Lärarens entusiasm smittar av sig: En engagerad lärare kan motverka digitaliseringens negativa effekter
I en tid av snabb samhällsutveckling ställs skolorna inför stora utmaningar. Hur kan vi rusta nästa generation så att de på bästa sätt kan hantera både klimatförändringen och artificiell intelligens? Hur kan vi hjälpa dem att hitta mening och engagemang i en tid när Pisamätningarna visar på både sämre skolresultat och lägre livskvalitet?
– Pisaresultaten som beskriver 15-åringars läskunnighet och kunskaper i matematik och naturvetenskap pekar nedåt i majoriteten av OECD-länderna. Finland är alltså inte unikt, även om den nedåtgående trenden har varit extra tydlig här. Och vi ska minnas att Finland fortsättningsvis placerar sig över medeltalet inom OECD.
Det säger Francesca Borgonovi, hedersprofessor vid University College i London och forskningsledare vid OECD Centre for Skills. Vad som ligger bakom de sjunkande Pisaresultaten saknar en entydig förklaring, men det handlar inte om att nivån på skolundervisningen skulle ha blivit sämre.
– Barnet lär sig både i skolan och hemma. En trend vi ser är att kontakten mellan hemmet och skolan avtar, och andelen föräldrar som aktivt följer sina barns skolframgång har minskat. Parallellt med det här råder det lärarbrist på många håll.
Livskvalitet och skolframgång går hand i hand
I takt med att kunskapsnivån i matematik, naturvetenskap och läsning har sjunkit uppger också allt flera 15-åringar att deras livskvalitet har försämrats. Vid sidan av att lära ut akademisk kunskap hör det till skolans uppdrag att se till att barnen är engagerade och mår bra.
– Det är viktigt att skoleleverna har en känsla av delaktighet, att de känner att de kan bidra till en bättre framtid. Viktigt är också att eleverna upplever skolan som en trygg och säker plats, säger Francesca Borgonovi.
Den enskilt starkaste faktorn som bidrar till ungas livskvalitet är en god kontakt till de egna vårdnadshavarna.
– Elever vars familjer aktivt håller kontakt med skolan tenderar att både klara skoluppgifterna bättre och må bättre överlag.
Ångest när mobilen inte är i närheten
Den snabba teknologiska utvecklingen har haft stor inverkan på ungdomars tidsanvändning och välmående. I den senaste Pisamätningen placerade sig Finland bland de länder där över hälften av 15-åringarna uppger att de känner ångest om de inte har tillgång till digitala apparater, exempelvis sin mobiltelefon.
Ju mer digital ångest en elev känner, desto sämre tenderar eleven att prestera i skolan.
– Mängden digital ångest hänger ihop med skolframgång. Ju mer digital ångest en elev känner, desto sämre tenderar eleven att prestera i skolan. Den digitala ångesten hänger också ihop med lägre livskvalitet, lägre emotionell kontroll och lägre stresstålighet.
Francesca Borgonovi säger att det enda som visat sig råda bot på den här typen av ångest är ett totalförbud mot mobiltelefoner i skolan.
– På skolor med strikt mobilförbud har man noterat en betydligt lägre nivå av ångest bland eleverna.
Den digitala dieten har en “sweet spot”
Francesca Borgonovi anser att debatten kring digitaliseringen av skolan är mycket polariserad: vissa ser digitaliseringen som roten till allt ont, medan andra anser att digital kunskap är det viktigaste skolan kan lära ut. Själv förespråkar Borgonovi varken totalförbud eller digital dominans – det gäller att hitta en medelväg.
– Jag brukar jämföra det med att äta en balanserad kost. Det gäller att tänka på vad man äter och hur mycket man äter. Att läsa digitalt och ta till sig information genom hyperlänkar gynnar en viss form av inlärning, medan den taktila upplevelsen av fysiska böcker också är viktig, liksom att göra anteckningar för hand.
– Problemet är att dagens unga konstant använder digitala enheter, som mobiltelefoner, pekplattor och datorer.
Enligt Francesca Borgonovi finns det alltså en digital ’sweet spot’, en optimal blandning av digitala och traditionella läromedel.
– Problemet är att dagens unga konstant använder digitala enheter, som mobiltelefoner, pekplattor och datorer. Då finns det inte tid över för den typ av inlärning som man inte kan få via det digitala – som att exempelvis leka och lösa problem tillsammans.
