Trots elevernas sjunkande läsförmåga stampar utvecklingen av skolbibliotek på stället

– Ingenting har hänt på över 20 år! Det visar att attityderna kring skolbibliotek inte har förändrats, och det gör mig dyster till sinnes. Det känns som att kämpa mot väderkvarnar.

Margareta Öhman-Rintamäki har ingått i den styrgrupp som står bakom den färska utredningen som Sydkustens landskapsförbund har gjort. Rapporten är den tredje i sitt slag sedan millennieskiftet, och statistiken visar att satsningar på skolbibliotek släpar efter trots att alla lärare i skolorna numera förväntas arbeta läsfrämjande.

– Litteratur ska vara en del av all skolundervisning. Här har skolbiblioteken ett viktigt uppdrag i att se till att det finns skönlitterära böcker som passar för alla ämnen i skolan.

Lagen ställer inga krav på skolbibliotek

Kartläggningen av skolbiblioteken visar på tre centrala utmaningar: utrymmen, tid och pengar. 35 procent av de svenskspråkiga skolorna i Finland har ett skolbibliotek i ett eget utrymme. I 33 procent av skolorna delar skolbiblioteket utrymme med annan undervisning, och i en fjärdedel av skolorna finns boksamlingen utspridd i klassrummen eller korridorerna. 4 procent av skolorna uppger att de helt saknar ett skolbibliotek.

Utmaningar gällande tid handlar ofta om att det inte finns tillräckliga resurser för att ta hand om skolbiblioteket, vilket leder till oreda och att anskaffningar och avskrivningar blir lidande. Och när pengar saknas kan skolbiblioteken inte skaffa relevant ny litteratur.

Lena Sågfors, koordinator vid Seinäjoki stadsbibliotek, har också ingått i styrgruppen bakom rapporten. I Finland är skolbiblioteken inte lagstadgade, och det gör dem till ett enkelt sparobjekt när pengarna tryter, säger hon.

– Jag tror att alla lärare vill ha ett skolbibliotek, men det finns många skolor som har nollbudget för inköp av böcker. Det är bedrövligt, säger Sågfors.

“Skolor: ta bibliotekens expertis till hjälp när ni beställer böcker”

Lena Sågfors är koordinator för projektet SJK Erte, som är Seinäjoki stadsbiblioteks riksomfattande specialuppdrag gällande bibliotekstjänster som främjar barn och ungas läsande och läskunnighet. 

– Trots den utmanande situationen med skolbibliotek i Svenskfinland ska vi ändå minnas det fina samarbete som görs på många håll mellan skolorna och biblioteken. I de fall skolorna själva saknar resurser för läsfrämjande verksamhet är det ofta de kommunala biblioteken som bär det ansvaret.

Lena Sågfors säger att det ännu finns mycket man kunde göra för att fördjupa samarbetet mellan skolorna och de kommunala biblioteken.

– Till exempel när det gäller anskaffning av litteratur. Kommunala bibliotekarier har stor sakkunskap i att välja relevanta böcker – varför inte ta hjälp av dem om man saknar den expertisen i den egna skolan?

I rapporten kommer det fram att skolorna sällan bjuder in representanter för det kommunala biblioteket till föräldramötena.

För att också involvera föräldrarna i barnens läsande anser Lena Sågfors att det vore bra att bjuda in kommunala bibliotekarier till skolans föräldramöten.

– I rapporten kommer det fram att skolorna sällan bjuder in representanter för det kommunala biblioteket till föräldramötena. Jag trodde det var vanligt, men så är det tydligen inte.

“Inte hållbart att förlita sig på privata bidrag”

Medan de flesta skolbiblioteken i Svenskfinland har stora utmaningar är skolbiblioteket i Grundskolan Norsen i Helsingfors undantaget som bekräftar regeln. Skolbiblioteket huserar i två rum, med böcker från golv till tak – bland annat 60 klassuppsättningar i 20 exemplar var. Margareta Öhman-Rintamäki ansvarar för skolbiblioteket i Norsen.

– Vi ordnar författarbesök där eleverna får ställa frågor till en författare som de precis har läst, säger hon och plockar ner Eva Frantz Så dör du nöjdare ur hyllan.

En annan populär författare bland eleverna är den svenske sexualupplysaren Inti Chavez Perez. Eleverna lånar böckerna flitigt, eftersom de berör ämnen som kan kännas svåra att diskutera med föräldrar eller lärare – och därför är det enligt Margareta Öhman-Rintamäki viktigt att de finns tillgängliga i skolbiblioteket.

Vi måste börja betrakta skönlitteratur på samma sätt som andra läromedel.

Det välförsedda skolbiblioteket i Norsen håller öppet alla eftermiddagar. Skolan har valt att satsa på biblioteket, och ge bibliotekarien en tillräcklig timresurs. Margareta Öhman-Rintamäki säger att biblioteket också beviljats bidrag från stiftelser som vilka skolor som helst kan ansöka om bidrag från.

– Men att en så här central del av grundskolans verksamhet skall vara beroende av privata bidrag är inte hållbart. Vi måste börja betrakta skönlitteratur på samma sätt som andra läromedel, konstaterar Margareta Öhman-Rintamäki.

Hellre papper än skärm – det tycker eleverna också

Både Margareta Öhman-Rintamäki och Lena Sågfors är överens om att det inte är kvantiteten utan kvaliteten som är avgörande i ett bra skolbibliotek. Avskrivningar är lika nödvändiga som anskaffningar.

– Det viktiga är att det ska vara en fräsch samling. I synnerhet faktalitteraturen måste vara modern, så att faktan är korrekt. Det är också viktigt att skolbiblioteket känns inbjudande, säger Lena Sågfors.

När det gäller digitala böcker anser både Sågfors och Öhman-Rintamäki att de kan vara ett bra komplement till pappersböckerna, men i första hand är papper att föredra.

– Eleverna vill själva helst läsa från papper, och det här stöds också av forskningen, säger Margareta Öhman-Rintamäki. 

Både Öhman-Rintamäki och Sågfors är överens om att Finland borde följa Sveriges exempel och lagstadga om skolbiblioteken. I dag när de lokala skillnaderna är stora är det ofta enskilda engagerade lärare som gör en stor del av jobbet.

– Men vi kan inte bygga allt på eldsjälar – de brinner ut. Nu måste vi få en bredare förståelse för de här frågorna högre upp i hierarkin, säger Lena Sågfors.

• Läsning
• Skolbibliotek
• Sydkustens landskapsförbund