“Grunden i grundskolan är närvaron” – myndigheterna inför nya stödåtgärder då fler elever riskerar att bli utan avgångsbetyg

– I Finland levde vi länge i tron att vi var bäst i klassen när det kommer till utbildning. Men sedan några år tillbaka känns det som att trenden har vänt, pisa-bubblan har spruckit och verkligheten har kommit emot. 

Annika Björklund är biträdande rektor i Sursik skola i Pedersöre. Precis som på många andra håll i Finland har man även i Sursik noterat en ny och oroväckande trend: eleverna som riskerar att bli utan avgångsbetyg från grundskolan blir allt fler. Orsakerna hänger i de allra flesta fall ihop med ökad skolfrånvaro, en kvarleva från pandemiåren.
– Under pandemin uppmuntrades eleverna till att stanna hemma vid minsta lilla symptom. Nu borde vi i stället medvetet jobba för att hålla dem i skolan.

Under vårterminen 2023 löper ett par elever i Sursik skola risk för att inte få avgångsbetyg. Det finns också enstaka elever som helt har slutat komma till skolan, och ytterligare några är systematiskt frånvarande. De dyker upp endast någon enstaka dag i veckan. 

”Skulle aldrig ha trott det här för tio år sedan”

Clara Lindqvist är biträdande rektor i Grundskolan Norsen i Helsingfors. Hon möter samma problematik. I Grundskolan Norsen är det en handfull elever som har ett så digert frånvarosaldo att grundskolans avgångsbetyg står på spel. 
– Om någon hade sagt åt mig för tio år sedan att jag skulle jobba med elever som riskerar att bli utan avgångsbetyg hade jag inte trott att det var möjligt.

Också Clara Lindqvist understryker vikten av närvaro. Visst går det att pränta in kunskap på egen hand, men det är i klassdynamiken det kreativa tänkandet gynnas.
– Eleven ser sina klasskamraters sätt att arbeta och lär sig alternativa metoder för att lösa ett problem, säger Lindqvist. 

Annika Björklund är inne på samma linje. Utan grundläggande färdigheter klarar man inte grundskolan.
– Många av eleverna kan hantera den digitala världen, men det är baskunskaper som blir lidande när man sitter hemma. Att förstå det man läser, att kunna skriva och räkna enkel matematik. Det går inte att copy-pejsta sig fram i livet. 

Även om kunskapsbortfallet är allvarligt finns det något som oroar rektorerna ännu mera: det sociala bortfallet. Det har höjts röster för att skolorna borde ordna distansundervisning för elever som vill stanna hemma också efter pandemin, men den tanken avfärdar Clara Lindqvist bestämt.
– I skolan lär sig eleverna gruppdynamik. Det händer mycket i barnens liv. För någon som varit borta länge blir tröskeln för att kliva in i de sociala sammanhangen hög. 

Problemen är mångfacetterade

Anne Smolander, rektor för elevstöd och välmående i Borgå, instämmer i att det är frånvaron som i de flesta fall leder till att elever riskerar att inte klara grundskolan. Men det kan också finnas andra orsaker. 
– Orsakerna till frånvaron kan bero på personliga svårigheter, svårigheter i hemmet eller svårigheter i skolan, som exempelvis mobbningsproblematik. Därför är det viktigt att elevvården alltid är inkopplad i de här fallen.

Också i Borgå är det en handfull av de svenskspråkiga eleverna som riskerar att inte få avgångsbetyg. Enkäter som kartlägger skolelevers hälsa har visat att missnöjet med livet och oron över det psykiska välbefinnandet har ökat särskilt bland flickor i de högre klasserna i grundskolan.
– Just den här gruppen ser ut att ha ökat bland dem som inte klarar av att studera i den takt som krävs, säger Smolander.

Sedan höstterminen 2019 har skolorna i Helsingfors stad tagit i bruk en frånvarotrappa, enligt vilken skolan kontakter elevers vårdnadshavare om frånvaron når 30 timmar, och har en möjlighet att samarbeta med barnskyddet när frånvaron överstiger 70 timmar. Skolan samarbetar också med de pedagogiskt sakkunniga i staden för att hitta rätt lösning. Grundskolan Norsens biträdande rektor Clara Lindqvist är glad över det här verktyget.

Ett utvidgat skyddsnät

Den nya läropliktslagen trädde i kraft i augusti 2021. Läroplikten omfattar alla under 18 år som inte har avlagt en utbildning på andra stadiet. Det primära syftet med reformen är att alla unga ska genomgå en utbildning på andra stadiet, men den utvidgade läroplikten fångar även upp dem som halkar efter i grundskolan. 

– Till exempel HUX-utbildningen, en utbildning som handleder för examensutbildning, infördes 1 augusti ifjol. I Hux-utbildningen kombineras de tidigare utbildningarna i övergångsskedet, det vill säga påbyggnadsundervisning i den grundläggande utbildningen och utbildning som förbereder för gymnasieutbildning. Det är ett godtagbart sätt att avlägga sin läroplikt, säger Kurt Torsell, som är direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen. 

Enligt lagen upphör ändå ”den grundläggande utbildningen för barn” när grundskolan är avklarad, eller senast då personen har fyllt 17 år. För att fånga upp dem som trots påbyggnadsår inte fått avgångsbetyg från grundskolan när de fyllt 17 ändrades lagen i augusti 2022 så att de kan fortsätta grundskolestudierna i ett år till, förutsatt att kommunen frivilligt bereder den här möjligheten. 
– Den nya lagstiftningen betonar att ingen ska lämnas åt sitt öde. Förr kunde man kasta in handduken i ett tidigare skede.

