Forskare om Danmarks nya rekommendationer om skärmanvändning i skolan: ”De är sympatiska”
”Förbjud inte, utan hitta en balans – och ta med eleverna i beslutsfattandet”. Danmark visar vägen mot hållbara digitala vanor i skolan.
Skolbarns och ungdomars förhållande till skärmar – datorer, mobiler och paddor – är ett av de största samtalsämnena i dag, både i skolan och på fritiden. Det råder en växande oro i västvärlden bland föräldrar, experter och politiker dels för skärmarna som interaktivt verktyg, dels för innehållet de utsätter unga människor för.
Vissa har önskat sig riktlinjer från myndigheterna, så att förmyndare och lärare har något att hänvisa till och slipper spela rollen av ”den onda polisen”. Det här önskemålet besvarade danska Børne- og undervisningsministeriet i Danmark av då man i februari 2024 utgav en pamflett om Skärmanvändning i grundskolan – rekommendationer för begränsning av digital distraktion och balanserad användning av skärmar.
Den lilla skriften på drygt tjugo sidor ger bakgrunden till problemställningen, definierar terminologin och ger tolv konkreta rekommendationer för ett rimligt, konstruktivt och balanserat förhållande till skärmanvändning i undervisningen.
”Svårt att komma med entydiga slutsatser”
För att analysera och utvärdera rekommendationerna vände vi oss till universitetslektor Charlotta Hilli, knuten till Åbo Akademi, och vicerektor Malte von Sehested vid Langebjergskolen i Humlebæk utanför Köpenhamn, bägge med lång erfarenhet av digitala läromedel och teknologi i skolan.
Hilli ursäktar sig skämtsamt att hon som forskare är lite ”å ena sidan och andra sidan” när det gäller skärmar och inlärning, men faktum är att det finns så många variabler i ekvationen att det är hart när omöjligt att ge entydiga slutsatser.
– Alla skolämnen är väldigt olika, liksom alla barn, skolor och familjer är det. Fokus borde alltid ligga på barnets allmänna välmående och där spelar skärmar och det digitala förstås in, men förhållandet till dem utgör sällan varken det avgörande problemet eller den slutliga lösningen, säger Hilli.
Enligt Malte von Sehested har mottagandet av ministeriets pamflett inte lett till nämnvärda reaktioner bland danska lärare.
– En liten grupp gläder sig och säger ”äntligen”, en annan liten grupp känner sig förnärmade och tycker att staten ska låta bli att blanda sig i. Och en överlägsen majoritet har knappast noterat dem.
Lär ut teknologiförståelse på bred front
I Danmark var man tidiga och effektiva med digitalisering av undervisningen och på Langebjergskolen, liksom i de flesta grundskolorna, har man redan länge själva jobbat med att hitta en rimlig balans mellan det digitala och analoga.
Man kan inte utbilda sig till lantbrukare i dag utan att lära sig köra traktor, och man kan inte fungera i det digitala samhället utan smarttelefon.
Malte von Sehested
– Vi strävar efter att lära ut teknologiförståelse på bred front. Man kan inte utbilda sig till lantbrukare i dag utan att lära sig köra traktor, och man kan inte fungera i det digitala samhället utan smarttelefon. Men man ska lära sig använda den rätt, säger von Sehested och tillägger att det inte är i skolan som problemen med digitala distraktioner i första hand förekommer.
– Det är på fritiden – på eftermiddagen, kvällen och om nätterna – som barn och unga tenderar att försvinna in i skärmen.
På Langebjergskolen har man tillsammans med eleverna kommit överens om att undvika mobiler både på lektioner och raster. Att inkludera eleverna i gemensamma beslut är också en central punkt i ministeriets rekommendationer.
– Men då ska skolan också erbjuda alternativ. För dem som inte spelar fotboll på gården håller vi öppet i slöjdsalen på rasterna, och i biblioteket finns olika spel och böcker, säger von Sehested.
Skäl att haja till om skärmen tar över
För föräldrarna handlar det ofta om att man vill ha koll på och kunna nå sina barn när som helst. Det är också de som oftast köper den första mobilen till sina barn.
– Föräldrar skuldbeläggs ofta – och skuldbelägger sig själva – men om barnen mår bra i sina skärmvanor finns det inte nödvändigtvis skäl till större oro, säger Hilli.
– Det är när barn konstant ”flyr in i skärmen” eller när mobiler, tv, dator och paddor blir det normala på bekostnad av fysisk lek, samvaro och närvaro, som det är skäl att haja till. Om barn utvecklar problem med att äta eller sova, eller berörs illa av saker de ser på skärmarna är det dags för en allvarlig diskussion, fortsätter hon.
