A och O att koppla lärandet till sinnesupplevelser  

Vi lever i en värld som är rik på sinnesintryck. Under en dag absorberar och bearbetar vår hjärna intryck från omgivningen via våra sinnen. Utan vår sensoriska uppfattning skulle vi lättare råka ut för olyckor eller gå miste om upplevelser av njutning och välbefinnande. Sinnliga upplevelser kan vara avgörande för att skapa känslomässiga band till platser, människor eller händelser, och de spelar en viktig roll i hur vi uppfattar och relaterar till världen omkring oss. I den här tematiska helheten om sinnen tar vi på Lärorikt fasta på sinnenas betydelse för lärandet, men också på sensoriska svårigheter och utmaningar.  

Jag är själv döv på ett öra, vilket innebär att jag inte kan lokalisera ljud. Det har lett till att mitt synsinne kompenserar för det som hörselsinnet inte klarar av.  Jag har en höks blick i klassrummet. Under pandemin insåg jag att jag också var beroende av att läsa läppar och munskydden gjorde därför min vardag betydligt svårare. En sensorisk begränsning öppnar ögonen för den betydelsefulla roll sinnena spelar i våra liv.  

Läroplanen för den grundläggande utbildningen lyfter fram vikten av att använda olika sinnen för att berika lärandet och stärka motivationen, men det finns alldeles för lite konkret material för hur man förverkligar det här i klassrummet.  

I vår strävan efter kunskap och interaktion med världen runt omkring oss, använder vi alla våra sinnen för att ta emot och behandla information. Genom att skapa en lärmiljö som tilltalar alla sinnen kan vi förbättra lärupplevelsen och stimulera minnet på ett sätt som traditionella metoder inte kan. Läroplanen för den grundläggande utbildningen lyfter fram vikten av att använda olika sinnen för att berika lärandet och stärka motivationen, men det finns alldeles för lite konkret material för hur man förverkligar det här i klassrummet.  

“Det doftar hem”, sa en pojke från Jemen, på min lektion i svenska en gång när vi hade lukttest och talade om kryddor och vad dofter kan väcka för minnen. Att smaka på tranbär och kålrot när man jobbar med vokabulär kring frukter och grönsaker, lyssna på Vivaldi när man lär sig om årstiderna, plugga tempusformer med grammatikdans eller själva fylla sin fastlagsbulle när man talar om traditioner kopplar lärandet till sinnesupplevelser. Det är inte bara ett pedagogiskt trick, det är en nödvändighet för att engagera och motivera eleverna. 

Dagens multimodala värld där det ena sinnesintrycket efter det andra pockar på vår uppmärksamhet kan för en del mänskor också ge upphov till för mycket stimuli. För sinneskänsliga personer kan till och med lärarens röst i kombination med klockans tickande vara påfrestande och störa koncentrationsförmågan. Då är det bra om det finns platser som är fria från intryck och impulser där sådana personer kan få sinnesro.   

I ett klassrum där mänskor med olika inlärningsstilar och behov möts, behöver man som lärare först och främst känna sina elever för att kunna utnyttja rätt pedagogiska verktyg och arbetssätt för att hjälpa eleverna att växa och blomstra. Sinnen som arbetsredskap erbjuder fantastiska möjligheter till engagemang, nyfikenhet, upptäcktsresor och positiva upplevelser – ett lustfyllt lärande som alla elever har rätt till.  

• Sinnen