det oftast de vuxna i skolan som upplever det svårt att prata om familjers psykiska illamående, vålds- eller rusmedelsproblematik. Barnen själva brukar vara öppnare, förutsatt att diskussionen förs på ett avdramatiserat sätt där ingen pekas ut.
– Som samhälle har vi lyckats bryta stigmat kring HBTQ-frågor. Det har blivit lättare att diskutera psykisk ohälsa. Varför kan vi då inte prata om att fyra till fem barn i varje klass har en förälder som mår dåligt?
Forskningen visar att om och då unga bestämmer sig för att berätta om en svår situation, gör de det till en vuxen de känner och litar på, exempelvis en lärare.
– Vi arbetar för att alla vuxna i skolan ska inse hur lite det krävs för att nå en stor effekt.
Målsättningen: fördjupat samarbete i hela Svenskfinland
Utöver den koordinerande verksamheten erbjuder Skolsamarbetsnätverket i Nyland också fortbildning för lärare och för sina egna medlemmar. Varje höst ordnas en seminariedag.
– På seminarierna brukar både externa talare och representanter för medlemsorganisationerna dela med sig erfarenheter av det förebyggande arbetet med ungdomar. Dessutom ordnar vi varje år en paneldiskussion eller något annat evenemang på Educa-mässan, säger ordförande Oscar Lehtinen.
I framtiden skulle han gärna se att nätverket skulle erbjuda mentorering.
Man är ganska ensam om man som enda person inom sin organisation besöker skolorna, och kan vara i behov av ett bollplank.
Oscar Lehtinen
– Man är ganska ensam om man som enda person inom sin organisation besöker skolorna, och kan vara i behov av ett bollplank. Skolsamarbetsnätverket i Nyland planerar också att utöka samarbetet med liknande nätverk i Österbotten, och på så sätt kunna koordinera den tredje sektorns förebyggande verksamhet i skolorna över hela Svenskfinland. Det skulle, enligt Oscar Lehtinen, ge ytterligare möjligheter till samarbete och erfarenhetsutbyte.
– I en ideal värld skulle den tredje sektorns organisationer inte alls behövas i skolorna. Men i verkligheten finns det ett stort behov av det här jobbet.
Skolsamarbetsnätverket i Nyland
Skolsamarbetsnätverket i Nyland är en sammanslutning av organisationer inom tredje sektorn som arbetar med förebyggande åtgärder i svenskspråkiga skolor i Nyland.
Målsättningen är att dela kunskap inom nätverket och att koordinera samt skapa synergieffekter i kontakten med skolorna.
Nätverket saknar ett officiellt namn men kallas inofficiellt för Skolsamarbetsnätverket i Nyland.
Följande organisationer ingår för närvarande i nätverket: Barn- och ungdomsstiftelsen, Barnavårdsföreningen, EHYT, Ekvalita, Folkhälsans kompetenscentrumverksamhet, Haru (SFV), HelsingforsMissionen, Luckan, Livslust, Mannerheims Barnskyddsförbund, Pelituki, PEPP, Psykosociala förbundet (YAM), Rädda Barnen, Stiftelsen Bensow, Stationens barn och Tunne ry.