”Rekommendationerna har en holistisk approach”
Både Hilli och von Sehested anser att pratet om skärmar och skärmtid förvirrar mer än det klarlägger. Det ger en förenklad, svartvit bild av den digitala verkligheten.
Som förälder eller lärare måste man också engagera sig i vad det är barnen tar in och låta dem tala om vad de sett, återkoppla den digitala upplevelsen till den fysiska verkligheten
Charlotta Hilli
– Det kommer ju an på innehållet och hur man förhåller sig till skärmarna. Man ska inte bara låta barn glo på vad som helst i timmar. Som förälder eller lärare måste man också engagera sig i vad det är barnen tar in och låta dem tala om vad de sett, återkoppla den digitala upplevelsen till den fysiska verkligheten, säger Hilli.
Vissa applikationer kan också vara oerhört stimulerande och erbjuda nya sätt att interagera som inte vore möjligt analogt. Torra matematiska formler kan väckas till liv med välgjorda animationer och grafik medan filmer kan beskriva främmande länder och låta människor av olika ursprung komma till tals på egna villkor. Och samarbete via avatarer i digitala spellandskap stöder bevisligen vänskaper också i verkligheten.
– Det handlar om balans, upprepar Hilli gång på gång.
Det är också därför hon finner de danska rekommendationerna ”rätt sympatiska”.
– De har en holistisk approach, det handlar sist och slutligen om barns välmående. Både sömn och sociala förmågor beaktas, utöver att det finns en didaktisk övervägning om när och varför digitala medier används. I Sverige införde man totalt mobilförbud över huvudena på både elever och lärare, vilket ledde till en motreaktion.
I Danmark talar man om digital bildning
Utvärderingar visade att mobilförbudet inte lett till önskvärda resultat i Sverige, medan man i Storbritannien däremot lyckades höja trivseln och förbättra inlärningen med samma metod. Charlotta Hilli citerar den walesiska forskarkollegan Dylan William som sagt att ”everything works somewhere, nothing works everywhere”.
– Det är inte entydigt, som sagt. Socioekonomiska, politiska och kulturella skillnader gör det svårt att jämföra länder. I Danmark där skolan och samhället digitaliserades väldigt snabbt talar man nu om digital bildning, något vi behöver förstå och förhålla oss till, inte försöka lagstadga bort, säger Hilli.
Liksom vi på modersmålstimmen lär oss skriva haikun även om vi inte ska bli poeter, ska vi lära oss att koda utan att behöva bli ingenjörer.
Malte von Sehested
Malte von Sehested talar om ”informatik” som ett framtida skolämne där man diskuterar teknologins inverkan och påverkan på samhället och individen, och samtidigt praktiskt lär sig interagera med och designa teknologi. Man så att säga öppnar motorhuven och tittar in, avmystifierar teknologin och tar kontroll över den.
– Det handlar om att förstå genom att göra. Liksom vi på modersmålstimmen lär oss skriva haikun även om vi inte ska bli poeter, ska vi lära oss att koda utan att behöva bli ingenjörer.
Läs också Jan Strangs kolumn på samma tema: Sätt nu bort den där.
De nya rekommendationerna i Danmark
Styrelsen för undervisning och kvalitet vid Barn- och undervisningsministeriet i Danmark har tagit fram tolv rekommendationer om hur skolor kan sätta ramverk för beslutfattandet i fråga om skärmanvändning. De erbjuder konkreta råd för att begränsa digital distraktion samt verktyg för att uppnå en bra balans mellan det analoga och digitala under skoltiden.
(i) Gemensamt ramverk för användning av skärmar
- Ledningen sätter riktningen för skärmanvändning i skolan
- Engagera den pedagogiska personalen och eleverna i dialog om skärmanvändning
- Skapa en översikt av skolans skärmanvändning som utgångspunkt för dialogen
- Använd skolans fysiska miljö för att skapa attraktiva alternativ till skärmanvändning
- Gå i dialog med föräldrarna om elevernas användning av skärmar
(ii) Begränsning av digitala distraktioner under skoltid
- Inför en mobilfri skola
- Blockera åtkomst till irrelevanta webbplatser
- Lägg undan surfplattor och datorer när de inte används i undervisningen
- Låt fokus på skärmanvändning bidra till elevernas digitala bildning
(iii) Bra balans mellan analogt och digitalt baserad undervisning
- Använd endast skärmar när de behövs och när det är didaktiskt och undervisningsmässigt lämpligt
- Gör plats för analogt lärande
- Sätt användningen av skärmar på agendan för den pedagogiska utvecklingen
