I Mikaelskolan får alla sinnen näring: “Vägen till intellektuell förståelse går genom känslor och upplevelser”
Mångsidiga sinnesupplevelser är en av hörnstenarna inom Steinerpedagogiken. Enligt Rudolf Steiners sinneslära har människan tolv sinnen. I Mikaelskolan bejakar man dem alla i undervisningen – med målsättningen att barnen får utvecklas så mångsidigt som möjligt.
Det är periodundervisning i kulturhistoria i klass 5 i Mikaelskolan i Raseborg. Temat är Indien. Vid sidan av att lära ut fakta om samhället vill klasslärare Ann-Charlotte Rosenqvist också väcka en känsla för Indien hos sina elever. Klassen får prova på några yogarörelser, och att teckna en egen mandala.
– Eleverna skapar själva sitt läromaterial genom att skriva och rita för hand i skolhäften med vita sidor. Att skriva för hand gynnar hjärnans utveckling, det har även modern neurologisk forskning bekräftat, säger Ann-Charlotte Rosenqvist.
Lugnet sänker sig över klassen. Det enda som hörs är kakelugnens knaster och färgpennor som rör sig mot häftets papper.
Rörelse som grund för att lära sig läsa, skriva och räkna
Människans tolv sinnen, enligt Rudolf Steiner, är uppdelade i tre grupper. De betonas i olika skeden av barnets utveckling (se faktarutan).
Kroppssinnena och de perceptuella sinnena framträder tydligt i förskolan och på de lägre klasserna, och då gäller det att ge eleverna en så bred palett av sinnesupplevelser som möjligt.
– Det är oerhört viktigt att stötta barnens kreativitet. Vi närmar oss abstrakta koncept via känslor och upplevelser. I takt med att barnen blir äldre blir lektionerna mer teoretiska, säger Ann-Charlotte Rosenqvist.
Men på de lägsta klasserna tar man ofta kroppen till hjälp. Till exempel inom matematikundervisningen.
– Addition eller subtraktion handlar om att mentalt röra sig framåt eller bakåt längs en linje. Vi lär oss vad +2 innebär genom att konkret ta två steg framåt, och att -1 innebär ett steg tillbaka. Multiplikationstabellerna över vi rytmiskt genom att hoppa och klappa.
Vad betyder en blåbärspaj
– Någon kanske tycker att vi bara leker. Men genom att röra oss lägger vi grunden för det abstrakta och akademiska som kommer in på de högre klasserna, säger Ann-Charlotte Rosenqvist.
Steinerskolor har överlag inte tagit till sig av digitaliseringen i samma utsträckning som många kommunala skolor. Men trots att eleverna skriver för hand betyder det inte att man är främmande för alla moderna undervisningsmetoder.
Vi har ingenting emot modern teknik.
– Vi har ingenting emot modern teknik. Jag har en dator i klassrummet och senare idag kommer vi exempelvis att titta på en video som en del av geografiundervisningen.
Även om det digitala har sin plats är det enligt Ann-Charlotte Rosenqvist viktigt att balansera upp det med andra sinnesupplevelser. Det går inte att skapa sig en förståelse enbart via digitala läromedel, anser hon.
– Om du eller jag ser en bild av en blåbärspaj på en skärm så börjar det vattnas i munnen – vi har upplevt hur det känns att plocka blåbär och äta blåbärspaj. Men för ett litet barn som inte har den referensramen saknar den digitala bilden mening.
Att satsa på styrkor och se barnet som en helhet
Februaridimman ligger tät över skolgården. Det är dags för lunch och Mikaelskolans rektor Monica Boström och jag är på väg mot matsalen. Den är belägen på andra sidan gården i ett av de fyra hus som skolan förfogar över på anrika Västerby gård, några kilometer utanför Ekenäs.
– Vi har en fin skolgård, och här alldeles intill ligger skogen och Västerby friluftsområde. Lärarna har möjlighet att i sin undervisning utnyttja närmiljön på ett sätt som man kanske inte kan göra på alla skolor.
Själva platsen ger möjligheter till en massa sinnesintryck.
Tre av skolbyggnaderna är gamla hus, som renoverats med respekt. Ett av husen är nybyggt.
– Själva platsen ger möjligheter till en massa sinnesintryck. De gamla vackra byggnaderna har en charm, och även i nybygget har vi medvetet satsat på att alla vinklar i fönstren och i väggarna inte ska vara räta.
Rektor Monica Boström har en bakgrund som lärare inom det kommunala skolväsendet. Hon säger att Steinerskolor och kommunala skolor har närmat sig varandra under årens lopp.
– Jag har uppfattningen av att man inom den kommunala skolan tagit modell av Steinerpedagogiken, särskilt hur vi arbetar med de olika sinnena och hur vi ser barnet som en helhet. Inom Steinerpedagogiken har man också länge betonat styrkor och positiv psykologi, och det har blivit en stark trend också på andra håll.
