Kan en migrant bli hundra procent finlandssvensk? Så fungerar integrationen i Svenskfinland
Finlandssvenskar ser sig gärna som öppna och toleranta – men är vi så fördomsfria som vi tror? Lärorikt har träffat Alexandr Foy och Tobias Pötzsch för ett samtal om hur det är att integreras i Svenskfinland. Bägge valde att lära sig svenska istället för finska när de flyttade till Finland.
När Alexandr Foy tvingades lämna Ryssland av politiska orsaker hamnade han i nästan helt svenskspråkiga Oravais i Österbotten.
– Det kändes som ett tecken och jag beslöt mig för att välja svenska som integrationsspråk. Jag har alltid varit intresserad av den skandinaviska kulturen, allt från vikingar till Karlsson på taket. Svenska liknar norska och danska, och ger därför även tillgång till ett större kulturellt fält.
Tyskfödde Tobias Pötzsch som vuxit upp i Kanada håller med. Som forskare vid Svenska Social- och kommunalhögskolan har han undersökt de bakomliggande orsakerna till att vissa vuxna migranter väljer att integreras på svenska.
– Det pan-nordiska tänkandet är starkt. Man kan söka jobb även i Sverige, Norge eller Danmark om man talar svenska.
Alla migranter får inte välja språk
Trots att lagen ger invandrare rätt att välja mellan svenska och finska som primärt integrationsspråk är det inte alltid praktiskt möjligt att välja svenska. Alexandr Foy fick avslag när han ansökte om att få integreras på svenska.
– På grund av mitt språkval misstänkte arbetskraftsbyrån att jag planerade att flytta till Sverige, och erbjöd bara möjligheten att integreras på finska. Som flykting är man i en sårbar situation, och det är inte lätt att hävda sina rättigheter. Men jag lärde mig svenska i alla fall, genom kurser som jag själv betalade för, säger Alexandr Foy som numera är ordförande för föreningen Svenska.fi som hjälper invandrare att integrera sig på svenska.
Ett vanligt argument som myndigheterna i tvåspråkiga kommuner presenterar när de motsätter sig att någon vill integreras på svenska är att man ändå behöver finska om man väljer att flytta till en annan del av landet. Enligt Tobias Pötzsch är det frågan om kortsiktigt tänkande.
– Kommunen skjuter sig själv i foten. I stället borde man värna om att så många som möjligt ska stanna på orten.
Lättare att komma in i gemenskapen på mindre orter
Att lära sig språket är en sak – att känna sig delaktig i samhället är en annan. Hur bra är Svenskfinland på att välkomna migranter, går det att bli helt och hållet finlandssvensk?
Som migrant blir man välkomnad – till en viss gräns.
Tobias Pötzsch
– Svenskfinland har många fördelar jämfört med det finska Finland. Det är lätt att knyta kontakter inom Svenskfinland, och det finns en starkare känsla av gemenskap och öppenhet. Som migrant blir man välkomnad – till en viss gräns, säger Tobias Pötzsch.
Både Tobias Pötzsch och Alexandr Foy har engagerat sig inom Svenska folkpartiet. Foy har erfarenheter av kommunalpolitiken i Esbo, Helsingfors och Borgå.
– På mindre orter är det lättare att bli en del av gemenskapen. Där upplever jag att fler finlandssvenskar också identifierar mig som finlandssvensk, säger Foy.
”Migrationsfrågor offras på språkfrågans altare”
Tobias Pötzsch framhåller att vissa nyckelpositioner ändå kan vara svåra att nå som utlänning. När han och övriga representanter för föreningen Multicultural Finland besökte SFP:s partidagar blev den här känslan påtaglig.
– Vi kände oss som reklampelare för öppenhet. Vi representerade något som partiet gärna ville visa upp, men inte helt ville inkludera ändå. Skämten var inåtvärmande, och få tog sig tid att på riktigt interagera med oss.
Finns det risk för att finlandssvenskar tror att de är öppnare än de faktiskt är?
– Jag tror det. Man förlitar sig på att man i alla fall är öppnare än den finskspråkiga majoriteten, vilket forskning ger belägg för. Men det finns ändå anledning att se sig själv i spegeln. Ett exempel är SFP:s medverkan i den nuvarande regeringen – partiet överger migrationsfrågan när språkfrågan är hotad. Migrationsfrågan offras på språkfrågans altare, säger Tobias Pötzsch.
Trots att den finlandssvenska kulturen är homogen är finlandssvenskarna heterogena.
Alexandr Foy
– Samtidigt är alla finlandssvenskar inte heller lika finlandssvenska. Många svenskspråkiga i huvudstadsregionen har två språkidentiteter: en med sina finskspråkiga vänner och en annan med sina svenskspråkiga släktingar. Trots att den finlandssvenska kulturen är homogen är finlandssvenskarna heterogena. Så frågan är en hurudan finlandssvensk man blir när man blir integrerad, tillägger Alexandr Foy.
