Professor Michael Uljens: ”Vi får inte landa i en Greta Thunberg-pedagogik”

– I Finland lämnar politiken pedagogiken ifred, säger Michael Uljens, professor i pedagogik vid fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi.  

Han jämför med länder som har en stark tradition av blockpolitik där skolan riskerar bli ett instrument för egna politiska ideal. 

– Vårt system med regeringsbildningar med många partier leder till en större relativ autonomi för skolan och det är en styrka för demokratins överlevnad. 

Enligt Michael Uljens har makthavarna stor tilltro till de finländska lärarna, rektorerna och bildningscheferna. 

– Den här tilltron till det pedagogiska ledarskapet som utövas på olika nivåer möjliggör en levande dialog. Strukturellt är vi därför välrustade i Finland för de utmaningar vi nu ställs inför, säger han.

Ett samhälle som kraschat

Utmaningarna är många. Professorn beskriver ett postindustriellt högteknologiskt Europa som lever i en global kunskapsekonomi, men som igen drabbats av utvecklingen i österled.

– Hoppet efter östblockets ras 1991, om att marknaden skulle kunna lösa alla problem, har kraschat. Vi har länge fokuserat på vad vi ska leva av, och inte så mycket på vad vi ska leva för, men kriget i Ukraina påminner oss igen om att demokrati och humanism vid sidan av global hållbarhet är värden vi måste slåss för, säger Michael Uljens.

Han talar om ”blickvändandets pedagogik” som innebär att vi nu måste se oss själva, men också varandra i nytt ljus. Han menar att i den blickvändningen uppstår ett frirum där vi har möjlighet att positionera oss på nytt. Det här behöver alla pedagogiska ledare som lever i ett mångkulturellt samhälle vara medvetna om. Man behöver driva det han benämner en icke-affirmativ pedagogik. 

– Den finländska skolan erkänner politikens och arbetslivets legitima intressen, men också traditionens, kulturens och föräldrarnas, men utan att rakt av affirmera eller bekräfta någondera av dem. Då skulle externa aktörer göra lärarna och eleverna till instrument i sina intressen. 

Enligt Michael Uljens ska eleverna i stället bli självständigt tänkande individer på alla plan och även låta andra vara det. 

En pedagogik utan frihet

Professorn är övertygad om att alla människor, oavsett organisation utövar ett slags pedagogiskt ledarskap. Det sker överallt där man medvetet arbetar med att direkt eller indirekt underlätta människors inlärning. 

– Allt det här är pedagogiskt ledarskap och ledarskap är alltid påverkan, säger han och understryker att pedagogisk påverkan alltid behöver vara reflekterande för att man inte ska riskera att landa i en ”Greta Thunberg-pedagogik”.

– Politiskt vill Greta frigöra, hon vill väcka och vända blicken. Det är bra, men att göra det till en pedagogik går inte. Hon vet redan hur jag ska tänka och vad slutresultatet ska vara. En sådan emancipatorisk pedagogik är affirmativ, eftersom den redan från början vet vad man ska komma till. Det riskerar bli en frihetsberövande antidemokratisk och instrumentell pedagogik. 

Politiken behöver därför ge det pedagogiska ledarskapet tillräckliga frihetsgrader som möjliggör problematisering.

Skolledare behöver doktorera

Efter ett långt samtal med Michael Uljens blir det tydligt att det inte går att plocka fram en punktlista på hur dagens pedagogiska ledarskap borde se ut eftersom det kräver fördjupning.

– De finlandssvenska kommunala skolledarna är både skickliga och innovativa. Nu är det dags att ta ett kvalitativt steg vidare med det goda som redan åstadkommits, säger han.

Det pedagogiska ledarskapet har nu flera utmaningar att ta itu med som interkommunalt samarbete, minskade årskullar, elevernas välmående, droger, skolstängningar och tynande gymnasier på sina håll. 

Michael Uljens säger att man inom Åbo Akademi anser det vara viktigt att rektorer skulle få disputera i pedagogiskt utvecklingsarbete i samråd med kommunen under en tidsperiod på fyra år. 

– Det torde vara ett drömläge för en kommun att ha en av sina rektorer som stödjande forskare och bollplank. 

Pedagogiskt utvecklingsarbete kräver enligt Uljens tålamod och en blick för det möjliga och meningsfulla.

– Var vill vi stå om tre eller fem år, frågar han.

• Ledarskap
• Pedagogiskt ledarskap
• Skolledare
• Åbo Akademi