Smaksinnet ska också bejakas
I skolköket “Österköket” är honnörsorden närproducerat, ekologiskt och säsongsbetonat, med särskild tonvikt på en Östersjövänlig mat.
Så fort våren har kommit blir det dags för skolans yngre elever att gräva och plantera i trädgårdslandet som ligger i anslutning till skolgården. Klasslärare Ann-Charlotte Rosenqvist säger att trädgårdsarbetet erbjuder starka sinnliga upplevelser för barnen.
– Att på våren få gräva i jorden och så frön, och efter sommarlovet skörda det man sått och få laga mat av grönsakerna – innebär att med alla sinnen uppleva hur mat blir till. Det ger barnen en bra grund för miljö- och hälsomedvetenhet.
Ann-Charlotte Rosenqvist berättar att hon också har tagit in smakupplevelser i klassrumsundervisningen.
– Vi har till exempel bakat bokstavsbullar, smakat på olika länders mat i geografin och bakat karelska piroger när vi behandlade Kalevala.
Formteckning och eurytmi – att kombinera abstrakta koncept med form och rörelse
Efter lunchen återvänder vi till Ann-Charlotte Rosenqvists klassrum. På väggarna hänger elevernas målningar. Både musik och bildkonst är ständigt närvarande i Mikaelskolan. Ett av de unika skolämnena för Steinerpedagogiken är formteckning.
– Formteckning tilltalar synsinnet, rörelsesinnet och balanssinnet. På de lägre klasserna tecknar vi hela former som ellipser eller åttor, som sedan blir till intrikata tredimensionella ornament på de högre klasserna. Genom formteckning lär sig barnen att betrakta sin omgivning på djupet, och utveckla en känsla för symmetri eller vacker asymmetri, säger Ann-Charlotte Rosenqvist.
När eleverna i första klassen lär sig bokstäverna presenteras de också som former – som görs med kroppen innan de tecknas på ett papper.
Vi går formen på golvet, eller ritar bokstaven med fingret på klasskompisens rygg. På så sätt kopplar vi både rörelsesinnet och känselsinnet till bokstäverna.
– Vi går formen på golvet, eller ritar bokstaven med fingret på klasskompisens rygg. På så sätt kopplar vi både rörelsesinnet och känselsinnet till bokstäverna.
Vid sidan av formteckningen är eurytmi ett annat skolämne som är unikt för Steinerskolan. Ann-Charlotte Rosenqvist säger att man också inom eurytmin kombinerar rörelse med abstrakta koncept.
– Man rör sig i olika former, både enskilt och i grupp – och får på så sätt en relation till sin egen kropp och till personer i samma rum.
“Om vi kan ge de unga en tro på framtiden är jag stolt”
Mikaelskolan i Ekenäs är en nioårig Steinerskola, och erbjuder till skillnad från vissa andra Steinerskolor inte gymnasiestudier.
– Den feedback vi har fått från Ekenäs gymnasium är att våra elever som har fortsatt där har en glädje och en nyfikenhet att lära sig.
Ann-Charlotte Rosenqvist säger att satsningen på att ta in alla sinnen i undervisningen gör att lärandets glädje hålls kvar också när tonåringarna är äldre.
Rektor Monica Boström håller med.
– Vi kan inte förutspå vilka färdigheter som kommer att behövas i framtidens yrkesliv. Därför ska vi ge våra elever en möjligast bred grund att stå på som bär dem senare i livet. Om vi kan ge dem det, och en tro på sig själva och en tro på framtiden – då är jag stolt.
Enligt Rudolf Steiner har människan tolv sinnen, uppdelade på tre grupper.
- Kroppssinnena: livssinnet, beröringssinnet, rörelsesinnet och balanssinnet.
Livssinnet handlar om känslor relaterade till av hunger och mättnad, välbehag och obehag. Beröringssinnethandlar i huvudsak om känslan i huden. Rörelsesinnet handlar om hur vi rör oss i vår egen kropp, om koordination och användning av muskler. Balanssinnet handlar om kroppslig balans, men har också en koppling till vår mentala balans.
- De perceptuella sinnena: luktsinnet, smaksinnet, synsinnet och värmesinnet.
Medan kroppssinnena tar intryck inom den egna kroppen handlar luktsinnet, smaksinnet och synsinnet om att ta till sig information från omvärlden. Det mindre kända värmesinnet är ett harmoniserande sinne, som handlar om vår upplevelse av temperatur både innanför och utanför kroppen.
- De konceptuella sinnena: hörselsinnet, språksinnet, tankesinnet och jag-sinnet
Hörselsinnet ger oss både tillgång till musik och djupare information om olika material. Språksinnet gör att vi särskiljer ett språk från andra ljud. Tankesinnet handlar om begrepp, och att bli medveten om sina egna och andra människors tankar. Jag-sinnet handlar om att möta andra människor på djupet.
