Olli-Pekka Heinonen: ”AI kommer att förändra vår syn på skolans uppdrag”
Identitetsfrågor, liksom psykisk hälsa och klimatfrågor, tenderar att vara på ytan oavsett vilket land eller vilken kultur man än kommer ifrån, säger utbildningsveteranen Olli-Pekka Heinonen, som ger sin syn på skolans uppdrag i en intervju för Lärorikt.
– Det finns ingenting gammalmodigt med de paragrafer som den finländska grundskolan bygger på. Det viktigaste är att stödja varje elevs mänskliga tillväxt. Det blir allt viktigare med tanke på vår tids utmaningar, men tyvärr har vi en benägenhet att glömma vårt grunduppdrag, säger den före detta undervisningsministern Olli-Pekka Heinonen.
Sedan 2021 arbetar han som huvuddirektör för IBO (International Baccalaureate) som är en global organisation som ombesörjer IB-examen och utbildningsprogram för barn och unga.
Olli-Pekka Heinonen är stationerad vid huvudkontoret i Genève och därifrån leder han den stora organisationen som har 800 anställda. Det finns också enheter i Cardiff, Haag, Singapore och Washington.
– I mitt vardagliga arbete är frågan om skolans uppdrag hela tiden mycket närvarande, både utifrån en övergripande global kontext och utifrån de 159 ländernas egna kontexter där IB-examensprogrammet nu förverkligas.
Olli-Pekka Heionens nationella utbildningsperspektiv är minst lika omfattande, och härstammar från tiden då han var finländsk undervisningsminister och senare generaldirektör vid Utbildningsstyrelsen.
Profil
Namn: Olli-Pekka Heinonen.
Född: 1964.
Bor: I Genève, sommarstuga i Satakunta.
Utbildning: Jur.kand.
Familj: Gift, tre vuxna barn.
Axplock ur karriären: Finlands transport- och kommunikationsminister 1999–2002, undervisningsminister1994–1999, statssekreterare 2012–2016, generaldirektör för Utbildningsstyrelsen i Finland 2016–2021.
Just nu: Direktör för internationella IBO (International Baccalaureate) med verksamhet i 159 länder.
Intressen: Läsning, musik, idrott, matlagning, och att förstå människor.
Läser just nu: Another world is possible av författaren Geoff Muligan.
Motto i livet: When you change the way you look at things, the things you look at change.
Samma teman oroar unga
Att växa som människa, människotillblivelse, civilisering och humanisering – när Olli-Pekka Heinonen talar om skolans allra viktigaste uppdrag behöver man förstå hans synsätt utifrån olika synonyma begrepp som han gärna lyfter fram.
– De kunskapsmål och de mätningar som PISA-undersökningarna tar fasta på ska enbart ses som steg på vägen mot ovannämnda målbeskrivande begrepp, säger han.
Inom ramarna för civilisationsuppdraget ryms många frågeställningar som direkt tangerar ungas välmående. Ungdomar är också den målgrupp som Olli-Pekka Heinonen främst jobbar för.
Nyligen ordnade hans organisation två stora festivaler i New Delhi och Bombay.
– Där fick unga människor diskutera stora frågeställningar under trygga förhållanden utifrån tematiken hopp. Det blev mycket tydligt att identitetsfrågor med allt vad det innebär, liksom psykisk hälsa och klimatfrågor, tenderar att vara på ytan oavsett vilket land eller vilken kultur man än kommer ifrån.
Beredskap att klara av överraskningar
Olli-Pekka Heinonen förutspår att AI kommer att förändra vår grundläggande syn på skolans uppdrag.
– Det som tidigare varit förbehållet endast mänskligt kunnande kan numera ersättas av AI, och vad som egentligen karaktäriserar det vi hittills betraktat som mänskligt är en fråga som nu stiger upp till ytan.
Vi går en oviss framtid till mötes och nu stämmer inte längre tankesättet att vi äldre vet vilken kunskap de unga kommer att behöva.
Olli-Pekka Heinonen ställer sig rätt kritisk till hela idén om skolan som bara en generationernas kunskaps- och kulturöverförare.
