Lekande lätt att bli kreativ

“Kreativiteten kvävs i en atmosfär som är full av bedömning och krav på resultatansvar. För att man skall växa som en kreativ individ behövs det tid och miljöer som tillåter kreativitet. Föder eller dödar vi kreativiteten på våra arbetsplatser och i våra skolor? Den kreativa måste ibland vara dumdristigt modig, men inte alltid. En tyst tänkare kan vara precis lika kreativ som en som ifrågasätter allting. Kreativiteten tillhör alla”. Det här skriver Kari Uusikylä (fritt översatt till svenska) i sin bok Luovuus kuuluu jokaiselle.

I det här temanumret av Lärorikt har vi fördjupat oss i kreativitet och lek, eftersom vi vet att det behövs i våra skolor och daghem. Kreativiteten är en av de mest centrala framtidskompetenserna. Den hör ihop med livslångt lärande och är en efterfrågad kompetens i arbetslivet.

Kreativitet är något som vi alla borde bli bättre på att utveckla, också i skolan och på våra arbetsplatser. Genom kreativa processer lär man sig tänka i nya banor, fantasin får flöda och innovationsförmågan väcks. Man kan anpassa sig till nya situationer, man ser möjligheter istället för hinder. 

Men vad är kreativitet? På ett allmänt plan definieras kreativitet som förmågan att skapa något nytt. Ett divergent, kreativt tänkade går åt olika håll och ger flera lösningar på ett problem. Konvergent, logiskt tänkande strävar efter att hitta en specifik, korrekt lösning. En del säger att dessa är varandras motsatser, andra att de kompletterar varandra. Hur som helst är det logiska tänkandet ofta förvånansvärt snabbt.  

När vi får en ny idé, en tanke som kanske överraskar oss själva, hinner det logiska tänkandet avfärda idén innan vi knappt hunnit sätta ord på den. Så för att vi ska bli kreativa måste vårt logiska tänkande ibland slås ur spel. När den är sysselsatt med enkla uppgifter, tenderar de nyskapande idéerna komma fram. 

När deadlinen närmar sig och problemen hopar sig – gå på promenad. Ta tag i diskborsten eller dra igång motorsågen.

Lekfulla barn blir kreativa vuxna, skriver kreativitetsforskaren Eva Hoff. 

Enligt forskningen är kreativa människor envisa, systematiska och disciplinerade. De är också nyfikna, energiska och vågar ta risker. Lekfulla barn blir kreativa vuxna, skriver kreativitetsforskaren Eva Hoff. 

En studie vid Uppsala universitet visade att barns lek med applikationer på surfplattor hade betydligt mindre inslag av kreativitet än leken med fysiska leksaker. Men hur får vi dagens barn att leka när dockor och bilar förlorat kampen mot telefoner och Tiktok?

Det gäller att se över skärmtiden och istället ge plats för, och uppmuntra till lek. Lev med i låtsasvärlden, diskutera med låtsaskompisen. Låt inte familjekalendern fyllas enbart av ledda aktiviteter. Leken stimulerar barnens fantasi och kreativitet, och bjuder på pedagogiska möjligheter. 

Och hur är det i skolan? Har vi mångsidiga lärmiljöer? Ger läroplanen, vår ledarstil och effektivitet utrymme för lek? Kreativiteten hänger nära samman med självkänslan. När vi lyssnar på barn och unga, uppmuntrar till lek, experiment och annorlunda tankegångar, då växer också deras självkänsla och tro på sin egen förmåga.

Våga släppa kontrollen. Ge plats för leken. En stökig undervisningssituation kan också vara ett tecken på att kreativiteten flödar. 

Det är inte bara barn som mår bra av lek, Eva Hoff efterlyser mera lek också på våra arbetsplatser. En studie visade att de personer som hade lekfulla saker i sitt arbetsrum blev mer kreativa. Deras möten blev mera lekfulla och produktiviteten ökade. Också grupper som fick träna improvsationsteater visade sig vara mer kreativa än de som inte fick motsvarande träning.

En något stökig arbetsplats lär också gynna kreativiteten. Arbetsplatser som kännetecknas av en tillåtande atmosfär, uppmuntran och humor har också friskare och gladare personal med färre stressymptom. 

Testa på att skratta istället för att sucka över det ostädade bordet vid kopieringspparaten. Glöm “Så här har vi alltid gjort” och ge kollegans galna idé en chans! 

“Många tänker att kreativitet är något man föds med. Man har det, eller så har man det inte. Men det kan tränas upp, som vilket annat ämne som helst!” konstaterar grafikern Kasper Strömman. Att träna kreativiteten är att bryta vanor. När man tar nya vägar till jobbet, upptäcker man nya saker. Kreativitet handlar också om att tro på sig själv. Man måste våga misslyckas utan att låta kritiken ta överhand, för också misslyckandet är en del av kreativiteten.

Döva den inre kritikern. Våga pröva på något nytt. Plocka fram lekfullhet, nyfikenhet, skratt. Eller dagdröm på sofflocket. Då vilar det logiska tänkandet och kreativiteten får blomma.

• Framtidskompetenser
• Kreativitet och lek