Professor Michael Uljens: ”Vi får inte landa i en Greta Thunberg-pedagogik”

Michael Uljens är professor i pedagogik vid Åbo Akademi i Vasa där han leder Enheten för pedagogiskt ledarskap och utveckling. Han är också examinator för rektorsutbildningen. Foto: Catrin Sandvik
Skribent
– Vi behöver ett dialogiskt och systematiskt ledarskap i alla riktningar och mod att ifrågasätta det vi tar för givet, det säger professor Michael Uljens när han svarar på frågan om hurdant pedagogiskt ledarskap våra skolor behöver.
– I Finland lämnar politiken pedagogiken ifred, säger Michael Uljens, professor i pedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.
Han jämför med länder som har en stark tradition av blockpolitik där skolan riskerar bli ett instrument för egna politiska ideal.
– Vårt system med regeringsbildningar med många partier leder till en större relativ autonomi för skolan och det är en styrka för demokratins överlevnad.
Enligt Michael Uljens har makthavarna stor tilltro till de finländska lärarna, rektorerna och bildningscheferna.
– Den här tilltron till det pedagogiska ledarskapet som utövas på olika nivåer möjliggör en levande dialog. Strukturellt är vi därför välrustade i Finland för de utmaningar vi nu ställs inför, säger han.
Ett samhälle som kraschat
Utmaningarna är många. Professorn beskriver ett postindustriellt högteknologiskt Europa som lever i en global kunskapsekonomi, men som igen drabbats av utvecklingen i österled.
– Hoppet efter östblockets ras 1991, om att marknaden skulle kunna lösa alla problem, har kraschat. Vi har länge fokuserat på vad vi ska leva av, och inte så mycket på vad vi ska leva för, men kriget i Ukraina påminner oss igen om att demokrati och humanism vid sidan av global hållbarhet är värden vi måste slåss för, säger Michael Uljens.
Han talar om ”blickvändandets pedagogik” som innebär att vi nu måste se oss själva, men också varandra i nytt ljus. Han menar att i den blickvändningen uppstår ett frirum där vi har möjlighet att positionera oss på nytt. Det här behöver alla pedagogiska ledare som lever i ett mångkulturellt samhälle vara medvetna om. Man behöver driva det han benämner en icke-affirmativ pedagogik.
– Den finländska skolan erkänner politikens och arbetslivets legitima intressen, men också traditionens, kulturens och föräldrarnas, men utan att rakt av affirmera eller bekräfta någondera av dem. Då skulle externa aktörer göra lärarna och eleverna till instrument i sina intressen.
Enligt Michael Uljens ska eleverna i stället bli självständigt tänkande individer på alla plan och även låta andra vara det.
En pedagogik utan frihet
Professorn är övertygad om att alla människor, oavsett organisation utövar ett slags pedagogiskt ledarskap. Det sker överallt där man medvetet arbetar med att direkt eller indirekt underlätta människors inlärning.
– Allt det här är pedagogiskt ledarskap och ledarskap är alltid påverkan, säger han och understryker att pedagogisk påverkan alltid behöver vara reflekterande för att man inte ska riskera att landa i en ”Greta Thunberg-pedagogik”.
– Politiskt vill Greta frigöra, hon vill väcka och vända blicken. Det är bra, men att göra det till en pedagogik går inte. Hon vet redan hur jag ska tänka och vad slutresultatet ska vara. En sådan emancipatorisk pedagogik är affirmativ, eftersom den redan från början vet vad man ska komma till. Det riskerar bli en frihetsberövande antidemokratisk och instrumentell pedagogik.
Politiken behöver därför ge det pedagogiska ledarskapet tillräckliga frihetsgrader som möjliggör problematisering.
Skolledare behöver doktorera
Efter ett långt samtal med Michael Uljens blir det tydligt att det inte går att plocka fram en punktlista på hur dagens pedagogiska ledarskap borde se ut eftersom det kräver fördjupning.
– De finlandssvenska kommunala skolledarna är både skickliga och innovativa. Nu är det dags att ta ett kvalitativt steg vidare med det goda som redan åstadkommits, säger han.
Det pedagogiska ledarskapet har nu flera utmaningar att ta itu med som interkommunalt samarbete, minskade årskullar, elevernas välmående, droger, skolstängningar och tynande gymnasier på sina håll.
Michael Uljens säger att man inom Åbo Akademi anser det vara viktigt att rektorer skulle få disputera i pedagogiskt utvecklingsarbete i samråd med kommunen under en tidsperiod på fyra år.
– Det torde vara ett drömläge för en kommun att ha en av sina rektorer som stödjande forskare och bollplank.
Pedagogiskt utvecklingsarbete kräver enligt Uljens tålamod och en blick för det möjliga och meningsfulla.
– Var vill vi stå om tre eller fem år, frågar han.
Hej.
Jag uppskattar mycket professor Uljens och skulle ha behövt ha kontakt med någon från HU efter 2007. Det blev inte så.
Varför det var så svårt är en fråga som Greta Thunberg varken skapade eller förändrade enligt mig. Den gröna politiken i sig är ett påhitt på flera sätt. Allt är inte dåligt trots det.
Det som tilläts mellan åren 2007-2017 pågå, efter att endel grupper ansåg att jag aldrig borde ha fått börja ett universitet, blev oerhört hemska för att alla anknytningar som jag hade haft bröts. Jag hade kommit till universitetet med glad förväntan och stor tillit till människor. Det jag fick erfara visade mig motsatsen.
Jag blev tvungen att tala i nätet för att hållas ’vid liv’ eftersom jag byggt upp mitt tänkande (vår världs gränser…osv) och kunde inte radera min verklighet att mitt i allt passa alla möjliga andra individers bild över det jag ’tilläts vara’ eller ’var’ eftersom jag existentiellt är bara det som jag är. Man ville dessutom olika visavi mig. Statens olika instanser hjälpte aldrig, ju uppenbarare det i sin tur blev, dess mindre fick jag säga vad jag hade önskat säga. Min person hade slagit två paradoxer ”på näsan” bara med att existera.
Jag blev långtidsarbetslös, totalt utanför allt. Även människor som jag hade trott att var vänner sållade sig till olika politiska läger med olika synsätt. Att mera få nya vänner blev omöjligt. Jag hade hoppats på just det som den 45-åring jag var då jag började universitetet. Nu är jag 65 och åren som borde ha blivit de mest aktiva blev de mest ensamma och oförklarliga.
Jag talar gärna (utanför nätet) om det som jag lärde mig och det som jag har fått lära mig i efterskott om professor Uljens vill.
Trevlig fortsättning på våren
Chris Kylander
Helsingfors