Lärarens engagemang är avgörande
Bevis för att samhällets digitalisering skulle inverka negativt på skolelevernas koncentrationsförmåga går inte att hitta i Pisaundersökningarna. Däremot står det klart att elever som på sin fritid är storkonsumenter av digital underhållning upplever att skolundervisningen är tråkig.
– Ju mer eleverna tittar på tv-serier eller spelar videospel på fritiden, desto mindre engagerade är de i klassrummet, säger Francesca Borgonovi.
Men här spelar den enskilda läraren en avgörande roll. En engagerad lärare är den viktigaste faktorn för att väcka elevernas engagemang. En entusiastisk lärare kan alltså motverka den negativa inverkan som den digitala fritiden för med sig.
– Om läraren är entusiastisk och engagerande spelar det inte någon roll hur mycket tid eleverna använder it-enheter på fritiden.
– Om läraren är entusiastisk och engagerande spelar det inte någon roll hur mycket tid eleverna använder it-enheter på fritiden. Eleverna blir ändå inte uttråkade i klassrummet.
Det här förutsätter ändå att klassrumsundervisningen inte helt domineras av digitala hjälpmedel. Läraren måste få tid att interagera med sin klass. Om en stor del av undervisningstiden går åt till att använda digitala hjälpmedel avtar lärarens effekt.
Artificiell intelligens höjer kraven på kreativitet och självkännedom
Francesca Borgonovi lyfter särskilt fram två megatrender: artificiell intelligens och klimatförändringen. De för med sig behov av ny kunskap, och ställer därmed krav på skolorna.
– Kunskap som handlar om att ställa rätt frågor och dra rätt slutsatser blir allt viktigare, i takt med att AI frigör oss från behovet att mekaniskt arbeta med att behandla information.
Personliga egenskaper som kreativt tänkande och sunt självförtroende kommer att få mera tyngd.
– När vi arbetar med AI får vi varken vara för tvärsäkra på vår egen förmåga, men inte heller så osäkra att vi inte ifrågasätter de resultat som den artificiella intelligensen ger.
Skolan bör satsa på attityder, inställningar och engagemang
Sociala färdigheter och kulturell förståelse blir allt viktigare i och med att våra samhällen blir allt mer heterogena. Förmåga att samarbeta och kommunicera effektivt är viktiga framtida kunskaper.
– Att kunna känna empati med sin publik, och uppehålla dess uppmärksamhet. Att bibehålla ögonkontakt och kommunicera på ett sätt som svarar på publikens behov.
Francesca Borgonovi understryker att det blir allt viktigare för skolorna att vid sidan av att lära ut kunskap även arbeta med elevernas attityder och inställningar. Enbart teoretisk kunskap är inte tillräckligt för att tackla de utmaningar som till exempel klimatförändringen för med sig.
– I Paris där jag bor har flera skolor tagit bort asfalten från skolgården och låtit plantera träd i stället. Det är ett exempel på hur man kan väcka elevernas engagemang för klimatet, och visa att var och en kan göra något konkret.
Framtidens Pisa är en balansgång mellan kontinuitet och nya metoder
Samhällsutvecklingen ställer också krav på Pisaundersökningarna. Det är viktigt att kunna mäta trender över lång tid, samtidigt som den kunskap man mäter ska vara relevant i dagens värld.
– Trenderna är stabila, men ramverket utvecklas hela tiden. Pisamätningarna balanserar konstant mellan att bibehålla en kontinuitet så att man kan jämföra olika åldersgrupper med varandra, samtidigt som de måste utvecklas för att mäta den kunskap som är relevant i dag, säger Francesca Borgonovi.
Sedan år 2015 utförs Pisaundersökningen primärt digitalt, vilket har gett möjligheter mera interaktiva test.
– De digitala testen har exempelvis möjliggjort att vi kan mäta samarbetsförmåga. Utvecklingen av testen går hela tiden framåt. I juni i år kommer vi att presentera nya sätt att mäta kreativitet.
Fakta
- Francesca Borgonovi leder forskningen inom kompetensanalys (Skill Analysis) vid OECD:s kompetenscentrum (OECD Centre for Skills).
- Kompetenscentret är en del av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD).
- Målsättningen är att bistå olika länder att utveckla sin kompetensstrategi på nationell nivå.
- Francesca Borgonovi är också hedersprofessor vid University College i London, där hon leder forskning om utbildningsresultat och användning av digital teknologi.
