Cygnaeus skola i Åbo har inte någon ledningsgrupp, den ersatte rektorn Nicke Wulff med självgående team för fyra år sedan.
– Om man har ett ärende löser man det själv och går vidare, menar Wulff som anser att skolan ska vara en arbetsplats där man kan påverka sin vardag.

– Enligt den gamla modellen från sjuttiotalet är rektorn chef över lärarna. Jag är rektor i en skola med 500 elever, 50 i personalen och en budget på 3 miljoner. Det gick inte ihop med att jag också ville ha kontakt med föräldrarna och framförallt med eleverna.

Innan Nicke Wulff blev rektor 2012 blev det dessutom modernt med ledningsgrupper i skolorna.

– För mig kändes det konstgjort – man startade en grupp för gruppens skull och kopierade affärsvärldens modell med möten bakom stängda dörrar och föredragningslistor. Jag upplevde aldrig nyttan med mötena.

Smidig övergång

I Cygnaeus blev ledningsgruppens möten färre med tiden. För fyra år sedan uppstod en chans att genomföra den förändring som behövdes.

– I vår skola fanns två lärare som hade idéer och visioner. De var ivriga över att ta mer ansvar. Det var ett naturligt steg att ge dem det.

Det var inte rimligt att lärarna skulle axla mer ansvar på egen tid utanför sitt ordinarie klasslärarjobb. Det löste sig enkelt – Wulff ville undervisa själv.

– Jag tycker om att undervisa i slöjd och tog över tolv undervisningstimmar från lärarna. Nu kunde de jobba med ledningsuppgifter sex timmar var, och senare ännu mer.

Den ena läraren tog över ansvaret för den pedagogiska utvecklingen, den andra elevhälsan. I den sistnämnda gruppen sitter Nicke Wulff som deltagare utan ledarroll.

– Emellanåt bygger vi upp onödiga hierarkier. Tidigare behövdes en allsmäktig rektor. I dag funkar det inte överallt. Jag vill inte leda på det sättet.

En fördel med att undervisa i just slöjd är att alla skolans elever passerar i något skede.

– När jag sedan i egenskap av rektor behöver diskutera något med en elev känner jag den redan, säger Wulff.

Tid – inte pengar

Wulff känner inte till andra skolor som inte har någon ledningsgrupp. De frågor som kollegerna i de andra skolorna ställer honom gäller framförallt resurseringen. Hur har man råd?

– Vi har i Åbo en helhelsbudgetering men det här är en kostnadsneutral sak. Vi betalar inte ut euron. Det är riktningen för ledarskap, att inte ge mer ersättning utan att omfördela timmarna. Ge tid, helt enkelt. 

Wulff tror att förändringen skulle vara möjlig överallt.

– Systemet funkar för att man vågar, inte för att vi är i Åbo. Och vi bryter inte mot kollektivavtal eller lagstiftning.

Skolan är gemensam

Inställningen till Cygnaeus som en arbetsplats där man kan påverka sin vardag genomsyrar skolan.

– Lärarna kommer inte och frågar: kan du fixa detta? De kommer istället och frågar: kan jag fixa detta? Alla vill och kan inte ta ansvar för sin arbetsplats, inte ens i vår skola. Men de som vill och kan har fått möjlighet till det.

Wulff ger några exempel.

– Vi hade slitna möbler från nittiotalet. Några lärare tog tag i det och beställde en man från en möbelfirma. Om specialläraren vill ta i bruk ett kartläggningsmaterial behöver jag inte mikromanagera det eftersom det är hon som har den specialkompetensen. Samma gäller anskaffningen av nya idrottsredskap.

Om man har ett ärende löser man det och går vidare, menar Wulff.

– Jag måste lita på att de som har ett uppdrag sköter det. Lärarna har tydliga ansvarsområden och full frihet – frihet och ansvar går ju hand i hand. Så har vi jobbat i fyra år nu och hittills har allt blivit fixat.

Men alla ansvarsområden kan inte delegeras.
– Jag har inte skuffat bort några beslut. De beslut som jag vill fatta fattar jag. Skolans ekonomi och personalansvaret hör alltid till rektorn.

Också rektorn mår bättre

Wulff betonar att han inte är kritisk mot skolor som arbetar på andra sätt än Cygnaeus, men han vill gärna granska motivationen bakom yrkesvalet.

– Varför vill man leda en skola? Vad får man ut av ledarskapet? Skolan lämpar sig inte för människor som önskar göra karriär.

Man kan leda av olika orsaker, menar Wulff, och säger att delat ledarskap gynnar både lärarna och eleverna.

– Man kan ha hurdana projekt som helst, men fokus ska vara på eleven. Om systemet inte gynnar eleven är det onödigt.

Som ett bonus gynnar det delade ansvaret också rektorns välbefinnande.

– Jag känner ingen annan rektor som undervisar tolv timmar i veckan. Jag får mest ut av det när eleverna vill prata och leka kurragömma  med rektorn, och vill komma till skolan. För att kunna vara ute på skolgården måste jag kunna dela ansvarsuppgifter. Visst skulle jag ha orkat med den gamla modellen också – men den var tråkig.