Stationens Barn tar vid när skolans krafter tryter: K-0-teamet är experter på att lösa de svåraste mobbningsfallen

– Vår största fördel är att vi är en neutral utomstående part. Som organisation inom tredje sektorn saknar folk förutfattade meningar om Stationens Barn. Ibland har skolan redan försökt med samma metoder för att lösa ett mobbningsfall, men metoderna fungerar först när vi implementerar dem.

Det säger Tomas Luoto, projektarbetare vid Stationens Barn. K-0 har fått sitt namn av verksamhetens målsättning: antalet konflikter ska vara noll. När en vålds- eller mobbningsproblematik blivit svår, och skolan redan tömt sina resurser, då tar Stationens Barn vid.

– Konflikter hör till ungdomars liv, men avgörande är hur man hanterar dem. Om konflikterna förblir olösta finns stor risk för att de sprider sig och växer till omfattande hämndspiraler, säger Emmi Wallin, koordinator för K-0-verksamheten vid Stationens Barn.

“Skolor, sänk tröskeln för att kontakta föräldrarna”

När Stationens Barns K-0-team inleder ett samarbete med en skola är det första steget att få ordning på pappersarbetet. Samtycke krävs av alla parter innan en utomstående aktör får börja arbeta med att lösa konflikten. 

– De flesta föräldrar brukar ge oss tillåtelse att medla. Utdragna konflikter är ofta betungande för familjerna, och att nå en lösning ligger i allas intresse, säger Emmi Wallin.

Kontakten mellan hemmet och skolan fungerar i många fall dåligt. I över hälften av de konfliktsituationer som K-0-teamet tar sig an har skolan inte någon pågående kommunikation med de berörda parternas föräldrar. Då blir Stationens Barns första åtgärd att etablera en sådan kontakt.

Jag uppmanar skolorna att generellt sänka tröskeln för att kontakta föräldrarna. Ju yngre barn som konflikten berör, desto viktigare är det att föräldrarna involveras så tidigt som möjligt.

Emmi Wallin

– Jag uppmanar skolorna att generellt sänka tröskeln för att kontakta föräldrarna. Ju yngre barn som konflikten berör, desto viktigare är det att föräldrarna involveras så tidigt som möjligt. De kan ofta vara till stor hjälp i utredningen av mobbningsfall, säger Emmi Wallin. 

Expertroll och spindeln i nätet

Stationens Barns expertis ligger inom långa och svåra mobbningsfall, där det även kan förekomma drog- eller våldsproblematik. I medlingsarbetet axlar föreningen ofta rollen som spindeln i nätet, med uppgiften att hålla alla parter informerade.

– Särskilt i de fall där konflikten lett till en polisanmälan är det vanligt att förhållandet mellan hemmet och skolan är ansträngt. I värsta fall är konflikten generationsöverskridande, där även föräldrarna grälar med varandra, säger Mari Sirén, som jobbar som koordinator för K-0-verksamheten.

I allvarliga fall kan Stationens Barn också vara med om att göra upp en säkerhetsplan, så att berörda elever kan klara skoldagen utan att löpa risk för våld.

– Vi förutsätter att skolan aktivt är med i hela processen. Vi kan fungera som en intervention och hantera det mest akuta, men därefter är vi inte dagligen på plats i skolan. Det ligger alltså på skolans ansvar att upprätthålla de åtgärder vi infört, säger Emmi Wallin.

En enklare konflikt kan ofta lösas på några månader, medan svårare fall kan ta betydligt längre. Tomas Luoto säger att målsättningen alltid är en lösning där de berörda ungdomarna kan fortsätta sin skolgång.

– Skolgången är i sig en starkt skyddande faktor, till exempel när det kommer till ungdomsbrottslighet. Så det gäller att bryta konfliktspiraler i tid. 

Ett påtvingat “förlåt” har ingen effekt

Det finns ett stort mörkertal inom skolmobbningen idag. En betydande del av alla mobbningsfall kommer aldrig till vare sig skolans eller någon annans kännedom, eftersom offren inte vågar berätta om mobbningen. Därför har skolan ett stort ansvar i de fall där elever vågar berätta.

– En tredjedel av de elever som tagit mod till sig och berättat om att de blir mobbade uppger att mobbningen har blivit värre efter att de berättat. Det vittnar om att skolan i de fallen inte kunnat hantera situationen på rätt sätt, säger Emmi Wallin.

– Det är inte tillräckligt att uppmana parterna att be varandra om ursäkt och skicka ett Wilma-meddelande till föräldrarna, säger Mari Sirén.

Det gäller att alltid gå noggrant tillväga, och inse att den synliga delen av en konflikt bara är toppen av isberget. Mari Sirén ger ett exempel.

– Pekka slår Matti. Pekka får kvarsittning och saken anses avklarad. Det som aldrig framgår är att Matti har mobbat Pekka under flera års tid.

Finansieringen ständigt hotad trots att uppdragen hopar sig

Stationens Barns verksamhetsledare Christian Wentzel sitter vid ett skrivbord fullt av rapporter och utredningar. På kontoret ringer telefonen konstant – Stationens Barn lider inte brist på uppdrag.

– Den tredje sektorns styrka är snabbhet och flexibilitet. Stationens Barn kan fungera som ett smörjmedel där motorn i ett stort maskineri hotar att skära fast. Behovet av en neutral part som kan agera snabbt är stort, och vi jobbar för fullt.

En tredjedel av verksamheten finansieras privat genom stiftelser och donationer. Staten står för två tredjedelar, där pengarna kanaliseras via Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Christian Wentzel skräder inte orden när han uttrycker sina farhågor om hur regeringens spartalko kan utfalla.

– Jag är helsikes oroad över vad som komma skall. I nedskärningstider är tredje sektorns organisationer ständigt under lupp. Om Stationens Barns finansiering skulle skäras ner radikalt, och ingen annan tar sig an vårt jobb, då är hin håle lös. Då får det långtgående konsekvenser i vårt samhälle. 

Dagens mobbning sker också på sociala medier

Dimitri Paile som arbetar som planerare och utbildare vid Stationens Barn säger att dagens konflikter och mobbningsproblematik alltid har en online-dimension, som gör konflikterna mer omfattande och svårlösta.

– Hur sociala medier används i mobbningsfall är ett relativt nytt fenomen, och en tydlig trend som vuxit fram under de senaste åren.

Mari Sirén håller med. Förutom fysiskt våld och glåpord i skolan och på fritiden sker en del av mobbningen nästan alltid på nätet. Den biten blir särskilt svår för föräldrar och andra vuxna att kontrollera, eftersom man i många fall inte känner till vilka plattformar ungdomarna använder, eller vidden av nätmobbning överlag.

– När mobbning filmas, sparas och sprids på sociala medier får konflikterna helt nya dimensioner. Tröskeln för fler utomstående att delta i mobbningen sänks. Många kanske inte ens inser vilka konsekvenser deras handlande har – det är så lätt att ansluta sig till en skällande och hånskrattande mobb på sociala medier.

• Aktörer i skolan
• Stationens barn