Hjärnforskare: ”Man kan inte hänvisa till sin TikTok-hjärna för att inte behöva läsa böcker”

Foto: Pernille Tofte/Johnér bildbyrå
Skribent
Många unga rör sig på TikTok där blixtsnabba bilder och textfragment rusar förbi. Allt fler människor läser digitala texter med flera modaliteter i stället för böcker. Hur påverkar det här våra hjärnor och vår läsförmåga? Hjärnforskaren Minna Huotilainen förutspår en helt ny samhällssyn kring läsandet.
En dag fick hjärnforskaren Minna Huotilainen möjlighet att besöka det gamla biblioteket vid Uppsala universitet. Hon fick då veta att det i begynnelsen endast fanns några få handskrivna böcker i det anrika biblioteket. De högt värderade böckerna förvarades i kalla utrymmen och lästes vid speciella tillfällen i skenet av stearinljus. När så skedde ställde sig en person upp vid ett bord, iklädd päls, och högläste ur boken för en skara hänförda människor.
– Boken ansågs så värdefull att man inte kunde slösa den på endast en person när den väl användes. I vårt samhälle har läsningen sedan dess utvecklats till att bli en allemans syssla, säger Minna Huotilainen, som också är professor vid Helsingfors universitet.
Kanske blir boken och läsningen i sin traditionella form igen en exklusiv syssla för vissa mindre grupperingar.
Minna Huotilainen
Hon fortsätter inlevelsefullt att berätta om Finland, som länge varit ett land där man ansett det både viktigt och eftersträvansvärt att elever som gått ut grundskolan kan läsa flytande, gärna hela böcker. Det har också funnits förväntningar på att medborgarna ska kunna ta till sig texter ur dagstidningar för ett aktivt medborgarskap.
– Men nu funderar jag om vi redan börjat förflytta oss bort från en sådan samhällssyn. Kanske blir boken och läsningen i sin traditionella form igen en exklusiv syssla för vissa mindre grupperingar, säger Minna Huotilainen.
Vår snabba hjärna väljer ut
I vår tid handlar läsning inte längre enbart om att förstå och tolka en lång skriftspråklig text. Den digitala texten kompletteras ofta av en mängd andra modaliteter som verkar var för sig, till exempel en text i en ljud- eller e-bok, eller så existerar innehållet i ett samspel med flera modaliteter. Det kan handla om en mix av sekundsnabba TikTok-bilder, fotografier, filmer, illustrationer, diagram och länkar till andra texter.
– Många människor fokuserar på läsningens innehåll, men redan innan man kommit så långt har hjärnan gjort ett stort urval. Den har registrerat om det är en bok med långa texter man håller i handen, eller om man ska läsa små stycken, eller om läsningen rentav sker på en liten skärm. Läsaren är ofta inte medveten om det här, men det påverkar hur hjärnan sedan förhåller sig till uppgiften.

Foto: Jonne Räsänen.
Minna Huotilainen berättar om en metod som används i medievärlden när man vill hålla kvar en läsare på en viss webbsida med förhoppning om att artikeln ska delas vidare på sociala medier.
– Texten görs kortare, bilderna blir hela tiden allt större och mer uppseendeväckande. Avsikten är att bilderna ska väcka starka känslor för då minns hjärnan dem bättre. Alla de här elementen blir en form av stödkäppar för läsarens koncentration, men när de saknas kan det leda till att man har svårt att koncentrera sig när man ska läsa längre texter.
Demokratiskt att få välja metod
Minna Huotilainen lyfter självmant fram alla möjligheter som de olika modaliteterna ger upphov till. Hon poängterar att i ett mångkulturellt samhälle måste vi också börja ta i beaktande att många nyanlända aldrig kommer att uppnå den goda läsförmågan som vi hittills hållit för självklar. De finns också människor som av andra orsaker inte kommer att kunna läsa flytande.
– Kanske kan vi i stället börja se alla tekniska hjälpmedel som finns till förfogande som ett stöd i den här demokratiskt viktiga processen.