“En del väljer svenska som expressbiljett”
Att välja svenska som integrationsspråk kan vara lockande särskilt för migranter som talar ett germanskt språk, eftersom svenskan jämfört med finskan ligger närmare det egna modersmålet. Alexandr Foy säger att det finns de som väljer svenska enbart som en expressbiljett till ett finländskt medborgarskap.
– Under integrationsprocessen träffar vi dem inom föreningen Svenska.fi. Men efter att de klarat den allmänna språkexamen ser vi dem aldrig igen. För dem är svenskan bara ett instrument – och här har själva integrationen misslyckats.
Tobias Pötzsch håller med, ett medborgarskap betyder inte automatiskt att man är integrerad i samhället.
Finland borde överlag bli bättre på att ta tillvara migranternas kunskaper, och skapa en dialog där man lär sig av varandra.
Tobias Pötzsch
– Men många ser medborgarskapet som skatten vid regnbågens slut. Finland borde överlag bli bättre på att ta tillvara migranternas kunskaper, och skapa en dialog där man lär sig av varandra. På så sätt kan vi arbeta för att hela samhället ska bli mer öppet och globalt.
Enligt Alexandr Foy lyckas integrationen på svenska i allmänhet bättre i Österbotten jämfört med södra Finland.
– Förutsättningarna är annorlunda när svenskan är majoritetsspråk på orten. Då handlar det om att integrera någon i en majoritet. När man integreras på svenska i exempelvis Helsingfors integreras man in i en minoritet. Då är risken större för att man enbart lär sig språket utan att knyta några kulturella eller privata band.
Lärare: våga diskutera integrationens svåra frågor
Hur kan skolan bli bättre på att lära ut mångfald? Både Alexandr Foy och Tobias Pötzsch säger att det är viktigt att diskutera temat ur många synvinklar.
– I klassrummen är det viktigt att man vågar lyfta även obekväma frågor, som rasism och diskriminering. Risken finns att man enbart vill visa en positiv bild av integration, och blundar för problemen, säger Pötzsch.
– Det är viktigt att man belyser mångfald ur ett konstruktivt perspektiv. Inte bara så att vi alla är olika, utan att mångfald är en del av naturen. Mångfald i samhället leder utvecklingen framåt, säger Foy.
Alexandr Foy har flera års arbetserfarenhet som handledare i olika skolor i Helsingfors. Han säger att arbetet mot diskriminering och rasism varierar mycket mellan olika skolor. Vissa tar genast tag i det, medan andra sopar problemen under mattan. Skolkuratorerna, lärarna och rektorn är i nyckelposition.
Även om man i skolorna tar ställning mot rasism och diskriminering stannar det ofta vid det.
Alexandr Foy
– Skolpersonalen borde överlag vara mera lyhörd. Även om man i skolorna tar ställning mot rasism och diskriminering stannar det ofta vid det. Det är viktigt att också prata om varför man inte ska diskriminera, och att diskriminering kan se ut på många olika sätt, säger Foy.
Tobias Pötzsch önskar för sin del att integrationsfrågor skulle få större utrymme i lärarutbildningen.
– Inom klasslärarutbildningen på universiteten tar man inte upp frågor som berör mångkultur och integration i tillräckligt hög grad. Mycket av ansvaret för att skaffa sig kunskap i de här frågorna ligger på den enskilda läraren.
“Jag är finlandssvensk – and proud of it!”
Fortsättningsvis återstår alltså en hel del arbete för att integrationen ska löpa friktionsfritt. Men både Alexandr Foy och Tobias Pötzsch säger att utvecklingen går åt rätt håll, och de vill också lyfta fram mycket positivt med Svenskfinland.
– Trots viss kritik är jag mycket tacksam för hur jag blivit bemött. Jag har fått stor hjälp av både personliga kontakter, och kontakter till tredje sektorns organisationer, säger Pötzsch.
Varje år på Svenska dagen skriver jag ett inlägg på sociala medier där jag tackar mina lärare och kollegor och alla mina kontakter i Svenskfinland.
Alexandr Foy
Alexandr Foy håller med.
– Till hundra procent! Varje år på Svenska dagen skriver jag ett inlägg på sociala medier där jag tackar mina lärare och kollegor och alla mina kontakter i Svenskfinland. Jag vill att alla invandrare ska få uppleva samma välkomnande som jag har fått. I dag är finlandssvenskheten en del av min identitet – i många sammanhang upplever jag mig som helt finlandssvensk. Och det är jag stolt över!
Även Tobias Pötzsch upplever finlandssvenskheten som en del av den personliga identiteten. Att integreras på svenska, som en minoritet i en minoritet, kan också fungera som ett skyddsrum mot att totalt assimileras i det finländska majoritetssamhället.
– Det går att bevara en del av sin tidigare kultur, samtidigt som man blir del av en ny kultur. Det är lättare att bejaka olikheter i Svenskfinland.
