I Enbacksskolan utanför Stockholm har man under rektor Raija Ikonens ledning lyckats förändra skolans verksamhetskultur och höja elevresultaten. Det har man bland annat gjort genom feedback, höga förväntningar och goda relationer.

Raija Ikonen har jobbat som lärare i tolv år och dubbelt så länge som rektor. I april besökte hon Helsingfors då hon var talare på den finlandssvenska utbildningskonferensen. Där berättade hon om sina erfarenheter av att få elever att blomstra. Hon är rektor för Enbacksskolan, som ligger i Tensta, nordväst om Stockholm. Det är en skola som har vissa utmaningar på grund av den omgivande miljön.

– Det är väldigt vackert här med naturnära och vackra miljöer, men området får ofta väldigt mycket negativ publicitet på grund av kriminaliteten som finns här i området – med skjutningar och mycket aggressivitet mot polis och brandkår.

Hur syns det här i skolan?

– Det syns i skolan genom att vi är noga med att ha ett väldigt gott bemötande och väldigt goda relationer till våra elever och peppa dem att verkligen välja studiernas väg.

Disciplinära åtgärder fungerade inte

När Raija Ikonen började som rektor på Enbacksskolan för elva år sedan tillämpade man så kallad försittning som en disciplinär åtgärd.

– Man hade varit på studiebesök i Finland och hämtat den här idén därifrån. Det innebar att om en elev hade fått x antal anmärkningar, så fick hen försittning. Det fanns en hel tjock bok som handlade om regler, där det stod beskrivet olika saker som kunde hända och konsekvensen av dem. 

Det var ett system som tillämpats länge, men det innebar en del problem.

– Dels var det enorm administration för personalen, mycket dokumentation. Det blev också en del konflikter mellan lärare och elever, eftersom en del lärare använde det här som ett hot. Då svarade eleverna med aggressivitet och det blev väldigt dålig arbetsmiljö på sina håll. 

Raija Ikonen säger att det här systemet inte fungerar med alla elever, utan bara med en del.

– Det finns en grupp elever där allting fungerar. Men sedan har du alltid elever där det här inte fungerar, och då började vi diskutera det utgående från de här problemen.

Några i kollegiet berättade att de inte använde de disciplinära åtgärderna.

– Det var ofta äldre erfarna, väldigt skickliga lärare som inte behövde använda anmärkningarna. De hade ett helt annat sätt att förhålla sig till eleverna.

Det du uppmärksammar – det ökar

Under en studiedag tog man in en svensk psykolog och forskare, Martin Forster, som har forskat kring problemskapande beteende på daghem och i skolan, och bland annat skrivit boken Fem gånger mer kärlek.

– Han höll en föreläsning för oss och redogjorde väldigt tydligt för vad forskningen visar – att det du uppmärksammar ökar. När du börjar säga till eller uppmärksamma negativt beteende är effekten att det negativa beteendet ökar. Det här blev en ögonöppnare för oss, säger Raija Ikonen.

Efter den här föreläsningen och efter de inledande diskussionerna kom vi helt enhälligt fram till att det inte fungerar med de här reglerna. Det blir mer problem.

Hon säger att lärarna insåg att anmärkningarna innebar att de uppmärksammade det negativa beteendet.

– Och överlag om du har elever som har svårigheter med fokus och koncentration – vad är det då som du uppmärksammar? Det är okoncentration och ofokus. Efter den här föreläsningen och efter de inledande diskussionerna kom vi helt enhälligt fram till att det inte fungerar med de här reglerna. Det blir mer problem.

Istället lyssnade man på de lärare som inte behövde använda sig av de disciplinära åtgärderna. De här lärarna hade redan verktyg, och dem tog det övriga kollegiet till sig och började utbilda sig i.

– De hade egentligen redan naturligt skapat ett fungerande sätt i sin undervisning, sitt ledarskap och sitt agerande med eleverna. De hade en god relation till sina elever och de byggde väldigt mycket på positiv återkoppling. När de behövde sätta gränser var det väldigt tydligt fokuserat på beteende, aldrig på person. 