I dagens informationssamhälle kan individen ofta välja mellan olika modaliteter. Det kan till exempel handla om att samma information finns tillgänglig både som film-, text- eller ljudfiler.
– På en arbetsplats där det finns vuxna är det självklart att informationen borde finnas i olika modaliteter så att man själv kan välja det som är lättast och bäst för en själv. Men när vi talar om barn och unga i skolmiljöer är det snarare tvärtom. Där borde man i stället uppmuntra till träning av de saker eleverna inte är så bra på.
Små saker stör koncentrationen
Minna Huotilainen berättar också om hjärnans alarmberedskap som innebär att den hela tiden reagerar på små incitament i omgivningen. Det här sker medan man tror sig vara koncentrerad på andra saker. Den förmågan går inte att stänga av och ur en säkerhetssynvinkel är den viktig för mänskligheten.
– Det innebär samtidigt att små störningsmoment, till exempel aviseringar när man sitter vid datorn, en mobil som piper eller sekundkorta reklambilder som poppar upp på skärmen, faktiskt stör koncentrationen mer än vi är medvetna om. De stjäl energi och drar bort uppmärksamheten från läsningen.
Men om man utsätts för olika modaliteter många timmar per dag, till exempel snabba TikTok-bilder som är helt och hållet utifrånstyrda, kommer det självfallet att påverka hjärnans struktur.
Minna Huotilainen
Hur påverkas då våra hjärnor av den nya utvecklingen?
Minna Huotilainen vill skilja mellan två saker när man talar om hjärnans utveckling.
– Rent evolutionsmässigt förändras hjärnan mycket långsamt. Att bebisar på grund av det digitala samhället snart skulle börja födas med annorlunda hjärnor stämmer förstås inte. Men om man utsätts för olika modaliteter många timmar per dag, till exempel snabba TikTok-bilder som är helt och hållet utifrånstyrda, kommer det självfallet att påverka hjärnans struktur.
”Handlar inte bara om att kunna läsa en tjock roman”
Minna Huotilainen understryker att allt helt enkelt handlar om inlärning, precis som med andra saker i livet. Det man tränar, det förstärks.
– Men man kan ändå inte hänvisa till sin TikTok-hjärna och ange den som orsak till att man inte skulle ha förmågan att läsa böcker. Hjärnan kan lära sig nya läsmetoder och även plocka fram tidigare lässtrategier. Vuxna som har läst mycket har förstås lättare.
Läsförmågan har enligt Minna Huotilainen hittills ofta likställts med prestationen att kunna läsa och tillgodogöra sig innehållet i en tjock roman.
– Men i dag behövs också andra former av läsförmågor som vi inte ska förringa. Det är också en bra egenskap att man har förmåga till snabb precisionsväxling, vilket dagens olika modaliteter utvecklar. Det behöver till exempel lärarna i sitt arbete.
Hjärnforskaren Minna Huotilainen tipsar om metoder som gynnar långläsning
- Rollmodellerna är viktigare än tidigare. Som förälder behöver du visa att du läser böcker. Det är också viktigt med kändisar och idrottsmän som får berätta om sitt läsande så att läsningen normaliseras.
- Använd novellen som hjälpmedel. Den innehåller samma dramaturgi som en roman, men motiverar lässvaga när de från början vet att de inte förväntas läsa flera hundra sidor text.
- Skriv och producera egna texter. Det ökar motivationen att läsa andras texter.
- Använd sångtexter för analys. Musiken är en bekant värld som tilltalar de unga.
- Ibland kan bakgrundsmusik hjälpa hjärnan att utesluta andra störningar i omgivningen. Låt eleverna testa om de föredrar bakgrundsmusik, och i sådana fall vilken som var och en upplever att fungerar bäst när de ska läsa.
- Prova också andra individuella lösningar som att läsa gående, stående, liggande eller att läsa både utomhus och inomhus.
- Uppmana eleverna att lägga undan mobiltelefonen när de ska koncentrera sig på sin läsning. Lärarens uppgift är att berätta, gärna med stöd av hjärnforskningen, hur man skyddar sin egen uppmärksamhetssfär.