– Vi går en oviss framtid till mötes och nu stämmer inte längre tankesättet att vi äldre vet vilken kunskap de unga kommer att behöva. Vi måste i stället ge dem en beredskap att klara av också stora överraskningsmoment i tillvaron, så att de utifrån den förmågan kan leva ett så lyckligt, hållbart och betydelsefullt liv som möjligt.
Den rådande kungstanken är också problematisk på ett annat sätt.
– När man överför kunskap och kulturyttringar upprepar man också de problematiska tankesätten som lett fram till dagens problem. Därför måste det finnas en jämvikt mellan förnyelse och direkt överföring.
Olli-Pekka Heinonen betonar att skolans förändrade uppdrag i ett AI-samhälle gäller alla stadier, men i synnerhet yrkesutbildningen.
– Där har man tidigare kunnat fokusera nästan enbart på yrkeskunskap, men nu växer också där fram ett behov av att man utifrån en övergripande universell bas ges en förmåga att kombinera saker på nya sätt. Till det behöver man det vi kallar för universella kompetenser.
”Mera tid behövs för eleverna”
Olli-Pekka Heinonen svarar med eftertanke på frågan om vad han personligen tycker att Finland borde satsa på just nu. Han lyfter fram den snabbt växande skara av människor som bor i Finland och inte har svenska, finska eller samiska som modersmål.
– Här har man inte riktigt hunnit med i den snabba utvecklingen, och de här människorna behöver nu få goda förutsättningar för sitt lärande.
Han nämner också behovet av att vi lär oss en hälsosam jämvikt när det gäller användningen av mobiltelefonerna.
– Och då finns det ingen tryggare plats än just skolan med sina närvarande vuxna, att få lära sig hållbar användning av modern teknologi.
Finland behöver nu fundera på hur man kan frigöra mera tid för lärarna att vara tillsammans med sina elever, i stället för att de sätter sin tid på byråkrati.
Olli-Pekka Heinonen lyfter också fram lärarnas tidsanvändning som borde placeras på högsta prioriteringsnivå.
– I Finland borde man börja fundera på hur man kan frigöra mera tid för lärarna att vara tillsammans med sina elever, i stället för att de sätter sin tid på byråkrati.
Ett fredligt liv för alla
Olli-Pekka Heinonen simmar numera som en van fisk i alla världens olika vattentäta skolsystem. När han ser på skolans uppdrag utifrån ett globalt perspektiv, säger han att det skiljer sig lite från det nationella.
– Ur ett globalt perspektiv behöver vi fundera på hur vi alla ska kunna bygga upp samhället och leva lugnt och i sämja, trots olika bakgrund, kultur och religion. Samtidigt som vi tillåter olika synsätt och även tillåter dem att ta avstamp från den egna kulturens rötter.
Olli-Pekka Heinonen säger att det är viktigt att vi får en förståelse för att vi alla på jordklotet just nu faktiskt sitter i samma båt och har likartade utmaningar.
”Skolan – vårt kraftfullaste verktyg”
Trots att det stora grunduppdraget är relativt likartat i många länder, har Olli-Pekka Heinonen ändå märkt att det finns diverse skillnader när det gäller synen på eleven.
– I Norden vill man gärna att hela barnet utvecklas, men i de asiatiska länderna där uppdraget i större utsträckning är att producera den specifika arbetskraft som samhället behöver, har man också större fokus på mer specifika kompetenser.
I västvärlden ges jämlikhetsfrågorna just nu mycket utrymme och den individualistiska elevsynen dominerar här.
– I de asiatiska länderna ser man i stället individen som en produktiv del av ett samhälle, av tillväxtsamhället, säger Olli-Pekka Heinonen.
Han har också iakttagit en annan stor förändring.
– Vetenskapsvärlden har länge stått i centrum för vår tillvaro, men nu märker vi plötsligt att vetenskapen inte heller kan svara på alla de frågor vi upplever att är väsentliga för våra liv.
Efter ett komprimerat samtal som resulterat i många givande och kloka tankeprocesser får Olli-Pekka Heinonen slutligen koka ner skolans uppdrag till en enda mening.
– Skolan är fortsättningsvis samhällets absolut starkaste verktyg för att skapa en bättre värld, ett bättre land och ett bättre samhälle. Det ska vi inte glömma.
