Ständig skärmtid tär på hjärnan – abiturienter önskar mera källkritik och mer fokus på hur det digitala påverkar vår hälsa

– Vi har varit ett slags digitaliseringens försökskaniner. Vi har alltid varit den första årskursen som fått ta del av den nya tekniken i takt med att den införts i skolundervisningen.

Det säger Maurus Blomqvist, abiturient i Ekenäs gymnasium. Vi har slagit oss ner i gymnasiebyggnadens vinterträdgård för att diskutera den finländska skolans roll och uppdrag. Vid bordet sitter också abiturienterna Linnea Fröberg, Robbie Nylund och Filippa Skog. 

– I det stora hela är tekniken ett väldigt bra hjälpmedel i undervisningen. Att redigera texter är lättare på dator än till pappers, och digitala läromedel passar bra inom matematik och naturvetenskap. Också språkundervisning gynnas av att man kan välja att lyssna på texterna.

Men Filippa Skog tillägger att tekniken också innebär ett större ansvar för eleverna.

– Man har tillgång till en massa källor och stor frihet på nätet. Det kan tära på koncentrationen, åtminstone för yngre elever.

– Särskilt om man har tillgång till olika spel på lektionerna, fyller Linnea Fröberg i.

Skolan har varit för ivrig att digitalisera – vissa ämnen gynnas av fysiska böcker

I dag är alla läromedel i gymnasiet digitala. Även om abiturienterna överlag bejakar tekniken saknar de pappersböckerna, åtminstone i vissa ämnen. 

Jag är glad att det i vissa ämnen finns en möjlighet att läsa fysiska läroböcker.

Linnea Fröberg

– Att stirra på en skärm en hel dag är jobbigt. Jag är glad att det i vissa ämnen finns en möjlighet att läsa fysiska läroböcker, säger Linnea Fröberg.

– Jag läser för tillfället historia inför studentskrivningarna, och då har jag valt att låna alla kursböcker från biblioteket i fysisk form. Att sitta i timtal och läsa de här läroböckerna från en skärm skulle ge mig otrolig huvudvärk, säger Robbie Nylund.

Maurus Blomqvist anser att skolan gått för långt i sin iver att digitalisera.

Känslan är att man nästan lite tvångsmässigt har digitaliserat allting, utan att tänka efter. Alla ämnen behöver inte digitala läromedel.

Maurus Blomqvist

– Känslan är att man nästan lite tvångsmässigt har digitaliserat allting, utan att tänka efter. Alla ämnen behöver inte digitala läromedel.

Från skärm till skärm: När hjärnan aldrig får ta paus

Skolans snabba digitala utveckling är något som diskuterats mycket i offentligheten. När tekniken ständigt är närvarande både på lektioner och raster ökar risken för mental utmattning.

– Efter att du suttit framför datorn under lektionen tar du fram telefonen under rasten, och sätter tankearbete på den. När rasten är slut lägger du undan telefonen och öppnar datorn för nästa lektion. Hjärnan blir överbelastad och får aldrig den där pausen den skulle behöva, säger Maurus Blomqvist.

De övriga abiturienterna nickar instämmande. Sociala medier stjäl mycket tid. 

– De ger en kortvarig dopaminkick men är distraherande i längden. Jag själv och många i min omgivning påverkas negativt av sociala medier, säger Filippa Skog.

Men i högstadiet gick vi ut mera sällan, och i gymnasiet märker jag att vi nästan inte alls går ut trots att det rekommenderas.

Filippa Skog

– I lågstadiet var rasterna minst en halv timme långa, och vi var tvungna att gå ut. Då orkade vi koncentrera oss under följande lektion. Men i högstadiet gick vi ut mera sällan, och i gymnasiet märker jag att vi nästan inte alls går ut trots att det rekommenderas.

Skolan tar psykiska problem på allvar

Att skolungdomar mår psykiskt sämre är något som lyfts fram i den offentliga debatten. Här kan digitaliseringen spela en viss roll, men statistiken kan också färgas av att vi lever i ett öppnare samhällsklimat.

