Pia Rehn är specialpedagog och har skrivit en bok om särskilt begåvade elever med adhd och autism. De kallas 2E och är en grupp som inte alltid blir sedd och förstådd. I samband med att hon skrev boken upptäckte Pia Rehn att hon själv passar in under den här profilen.

Pia Rehn är uppvuxen och utbildad pedagogie magister i Finland, men bor sedan millennieskiftet i Sverige. Där jobbar hon numera som specialpedagog på Botkyrka kommun. Som bisyssla föreläser hon sedan flera år tillbaka om och coachar i det som kallas 2E. Det innebär dubbelt exceptionella personer, som alltså både har hög intelligens, men också en funktionsnedsättning, till exempel en neuropsykiatrisk sådan, NPF.

– Det betyder att man är ovanlig på två olika sätt och de två sätten är kontrasterande. Du har ett ovanligt skarpt intellekt. Du har högre IQ än de flesta, om man vill uttrycka det så. Men du har samtidigt ovanligt stora svårigheter på något annat sätt. Det kan hända att du har autism och uppfyller de kriterierna, eller att du har adhd. Det kan också hända att du har en kombination, alltså båda diagnoserna.

Att vara 2E innebär att du har någon form av svårighet som ligger i vägen för att du ska få tillgång till alla dina intellektuella resurser.

En annan möjlig diagnos är dyslexi, eller en språkstörning.

– Den kanske gör att du inte kan bearbeta språkligt på samma sätt som du egentligen borde om man ser till de intellektuella förutsättningarna. Att vara 2E innebär att du har någon form av svårighet som ligger i vägen för att du ska få tillgång till alla dina intellektuella resurser. En vanlig missuppfattning är att om man har flera funktionsnedsättningar blir det 3E eller 4E, men det inte så det är tänkt. Det här ena E:et innebär exceptionellt stora svårigheter.

Tre scenarier för 2E-eleverna

Pia Rehn förklarar det som att 2E är glappet mellan en persons grundläggande intellektuella förutsättningar och de verktyg som personen saknar för att kunna omsätta intellektet i praktiken.

– Ju större glappet är, desto större blir också känslan av att vara defekt. Det där glappet är egentligen kruxet med 2E. Många av de här eleverna kommer med stigande ålder dessvärre att må sämre och sämre, tills de får den här nyckeln och förstår vad det hela handlar om.

Bild på bokomslag: När det enkla ändå blir svårt.

Hon har också skrivit en bok om särskilt begåvade elever med adhd och autism, När det enkla ändå blir svårt. Det här är ett ämnesområde som det länge har saknats kunskap om, och de här eleverna blir ofta inte sedda.

– Dels är de mycket svårare att upptäcka. Det är ofta så att det finns tre olika scenarier. Antingen är det så att elevens begåvningen används till att kamouflera de här svårigheterna och kanske till och med kompensera för dem, så att eleven blir en duktig flicka eller en duktig pojke i skolvärlden. Framför allt brukar man ofta se något annat hemma än vad man gör i skolan. Om vi tänker ur skolperspektiv används begåvningen till att dölja det som är jobbigt.

Det andra scenariot handlar om att man bara ser NPF-symptomen.

– Då har eleven exempelvis adhd-symptom eller autistiska symptom som är så pass märkbara, att omgivningen helt och hållet fokuserar på dem. Omgivningen ser att det här är ett barn som har det väldigt svårt, utan att då se intellektet för vad det faktiskt är. Det betyder att den här eleven kommer att få en tillvaro som kanske är väldigt välstrukturerad utifrån stödperspektivet. Däremot uteblir stimulansen för att man underskattar elevens förmåga på den intellektuella sidan.

Det tredje scenariot är att det blir ”en plus-minus-noll-effekt”.

– Det innebär att man inte ser någondera, varken den särskilda begåvningen eller funktionsnedsättningen.

Behöver bli sedd för sin komplexa personlighet

Enligt Pia Rehn är det allra viktigaste att en 2E-person blir sedd för sin komplexitet.

– En av de här unga som jag intervjuade för boken sade att ”jag är som en vandrande paradox”. Det är så otroligt väl fångat tycker jag, det är precis det de är och det ska man få vara.

Halva lösningen på problematiken är enligt Pia Rehn att förstå vad 2E är och att personen får insikt om vad det innebär. 

– Att eleven förstår att den kan väldigt mycket, men att den behöver jättemycket stöd för att kunna omsätta det här. 

Det här kan vara utmanande för en lärare.

– Eleven kanske inte är utredd, så man kanske inte kan prata i de här termerna, men då kan man alltid som lärare prova sig fram. Tänk som om den här eleven är 2E, hur skulle du då stötta och stimulera på samma gång? De här parallella processerna behöver sjösättas för att se om eleven svarar bra på det. 

