”Sätt nu bort den där!”

Bland de mest tragiska syner som etsat sig i minnet är min fyra-femåriga son som hade fått leka med ipadden eller mammas mobil en stund. Jag minns hur han satt där halvnaken på det kalla golvet, onaturligt krum och spänd i kroppen och med nacken böjd som en gam. Med ansträngda andetag och tefatsögon befann han sig i en helt annan värld, där inget annat än de blixtrande pixlarna på skärmen existerade. Han hörde mig inte då jag talade till honom.

Han reagerade inte på beröring. Men han greppade apparaten med en styrka som överraskade mig när jag försökte ta den ur hans små händer. Och sen den tröstlösa, gränslösa bedrövelsen, ilskan i gråten och hatet i blicken då jag vred den ifrån honom. 

En gång för länge sedan hamnade jag av en händelse i en pundarlägenhet i Eskilstuna där missbrukare  snortade och rökte och injicerade det ena och andra. I ett hörn på golvet satt en person och kramade om en plasthink dit han spydde. Jag frågade någon om man inte borde hjälpa honom på något sätt, men de skrattade bara och sade ”han där, han mår som en gud just nu!

Likheten mellan de två scenerna kom till mig när jag lyssande på en podcast med Jaron Lanier för något år sedan, där den tidigare teknologioptimisten – och numera cassandran — förklarade exakt hur tillverkare av spel och sociala medier använder djuppsykologi för att medvetet skapa ett beroende hos app-användarna som efterliknar det sug som opiater kan orsaka. 

Vi blir regelbundet via läckor och visselblåsare påminda om att problemet med skärmar och digitala distraktioner inte försvunnit någonstans, tvärtom har de bara förvärrats. Radikala experter som den franske hjärnforskaren Michel Desmurget eller den amerikanska sociologen Jonathan Haidt har förespåkat totalförbud av skärmar för minderåriga. Desmurgets senaste böcker La Fabrique du crétin digital – Les dangers des écrans pour nos enfants (eng. översättning Screen Damage: The Dangers of Digital Media for Children) och Faites-les lire ! Pour en finir avec le crétin digital – broché (ung. Låt dem läsa böcker) liksom Haidts The Anxious Generation, sätter ungas illamående och sjunkande kunskapsnivåer i direkt relation till smarttelefonernas intåg för drygt tio år sedan. 

När vi ger barnen tillgång till internet, ger vi också hela internet tillgång till våra barn. 

Allt fler vaknar också upp till insikten om att samtidigt som vi föräldrar i dag övervakar våra barn och begränsar deras fysiska frihet och revir mer än någon generation tidigare, lämnar vi dem ofta vind för våg i den digitala djungeln. Där är de illa utrustade och oförberedda på virtuella rovdjur i form av stressande videosnuttar, beroendeframkallande algoritmer, online-mobbning och kontaktförsök av groomers, gängmedlemmar eller politiskt dubiösa ideologer. När vi ger barnen tillgång till internet, ger vi också hela internet tillgång till våra barn. 

Men det är ofta svårt för föräldrar som själva är mer eller mindre förslavade av sina smartphones att sätta klara och trovärdiga gränser för hur mycket skärmtid och vilka applikationer barnen ska få. Själv har jag blivit något slags frilanstaliban där hemma som skenheligt påminner alla om hur dumma de blir av att glo på skärmar – ”sätt nu bort den där” – men medan de läser godnattsaga på kvällen doomscrollar jag reels tills jag mår illa. 

Det finns tecken på att tonåringar och unga vuxna börjat fatta att det sätt som folk missbrukar sina mobiler på är ohållbart. Man inser att det är skadligt och är beredda att ge upp eller minska på mobiltiden – men bara om alla andra också gör det. I väntan på lagstiftning och entydiga forskningsresultat är de danska rekommendationerna för skärmar i grundskolan, som presenteras här intill i en artikel på Lärorikt, inte alls dumma att bekanta sig med. Det handlar om balans. Att inte alltid välja mobilen före boken. Att tysta notifikationer. Att lägga ifrån sig luren helt ett par timmar där hemma. 

Som sonen, nu sju år, brukar säga: ”Vad ska jag göra? Jag har tråkigt!” Och som jag brukar svara: ”Bra. Det är då hjärnan börjar arbeta.” 

• Skärmanvändning
• Skärmberoende
• Skärmtid