Samlade förstelärarna

I Sverige infördes en förstelärarreform 2013 för att göra läraryrket mer attraktivt och höja elevers resultat på sikt. Ett antal lärare hos varje skolhuvudman, exempelvis kommunen, utses till förstelärare. Uppdraget innebär i korthet ett specialansvar för att utveckla undervisningen och ett lönelyft på 5000 kronor i månaden. För att bli förstelärare måste man uppfylla vissa kriterier, bland annat kunna vara en förebild och kunna leda kollegialt.

– Vi hade femton förstelärare på vår skola och samlade dem till ett möte. Vi hade väldigt svajiga elevresultat, de varierade väldigt mycket och var lite låga. Jag frågade dem vilka tre saker som skulle behöva hända i alla våra verksamheter för att elevernas lärande och resultat ska öka, säger Ikonen.

Gruppen kom fram till att det fanns tre saker som de skulle fokusera på.

– Det ena var goda relationer till eleverna. Det finns forskning, till exempel av den kanadensiska språkforskaren Jim Cummings, som visar på att elever som kommer från socioekonomiskt svaga hemförhållanden utan studietraditioner är oerhört beroende av att känna att deras lärare tycker om dem och accepterar dem. Det är jättestor skillnad jämfört med elever som är från medelklasshem, de har inte alls samma behov.

Forskningslitteratur visar att den viktigaste faktorn för framgångsrik inlärning är att ha höga förväntningar på eleverna.

Raija Ikonen tillägger att det naturligtvis alltid är gynnsamt att ha goda relationer till alla elever.

– Det andra var höga förväntningar. Forskningslitteratur visar att den viktigaste faktorn för framgångsrik inlärning är att ha höga förväntningar på eleverna. Det tredje som vi valde att fokusera på är feedback. Forskning, bland andra forskare som Hattie och Williams, visar att också det är en väldigt stark motor i inlärningsprocessen.

”Bästa idén under min karriär”

Inför en studiedag för kollegiet kläckte Raija Ikonen en idé.

– Jag tror att det är den absolut klokaste och bästa idén som jag någonsin har fått under hela min yrkeskarriär. 

Alla lärare fick i uppgift att intervjua sina elever. 

Skolan var mitt i digitaliseringen och hade precis köpt läsplattor, men personalen kunde inte använda dem, och de kunde därför inte dela ut dem till eleverna.

– Vi bestämde oss för att lära oss två saker samtidigt – att använda ipaden och att ta reda på vad alla elever i skolan tycker. Alla lärare fick i uppgift att intervjua sina elever. 

Lärarna skulle ställa eleverna frågan: ”hur kan jag som lärare skapa en god relation till dig?”. Sedan skulle de filma svaret. Filmerna utgjorde materialet till kollegiets studiedag, där det skulle analyseras och diskuteras i smågrupper.

– Det var otroligt effektivt att höra vad eleverna i filmerna sade att de vill ha. De ville ha ömsesidig respekt, positiv förstärkning och att lärarna är äkta – alltså att de skulle visa sig som människor, inte som robotar som undervisar eleverna. De ville också att lärarna visar på nästa steg, och eleverna ville leka och ha roligt.

Det kom fram två kategorier av beteenden som eleverna tog upp.

– Det fanns beteenden som eleverna ansåg vara gynnsamma för att skapa goda relationer till dem, och det fanns beteenden som de tyckte hade negativ påverkan.

Flerlärarsystemet en framgångsfaktor

Lärarna tog fram en lista med önskade beteenden och en med de icke-önskade – de beteenden som lärarna skulle sluta med. Den listan kallades papperskorgen. 

– Då bestämde vi i personalgruppen att från och med nu kommer vi arbeta att jobba för att hjälpa varandra att komma åt de här goda, önskvärda beteendena.

Till saken hör att vi har ett flerlärarsystem i vår skola, det är en väldigt viktig framgångsfaktor. Det möjliggör att kollegerna kan ge feedback åt varandra.

Eleverna tyckte till exempel att lärarna skulle sluta skälla ut elever inför klassen och att lärarna skulle sluta med sarkastiska och ironiska kommentarer.