När det handlar om 2E är det sällan verksamt att bara ge eleven mer intellektuell utmaning.

Det viktiga här, enligt Pia Rehn, är att börja med att göra lärmiljön trygg för eleven.

– När det handlar om 2E är det sällan verksamt att bara ge eleven mer intellektuell utmaning. Hela tillvaron är utmanande när man har NPF, så i skolan behöver eleven först veta att om den tar sig an något så är det okej att misslyckas. Att eleven kan tänka att ”om jag tar mig an det här så har min lärare min rygg. Jag vet att jag inte kommer att falla”.

Lärarens respons viktig

Utöver att bli sedd behöver de här personerna få tänka på ett sätt som stimulerar.

– Eleven behöver få tillräcklig komplexitet, få någon som kan resonera om saker och rör sig på samma intellektuella nivå. De här eleverna tänker mycket, mycket mer krångliga tankar än vad vi förväntar oss att de ska göra i den ålder de är i. Det kan ske märkliga saker i klassen. Eleverna kan associera till någonting som de andra eleverna inte ens funderar över i den åldern.

När en sådan elev uttrycker de här komplexa tankarna krävs en lärare som kan fånga upp dem.

– Då står läraren i ett vägskäl. Antingen kan läraren säga ”jag förstår inte hur du menar, det där hör inte hit” eller säga att ”oj, vad nyfiken jag blir, vi får prata vidare om det där snart”. Det senare är bättre för att den här eleven inte ska känna att den är jättekonstig. Eleven behöver bli accepterad också för att den kanske har tänkt lite längre än lärarna hade planerat för.

Personlig erfarenhet

2E är något som Pia Rehn kommer att fortsätta jobba med, för ju mer hon upptäcker desto mer komplext och intressant blir det. Hon har också egen direkt erfarenhet av det.

– Jag har på senare år fått reda på att jag själv har den här 2E-profilen och det förklarar kanske lite i efterhand för mig varför jag drogs så mycket till det här. Och också varför jag kanske ganska intuitivt kunde förstå den här profilen

Foto av leende kvinna med långt blont hår. Hon har en vit t-shirt och en svart kavaj.
Pia Rehn. Foto: Julia Donka Thormann för Meetingrid.

Hon hade själv aldrig tänkt på att hon skulle kunna ha en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

– Jag är alldeles för välfungerande för att få det, tänkte jag. Jag har liksom ändå hyfsad koll. Då svarade min vän som är psykiater att jag också har kompensationsstöd.

Därefter gjordes en utredning, som visade att hon uppfyller kriterierna för en diagnos.

– Jag har ett högt IQ, vilket gör att jag kompenserar. Då tar funktionsnedsättningen och intellektet på ett sätt ut varandra. Man använder väldigt mycket av sina intellektuella resurser till att att förutspå vad som blir svårt, man hittar strategier för det. Och man jobbar ganska mycket mer än andra med att bara ha normal koll på sin tillvaro.

Efter att utredningen var klar fick Pia Rehn pröva läkemedelsbehandling.

– Min första känsla var: ”Är det så här alla andra har det hela tiden – fy 17 var orättvist!” Därefter kände jag att ”wow, nu nu kör vi”. Men då var jag alltså närmare 50. 

Ny bok – om vuxna med profilen 2E

Skillnaden i praktiken var bättre kontroll över tankarna och bättre fokus.

– Jag kunde ganska omedelbart vara liksom hyfsat mycket i en tanke i taget, ha ett fokus i taget. Om du tänker dig att man har ett lok, och sedan har man en massa tågvagnar som ska följa det här loket på rälsen. Från det att tågvagnarna har varit lite dåligt sammankopplade och dragit iväg på egna rälsar, fick de på något sätt tag på den där ena gemensamma rälsen.

Också andra typiska adhd-drag påverkades.

– Ett väldigt typiskt drag när man har adhd är att man antingen kan ha oerhörda svårigheter med att få igångsättningen att funka. Det andra, som är väldigt typiskt också för vuxna med adhd, är att man påbörjar en massa projekt, men inte avslutar några. Det ligger så många halvfärdiga saker så till slut blir det överväldigande. Då blir det bara ångestfyllt och då släpper man det mesta. Där har det blivit stor skillnad för mig. Och jag känner också att jag inte har samma oro i kroppen, och känslopåslaget blir mindre.

Pia Rehn har ett avtal om att skriva en ny bok, som kommer att komma ut 2024. Den ska handla om vuxna med profilen 2E.

– Jag har hört om vuxna som inte ens har barn eller jobbar i skolan som har läst min tidigare bok. De har sedan hört av sig till mig och också till förlaget, och frågat om det finns någon bok om vuxna . Det är fantastiskt eftersom det också betyder att kunskapen sprider sig.

