Demokratimentorn: ”Vi måste våga prata om heta frågor i skolan”

– Man måste på olika sätt organisera sin undervisning så man kan diskutera svåra frågor, stöta och blöta, säger Charlotta Turegård Granath. 

Hon utbildar lärare vid Södertörns högskola, är prisbelönt inom området för demokratifostran och utsedd till demokratimentor för Sveriges lärare.

I den skola där hon ännu undervisar har konflikten mellan Israel och Palestina bjudit på utmaningar. I skolan går nämligen elever som representerar båda sidorna. Hur gör man då?

­– Vi bakar helt enkelt degen tillsammans och pådyvlar inte eleverna en åsikt. Vi tittar på den historiska bakgrunden och undersöker tillsammans vad som kan ligga bakom bägge parters agerande.

Charlotta Turegård Granath säger att allt sådant diskuteras, samtidigt som man också lyfter fram att krig och konflikter leder till fruktansvärda förhållanden och människoöden. 

Det är heta frågor där känslor är inblandade, men vi måste våga ta tag i dessa frågor, för det är i skolan, i en trygg miljö, som vi kan diskutera och ta reda på fakta tillsammans. 

– Det är heta frågor där känslor är inblandade, men vi måste våga ta tag i dessa frågor, för det är i skolan, i en trygg miljö, som vi kan diskutera och ta reda på fakta tillsammans. 

Demokratimentorn uppmanar lärare att ta hjälp av kollegor, att bjuda in experter och även involvera elevhälsan.

– Vi måste undersöka förhållandena utifrån olika perspektiv och prata enskilt med elever som är berörda extra mycket. I skolan behöver vi ta upp aktuella frågor som sker i samhället. 

Ta in nyheter i skolan

– Lärarna är inte längre den enda källan till information, men vi är den gemensamma platsen när det gäller att fostra demokratiska medborgare. Skolan är därför oerhört viktig, säger Charlotta Turegård Granath.

Hon understryker många gånger betydelsen av att vi blir medvetna om den saken. I synnerhet just nu. I våra skolor minskar nämligen andelen elever och studerande som aktivt tar till sig nyheter via det som definieras som pålitliga medier. Desinformation och falska nyheter har i stället blivit en del av vardagen. 

– Fånga in nyheterna i undervisningen och skolan. Prenumerera på tidningar, titta på aktuella nyhetssändningar och diskutera det ni ser. Vad är trovärdigt, vad är inte? Gör komparativa studier av det ni tar in, jämför likheter och olikheter.

Att tycka olika är inte fel

Ett tryggt klassrumsklimat utgör enligt Charlotta Turegård Granath grunden för all demokratifostran. Därifrån bygger man sedan vidare, inte enbart inom ett ämne, utan låter det löpa som en röd tråd genom alla ämnen och all undervisning.

– Vad betyder det att lyssna? Hur beter jag mig i en demokrati mot en motståndare med helt andra åsikter? Allt det här behöver man träna på i klassrummet. Skolan är ett mikrosamhälle.

– Vad betyder det att lyssna? Hur beter jag mig i en demokrati mot en motståndare med helt andra åsikter? Allt det här behöver man träna på i klassrummet. Skolan är ett mikrosamhälle.

Demokratimentorn säger att det kort och gott handlar om ett pedagogiskt och didaktiskt angreppsätt där man tillåter att olika sidor och åsikter får komma fram.

– Att tycka olika är inte fel, det är viktigt att betona det. Saker och ting förändras, vi har inte facit i dag och våra nuvarande lagar kommer att skrivas om. Ett tidigare exempel på det är kvinnlig rösträtt.

Konfrontera din kollega

De flesta lärare tar sin roll som demokratifostrare på största allvar. Charlotta Turegård Granath säger att i sin lärarroll ska varje lärare utgå från den gemensamma värdegrund som finns dokumenterad i olika styrdokument. Men vad gör man om man upptäcker kolleger som uppvisar tendenser till en avvikande värdegrund?

­– Man ska tala med den som är personalansvarig på skolan, säger Turegård Granath utan att tveka. 