– Vi kom fram till att om det händer skulle kollegan lägga handen på axeln på den lärare som började med ett oönskat beteende. Till saken hör att vi har ett flerlärarsystem i vår skola, det är en väldigt viktig framgångsfaktor. Det möjliggör att kollegerna kan ge feedback åt varandra.

På Enbacksskolan har man tre lärare per årskurs upp till sexan, och därefter två lärare i kärnämnena på högstadiet. Det gör det möjligt för lärarna att se varandra i undervidningen, göra kollegiala observationer och ge återkoppling. Kollegiet fick utbildning i hur man ger feedback åt varandra.

– Det gav väldigt mycket. Feedbacken ska riktas mot beteendet och aldrig mot utseende och sådant. Att säga ”vad du är duktig” är destruktivt och negativt så vi fick lära om. Istället började vi säga ”jättebra att du ansträngde dig så mycket med den här uppgiften” och ”jättebra att du avslutade uppgiften”.

Alla fick feedback och gav feedback.

– Vi gav feedback uppåt och nedåt, till kolleger och till elever, till ledningen. Det här bidrog till väldigt mycket energi och öppenhet, och till goda relationer.

Några regler finns kvar

Det finns några regler som alla ska följa. Eleven kommer i tid till lektionen och har med sig sitt material. Eftersom man i skolan använder inneskor byter eleverna från ytterskor till inneskor. Mobilerna ligger i förvaring. 

– De här har vi haft i åtta år nu, och varje vår utvärderar eleverna reglerna. Den enda synpunkt de har är att de vill få bort skoregeln, men den avslår jag alltid. Däremot fick de igenom användningen av keps inne, efter diskussioner med dem och föräldrarna.

Den värsta konsekvensen för en elev är att hen inte lär sig något, det är en väldigt allvarlig konsekvens.

Skolan följer skollagen, och de disciplinära åtgärder som finns där vid allvarliga förseelser, så som avstängning eller undervisning i annan grupp. 

– Men till vardags tänker vi inte att konsekvens behöver betyda en bestraffning. Den värsta konsekvensen för en elev är att hen inte lär sig något, det är en väldigt allvarlig konsekvens. Vi förväntar oss att eleverna samarbetar med oss, de vuxna är vuxna och leder eleverna, och eleverna är elever.

Skapade strukturer för uppföljning

Raija Ikonen involverar många personer i arbetet, och delaktigheten är hög. Det finns ett föräldraråd där exempelvis regeln om att inte ha keps inne diskuterades, men överlag ska föräldrarna fokusera på sitt eget barn.

– Enligt forskningen är det mest framgångsrika att föräldrarna fokuserar på sitt eget barn och inte har så mycket åsikter om andras barn eller undervisningen.

På vår skola var det jätteviktigt att skapa struktur för resultatuppföljning, och vi började följa upp elevresultaten fyra gånger per år.

Vad har du för råd till andra skolor som vill förändra sin verksamhetskultur?

– Börja med att ta reda på var ni befinner er – utgångsläget. På vår skola var det jätteviktigt att skapa struktur för resultatuppföljning, och vi började följa upp elevresultaten fyra gånger per år. Vi sätter in direkt stöd för de elever som riskerar att inte nå målen.

Eftersom skolan har ett flerlärarsystem har den mycket personella resurser, och eftersom skolan är högt digitaliserad har den också mycket digitala resurser.

– Men i hög grad handlar det om kulturen: att uppmuntra, skapa goda relationer och fokusera på feedback och samarbete. Vi studerar också vår egen verksamhet, har en delakultur och utvecklar undervisningen.

Resultaten lät inte vänta på sig.

– Studieresultaten började öka och gick uppåt hela tiden. Vi har i många år haft väldigt höga studieresultat betygsmässigt, och eleverna trivs bra på vår skola och känner sig trygga. De upplever att här finns vuxna som bryr sig och som de kan prata med om de mår dåligt. Vi är en inkluderande skola som accepterar alla som de är, och det frigör mycket kraft och innovation.

Fakta om skolan

Enbacksskolan är en F-9 skola, det innebär att skolan har elever från 6 till 16 år.

Skolan har ca 420 elever och 67 medarbetare.

Raija Ikonen på Enbacksskolan i Tensta utsågs till Årets grundskolerektor 2020.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.