Fakta

Begreppet 2E innebär personer som är dubbelt exceptionella. De är alltså särskilt begåvade, men har på grund av en funktionsnedsättning i praktiken inte full tillgång till sina intellektuella resurser. Varken särskild begåvning (”särbegåvning”) eller 2E är diagnoser, utan beskrivningar av sätt att fungera.

Begreppet omnämns för första gången 1977, av dem amerikanska professorn June Maker i boken Programs for the gifted handicapped.

Källa: När det enkla ändå blir svårt – Särskilt begåvade elever med adhd och autism av Pia Rehn.

Kommentarer

6
  1. Hur får man veta om ens barn har 2E? Finns det ytterligare en utredning? Min son har adhd och autism 1 men är väldigt högfungerande och väldigt logisk och väldigt smart. Men inte ”autism”smart där han kan alla årtal om ngt el dyl. Han kan ha riktiga funderingar ibland som man hajar till på. Vore spännande att se om han kan få någon annan hjälp i skolan om man kom fram till att han är 2E.

  2. Fantastiskt!
    Jag är så glad för det jobb Pia gör! Det betyder så mycket för mig. Jag ser mycket fram emot att läsa hennes nya bok nästa år!

  3. En fantastiskt insiktsfull artikel! Jag genomförde en NPF-utredning för några år sedan, där slutsatsen drogs att all min problematik (angränsande till både ADHD och autism) kunde förklaras av en analytisk särbegåvning.
    Själv är jag övertygad om att just den särbegåvningen maskerar min problematik förbannat bra. Tyvärr ser vården i dagens Sverige inte ut som tidigare; jag är alltså inte berättigad att ens ställas i kö för en utredning (ny utredning) eftersom jag har både jobb och familj. Detta trots att jag endast fungerar fullt ut på jobbet, och familjeliv och fritid blir enormt lidande.
    Kan inte låta bli att spekulera i var jag hade varit idag, hade jag haft tillgång till mina intellektuella resurser…
    /44-åring utan avslutad universitetsexamen.

  4. ”Hela tillvaron är utmanande när man har npf”
    Varför fokuserar Pia Rehn enbart på npf, när funktionsnedsättningen kan vara något helt annat än npf? 2E är, som ju också sägs i texten, särskild begåvning i kombination med någon funktionsnedsättning som innebär svårigheter att fullt ut använda sin särskilda begåvning. Npf, dyslexi och språkstörning nämns (men det fokuseras i artikeln ffa på npf), men det kan också vara dyskalkeli, hjärnskada (som t ex. ger hjärntrötthet) eller svår kronisk sjukdom, som t.ex. ME/CFS (vilken ger bl.a. såväl svår utmattning som hjärntrötthet och svårigheter att koncentrera sig).
    Dessa kroniskt sjuka elevers briljans ses ännu mindre, och dessa elever får oftast ingen som helst hjälp i skolan, vare sig med stöd , anpassningar eller utmaningar. Att ha en hjärna som skriker efter utmaningar, och samtidigt vara så svårt utmattad att en inte orkar hålla kvar en tanke, det är en mardröm. Det är hög tid att vi pratar om ALLA varianter på 2E, inte bara npf som det nästan alltid fokuseras på.

  5. Jag är mamma till et 2E barn, och möjligen en 2E vuxen själv – jag fick min ADHD diagnos 4 år efter att min son fick sin AuDHD diagnos. Hade aldrig kunnat föreställa mej att JAG hade ADHD – innan jag läste upp meg efter att jag fick en rad ”Aha!”-upplevelser i förbindelse med pågens utredning.
    Själv var jag en till tider mycket begåvad elev som dock aldrig presterade jämnt, utan i vågor med tidvisa höga toppar och andra djupa dalar. Ser att det är befriande att VETA att det finns en ORSAK för att mitt barn presterar ojämnt och har så lätt för vissa saker och så svårt för andra.

    Jag har köpt din bok. För länge sen. Men jeg glömde bort att läsa den…
    ”Säj att du har ADHD utan att säja rakt ut att du har ADHD.” ;)

  6. Fick igår höra att studenthälsan i Helsingfors har ändrat sina direktiv för att komma på NPF-utredning. Studenter med ok el goda betyg får inte utredning. Samma har gällt inom Hemsingfors Stad, har man en akademisk utbildning och inte har skriftliga dokument från lågstadiet får man inte komma på utredning. Dessa direktiv fokuserar endast på att man är arbetsförmögen men ser inte på graden av psykisk ohälsa, missbruk, undermåligt föräldraskap pga utmattning och svåra relationer. Dessa direktiv är föråldrade och förödande. Kan någon politiker eller tjänsteman göra något åt detta? Jag har många andra kamper på gång när det gäller ökat kunnande om NPF och att fajtas med byråkrater är inte min särbegåvning;)