Inlärning skapar permanenta förändringar i hjärnan: ”Lärare har ett stort ansvar”
Alla hjärnor befinner sig i ständig förändring, men barns hjärnor är särskilt formbara. Öppna universitetet vid Jyväskylä universitet erbjuder en kurs för pedagoger som bättre vill förstå hur inlärning i skolmiljö påverkar elevernas hjärnor.
Skoleleverna bänkar sig vid sina pulpeter, slår upp läroböckerna och riktar blicken mot läraren som inleder lektionen. Inne i elevernas huvuden pågår en frenetisk aktivitet: nya synapser bildas, gamla förstärks. Hjärnorna i ett klassrum omformas i takt med att eleverna tar till sig ny kunskap.
– Alla hjärnor befinner sig i ständig förändring, genom hela livet. Men barns hjärnor är särskilt formbara, förklarar universitetslärare Tomi Waselius.
Tillsammans med sin kollega universitetslärare Pessi Lyyra håller Waselius i trådarna för kursen Aivotietoa oppimisen tueksi (på svenska ungefär “Hjärnkunskap som stöd för inlärning”) vid Öppna universitetet vid Jyväskylä universitet.
– Hjärnforskare önskar förstås att deras resultat ska omsättas i praktiken. Vi ville skapa en kurs där praktik och forskningsrön går hand i hand, säger Tomi Waselius.
– Kursen riktar sig främst till folk inom utbildningssektorn, men den passar också bra för vem som helst som är intresserad av lärande. Feedbacken vi har fått har varit positiv, säger Pessi Lyyra.
Pedagogikens betydelse understryks
Hjärnkirurgens skalpell är ett trubbigt verktyg. Den kan enbart förändra en hjärna i makroskala, till exempel när man avlägsnar en skadlig tumör. Genom inlärning förändras hjärnan i mikroskala. En aning tillspetsat kan man hävda att en lärare påverkar sina elevers hjärnor med större precision än den skickligaste hjärnkirurg.
– All form av inlärning skapar relativt permanenta förändringar i en hjärna. Det här understryker verkligen pedagogikens betydelse. Lärare har ett stort ansvar, säger Pessi Lyyra.
För att inlärningen ska fungera optimalt bör hjärnan vara rätt fokuserad. Utmaningen är att se till att en hel grupp elever samtidigt når det tillståndet, eftersom varje hjärna är unik.
– De pedagogiska metoderna bör anpassas enligt elevens individuella nivå. Då hålls eleven motiverad vilket i sin tur inverkar positivt på inlärningen, säger Tomi Waselius.
En känsla av trygghet – varvad med paus och motion
Hippocampus är den del av hjärnan som, grovt taget, spelar störst roll vid inlärning. Allt som gynnar hippocampus gynnar vår förmåga att ta till oss information.
– Motion, sömn, näring, emotioner, pauser, ålder, störningar i omgivningen och kroppens fysiologiska rytmer. Allt detta inverkar på hur väl hippocampus fungerar.
– Motion, sömn, näring, emotioner, pauser, ålder, störningar i omgivningen och kroppens fysiologiska rytmer. Allt detta inverkar på hur väl hippocampus fungerar, säger Tomi Waselius.
I klassrumsmiljö handlar det om att skapa lugn, trygghet och en känsla av social acceptans. Dessa känslor ger en emotionell grund för att inlärningen ska fungera bra. Dessutom måste elevernas hjärnor få vila, och studierna ska varvas med fysisk aktivitet.
– Motion och pauser är avgörande för att elevernas hjärnor ska vara som mest mottagliga för inlärning, säger Pessi Lyyra.
Var skeptisk till klickvänlig populärvetenskap
Även om kunskapen om våra hjärnor har tagit stora steg framåt under de senaste åren finns det flera öppna frågor. Vetenskapliga forskningsrapporter som fokuserar på skolelevers hjärnor i klassrum är än så länge få till antalet.
– Någon heltäckande lista över alla faktorer som inverkar på inlärning finns inte. Och om man hittar någon sådan lönar det sig att vara skeptisk.
Enligt Tomi Waselius finns det ändå mycket inom hjärnforskningen som kan ge fingervisningar om hur man kan bygga upp undervisningen för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt.
– Den avslutande uppgiften i vår kurs går ut på att lärarna som deltar får läsa forskningsrapporter, och dela med sig av det de har läst till sina kolleger. Tanken är att sedan testa ny metodik i klassrummen som baserar sig på forskningsresultaten.
Efterlyser närmare samarbete mellan pedagogisk och neurovetenskaplig forskning
I framtiden hoppas Pessi Lyyra och Tomi Waselius att ny forskning om våra hjärnor ska vinna större gehör inom utbildningen.
– Det är viktigt att använda sig av mångsidiga forskningsresultat inom pedagogiken. I framtiden kommer pedagoger att mera fokuserat kunna rikta sina resurser så att de bättre stöder elevernas välmående och inlärning, säger Lyyra.
Jag hoppas att fler pedagoger skulle engagera sig i hjärnforskning, eftersom de populärvetenskapliga artiklar som skrivs om ämnet ofta är rätt spekulativa.
– Pedagogik och psykologi är närbesläktade vetenskaper. Men neurovetenskap är något som än så länge är mera bekant för psykologer än för lärare. Jag hoppas att fler pedagoger skulle engagera sig i hjärnforskning, eftersom de populärvetenskapliga artiklar som skrivs om ämnet ofta är rätt spekulativa, säger Tomi Waselius.
– Kursen vi erbjuder ger verktyg för att läsa originalartiklar i hjärnforskning, oavsett utbildningsbakgrund.
