Poddtips: Skolan och rasismen
Skribent
Podden Skolan och rasismen är en del av den svenska Friends-stiftelsens webbkurs om hur skolpersonal kan motarbeta rasism i skolan. Podden har några år på nacken, producerad och publicerad 2019, men tematiken är fortfarande högaktuell, och ur ett finländskt perspektiv finns det mycket vi kan lära av Sverige.
I podden medverkar forskare, lärare, en skolpsykolog och en elev, samt en processledare från Friends. Podden handlar om hur rasism tar sig uttryck, hur den påverkar barn och unga, vad konsekvenserna är, och hur skolans personal bör göra för att ta sitt ansvar och jobba mot rasism.
Hur kan man använda sig av didaktiska val för att motverka rasism? Det är en av frågorna i avsnittet med Emma Arneback, docent i pedagogik, och Jan Jämte, lektor i samhällskunskap. De två har skrivit boken Att motverka rasism i förskolan och skolan, som diskuteras i avsnittet. De menar att pedagoger behöver en bred verktygslåda av didaktiska perspektiv för att kunna jobba mot en komplex problembild. I boken visar de på hur rasism kan komma till uttryck både på strukturell och individuell nivå, samtidigt som de presenterar olika didaktiska verktyg som pedagoger kan använda sig av.
Vad är mikroaggressioner, och mikroförnekelser? Det handlar ett annat avsnitt om. Mikroaggressioner kan beskrivas som ”vardagshandlingar som ofta går obemärkt förbi i det sociala samspelet, men som fortfarande har en negativ effekt för personen som utsätts”, oftast handlar det om personer som inte faller inom ramen för normen på något sätt. Det kan röra sig om frågor som ”var kommer du ifrån egentligen”.
I ett annat avsnitt diskuteras kopplingen mellan rasism och hälsa, och hur viktigt det är att skolan och kommunen tar ansvar för elevernas hälsa – alltså tar itu med fördomar och rasism. I avsnittet pratar deltagarna om vikten av att barn och unga måste ha ett språk för att kunna berätta om kränkningar, och att det är de vuxna som måste ge barn och unga ett språk för att de ska kunna kommunicera vad de är med om. Det finns en viss beröringsskräck för att tala om rasism och kränkningar relaterade till hudfärg, menar deltagarna i diskussionen, men problemen behöver lyftas upp för att kunna lösas. De menar att jargong och mikroaggressioner måste problematiseras, annars är det lätt hänt att de blir en del av skolkulturen. Också handlingar och kommentarer måste problematiseras, enbart förbud hjälper inte.
I ett avsnitt ger en elev, Noah, tips på vad skolan kan göra för att motverka rasism. Han berättar också om sina egna erfarenheter. Han säger att han inte blir trodd när han berättar om rasism, och att lärarna borde lyssna mer på vad barn säger. Han erfar att barn som ser annorlunda ut, till exempel sådana som ser ut att komma från Asien, Afrika eller Latinamerika, är mer utsatta, men när de berättar om sina upplevelser tror lärarna inte på dem.
Poddavsnitten ger en god inblick i skolans roll när det gäller arbetet mot rasism, och många tankar om hur man i skolan och småbarnspedagogiken kan och bör jobba. Här kommer personer med erfarenheter från skolvärlden till tals, och de har mycket klokt att säga.
På Friends webbplats, i Kunskapsbanken, finns också ett digert material om rasism. Det är visserligen gjort för svensk skolpersonal, och tar avstamp i den svenska läroplanen, men det finns mycket som är relevant också för en finländsk publik.