– Det har blivit mera okej att tala om psykiska problem. Jag tror att folk mådde dåligt också förr, men nu när allt fler vågar berätta om det syns det som ett uppsving i statistiken, säger Robbie Nylund.

Enligt Nylund tar skolan frågor som berör psykisk ohälsa på allvar. Det ordnas temadagar där man fokuserar på välmående, och den som mår dåligt får information om var man kan söka hjälp.

– Samtidigt råder det brist på skolpsykologer, så visst finns här ett problem.

Låt även de starka eleverna få uppmärksamhet

Som helhet ger abiturienterna det finländska skolsystemet gott betyg. Filippa Skog poängterar lärarnas höga utbildning och fördelen med relativt små grupper i undervisningen. Maurus Blomqvist håller med, men konstaterar att skolan borde bli bättre på att se de starka eleverna.

De elever som lär sig snabbt får inte tillräckligt mycket stöd och uppmuntran. 

– För tillfället är det mycket fokus på de svagare eleverna. De elever som lär sig snabbt får inte tillräckligt mycket stöd och uppmuntran. 

Robbie Nylund håller med och riktar kritik mot att vissa skolor beslutat att avskaffa stipendierna. Samtidigt är abiturienterna överens om att klyftan mellan de starka och de svaga eleverna inte borde bli större. Det här var något som märktes särskilt under pandemin.

– Jag tyckte faktiskt det var ganska skönt med distansundervisning, men jag lade märke till en stor skillnad mellan de ämnen jag var bra på och de ämnen där jag behövde mera hjälp. Tröskeln för att fråga efter hjälp var högre under en distanslektion, säger Linnea Fröberg.

Lärarna måste kunna säga till

Tydliga regler i matsalen är något som abiturienterna lyfter fram som ett positivt minne från den grundläggande utbildningens lägre klasser. Men däremot påtalar flera att läraren kunde ha varit tydligare när det blev stökigt i klassrummet.

– På min lågstadieklass fanns flera elever som skulle ha mått bra av att bli tillsagda ordentligt. Det fungerade inte att bara snällt be dem sitta stilla, säger Filippa Skog.

Maurus Blomqvist skulle också ha önskat ett starkare fostrande grepp från skolans sida för att få ordning på stökiga elever.

– Jag känner att för mycket ansvar sattes på föräldrarna. Och när alla föräldrar inte heller tog tag i fostrandet blev slutresultatet inte alltid bra.

– Jag har själv gått i en liten skola, där vi bara var omkring 10 elever per årskurs. Där hade vi aldrig den här typen av problem utan läraren lyckades hålla klassen i styr, säger Linnea Fröberg.

”Teknikhälsa” och källkritik redan på de lägre klasserna

Av framtidens skola efterlyser abiturienterna olika sätt att bättre hantera den tekniska utvecklingen. Robbie Nylund skulle gärna se mera satsningar på källkritik. 

En massa falsk information sprids på nätet, och någon som är sju eller åtta år gammal kan inte veta vad som är en trovärdig källa.

Robbie Nylund

– En massa falsk information sprids på nätet, och någon som är sju eller åtta år gammal kan inte veta vad som är en trovärdig källa. Vi måste satsa mycket mer på källkritik.

Maurus Blomqvist återkommer till de sociala medierna. I en tid när unga tillbringar uppemot fem timmar per dag på sociala medier behövs mera information om vilken inverkan de har på hälsan.

– Vi har redan teknikfostran i skolan där vi lär oss att använda tekniska hjälpmedel. Men jag efterlyser ”teknikhälsa” där man lär sig om hälsoaspekterna av till exempel sociala medier.

Filippa Skog säger att det är viktigt att börja när barnen är små.

– Vår åldersgrupp har ju vuxit upp med tekniken i handen, och därför är vi mera beroende av den än äldre generationer. Och de som kommer efter oss kommer att bli ännu mer fastbundna. Så vill man minska på skärmtiden måste man ingripa i tid.

• Digitala läromedel
• Digitalisering
• Gymnasiet
• Hjärnhälsa
• Källkritik
• Skolans uppdrag
• Skärmtid