Hon säger att man också frimodigt kan konfrontera den lärare som uttalar sig emot den gemensamma värdegrunden och fråga: vad menar du? 

Gå ner på huk

Man behöver också hantera de elever som uttalar saker i klassrummet som strider mot värdegrunden. Demokratimentorn berättar att hon brukar sätta sig på huk bredvid eleven, eller på en stol, så att de hamnar i samma ögonhöjd och bemöta eleven respektfullt, men ändå göra en tydlig markering. 

Varifrån kommer den här informationen du har? Vad är det som gör att du tycker så? 

– Varifrån kommer den här informationen du har? Vad är det som gör att du tycker så? 

Extra viktigt är om det om elevens uttalanden strider mot befintlig lagstiftning.

– Då är det bara att säga att det helt enkelt inte är ok enligt lagen.

Charlotta Turegård Granath talar ofta om det kompensatoriska uppdraget som skolan har. Det kan bli aktuellt i samband med perioder av arbetspraktik och prao.

– Det är viktigt att diskutera demokratirelaterade frågor både före, under och efter en sådan period när elever och studerande varit ute i det riktiga arbetslivet.

När det ordnas val

Sedan ett år tillbaka fungerar Charlotta Turegård Granath som nationell demokratimentor i Sverige, som bland annat innebär att stötta skolor och lärare i demokratifrågor.

– Det är ett ärofyllt uppdrag, men det förpliktar också, säger hon.

Granath har även skrivit en bok och känner till många konkreta metoder som fungerar i klassrummet när man vill arbeta med demokratifostran – se faktarutan nedan. Hon brukar även uppmana sina elever att engagera sig när det förrättas val i samhället.

– Det är en fin sak att ha på sitt cv som visar att man är ansvarstagande och pålitlig.

Ta in levande människor

Charlotta Turegård Granath uppmuntrar skolan att också involvera andra yttre aktörer i skolans demokratifostran. Det finns nämligen en viktig metod som får i gång tankeprocesser och viktiga samtal. 

– Det är när vi för in verkligheten i undervisningen, att möta politiker, beslutsfattare och överlevande, att ta oss till platser eller att möta en person av kött och blod som har upplevt något. Det blir på riktigt. 

Hon poängterar vikten av att använda dokumenterat material.

– När det inte finns så många överlevande kvar från Förintelsen, får vi använda litteratur, inspelade berättelser och filmer för att levandegöra historien. Det är inte riktigt samma sak, men det blir ändå en personlig röst bakom en händelse och det berör samt skapar engagemang.

Demokratimentorn tipsar

4 hörn – värderingsövning

Berätta för eleverna vilket hörn i rummet som representerar ett visst svar eller en viss åsikt. Ställ en fråga? Vilken årstid är bäst? Uppmana alla att gå och ställa sig i det hörn som motsvarar ens personliga åsikt. Diskutera valet efteråt. Metoden kan sedan användas med mera värdeladdade frågor.

Använd rollkort

Eleverna får inta olika roller i en viss situation. En person utses till fokushållare, en tar tid, en är sekreterare. Två utses till peppare. Deras roll är att uppmuntra. Efteråt diskuterar man hur det kändes i de olika rollerna och även hur det kändes att få uppmuntran.

Pröva ett analysschema

Sätt en aktuell händelse i centrum, till exempel Nato. Diskutera orsakerna till att till exempel NATO bildades och konsekvenserna. Titta på den utifrån väldigt olika perspektiv och analysera de konsekvenser som ett beslut kan få utifrån olika målgrupper. Det kan exempelvis vara ett nationellt eller globalt perspektiv.

Gör bildanalys

Bilder är berättelser. Analysera olika typer av bilder. Vad ser ni på bilden? Vad kan vara syftet? Studera valaffischer. Titta även på bilder som synliggör civilkurage och diskutera dem.

Läs mer i boken: Demokratiuppdraget i skolan – Metodhandbok med undervisningsexempel, av Charlotta Granath.

• Demokratifostran
• Medborgarskap