Kurt Torsell understryker att de som berörs av det här är förhållandevis få till antalet, och att stödåtgärder ska sättas in i ett tidigare skede för att hjälpa den unga att få avgångsbetyg. 
– Det är ju inte så att man plötsligt i slutet av nian märker att det går dåligt. De här eleverna är kända sedan tidigare för skolorna och lärarna, och man ska ha satt in åtgärder som exempelvis trestegsstödet.

Trestegsstödets tre nivåer är det allmänna stödet, det intensifierade stödet och det särskilda stödet, som sätts in vid olika skeden när en elev håller på att förlora greppet om sin skolgång. Inom ramen för stödmodellen kan man göra upp personliga planer för eleven. 

– Om någon elev har väldigt svårt med ett ämne kan man justera den individuella målsättningen så att den ligger under kraven för normalbedömning. 

Läroplanens mål i ett ämne kan individualiseras, om eleven annars inte har förutsättningar att klara målen. Möjligheter till andra flexibla lösningar finns, som exempelvis årskursintegrerad undervisning där eleven kan läsa ikapp de underkända ämnena under ett läsår utan att tvingas gå om hela årskursen. Kurt Torsell vid Utbildningsstyrelsen säger att den springande punkten är att hjälpa de unga att uppehålla motivationen för skolan. 

– Om man trillar av beror det sällan enbart på svaga studieprestationer. Det är sant att vissa har en kognitiv funktionsvariation som gör grundskolan svår, men de plockas upp i ett tidigare skede. I de flesta fall handlar avbrutna grundskolestudier om psykisk ohälsa, missbrukarproblematik, besvärliga familjeförhållanden, eller i vissa fall även ekonomi.

Mot en ljusare framtid

Precis som Kurt Torsell är alla rektorer som har intervjuats för den här artikeln överens om att den utvidgade läroplikten är en välkommen reform. Skyddsnätet som ska fånga upp de elever som faller av har vävts mera finmaskigt. Alla är också överens om att det är viktigt att lärare ingriper i ett tidigt skede när en elev börjar glida ifrån.

– Det gäller att alltid följa upp frånvaro. Även medan den är på låg nivå. Lite frånvaro leder till mycket frånvaro med tiden. Här är det viktigt att varje enskild lärare är noggrann, säger Clara Lindqvist. 

– Och vi behöver satsa mycket på gemenskapen. Ända sedan barnen är små ska vi arbeta för att utveckla och främja känslofärdigheter och stödja gruppsammanhållningen, säger Anne Smolander. 

På samma sätt som frånvaro och dalande studieprestationer går hand i hand i en negativ spiral, kan motsatt utveckling ske när man lyckas med något.

– När man märker att man klarat något mår man bättre – det kan leda till en positiv spiral, säger Smolander.

Skolan kan ändå inte göra allt. Samarbete över sektorgränserna är viktigt, samt kontakten till hemmet. Också den kontakten blev lidande under pandemin.
– Det är ljuvligt när vi igen kan hålla föräldramöten där folk är fysiskt på plats. Här lägger man grunden för en god kontakt mellan skolan och hemmet, säger Clara Lindqvist.  

Skolan har idag en bred funktion i samhället. Annika Björklund säger att medan det förr handlade om att utbilda och fostra har omsorgsbiten blivit starkare på senare tid. En samsyn och ett fungerande samarbete med välfärdsområdena krävs. Och så gäller det att se till att personalen i skolan trivs på jobbet.
– Om lärarna mår bra reflekteras det rakt ut i klassrummen. 

Fakta

• Den utvidgade läroplikten omfattar alla under 18 år som inte har avlagt en examen på andra stadiet. När det gäller grundskolan upphör läroplikten senast när skolarbetet under läsåret slutar det kalenderår då eleven fyller 17 år. Sedan hösten 2022 är det möjligt för kommunerna att på frivillig basis ordna med grundutbildning som ett sätt att fullfölja läroplikten, alltså tills personen fyller 18.
  Källa: Undervisnings- och kulturministeriet
• Årskursintegrerade studier ger möjlighet för grundskolelever att studera ämnen på en annan nivå än vad läroplanen för den egna årskursen förutsätter. Det kan vara ett sätt att läsa ikapp ämnen man har fått underkänt i utan att behöva gå om en hel årskurs.
  Källa: Utbildningsstyrelsen 
• Trestegsstödet är en modell för att hjälpa de elever som har det svårt i skolan. Stödet ska sättas in genast då problem uppstår. Trestegsstödet består av de tre nivåerna allmänt stöd, intensifierat stöd och särskilt stöd.
  Källa: Undervisnings- och kulturministeriet 
• Enligt Kurt Torsell, som är direktör för den svenskspråkiga verksamheten vid Utbildningsstyrelsen, är det skäl att minnas att två trender pågår samtidigt: allt flera barn mår bättre än någonsin tidigare och klarar skolan bra. Men samtidigt finns en liten men växande minoritet som klarar sig allt sämre. Bland dem är problemen mera mångfacetterade än förut.

• Avgångsbetyg
• Grundläggande utbildning
• Skolfrånvaro