”Demokrati är inte längre någon självklarhet för eleverna”

– Världen har förändrats massor på bara några få år. Demokrati är inte längre alltid någon självklarhet när man diskuterar med elever.

Det säger Tony Björk, rektor i Mattlidens skola i Esbo. Han understryker att stämningen i skolorna speglar stämningen i samhället överlag: alla känner sig inte delaktiga.

Det finns ett ökat behov av demokratifostran i våra skolor, det är alla deltagare i paneldiskussionen överens om. Anna Mikander som är undervisningsråd på Undervisnings- och kulturministeriet säger att forskning visar att finländska elever har bra teoretisk kunskap om demokrati, men samtidigt upplever att de inte själva har möjlighet att delta. 

Vi måste diskutera demokrati, om och om igen. 

– Här finns något att arbeta med. Vi måste diskutera demokrati, om och om igen. 

Tom Gullberg som är äldre universitetslektor vid Åbo Akademi framhåller att de moderna läroplanerna har gjort det lättare att implementera demokratifostran i skolorna, medan det i historien inte alltid varit lika lätt.

– I kalla krigets Finland såg inte alla ledande politiker med blida ögon på politiseringen inom elevkårsverksamheten, till exempel. Jämfört med den tiden har vi kommit långt, säger Gullberg. 

“En ironisk inställning till proffspolitiker föds ofta i högstadiet”

Demokratifostran i skolan sker på flera nivåer. Exempelvis tränar man på representativ demokrati genom valet av elevkårsrepresentanter.

– Man lär sig att vissa vinner och andra förlorar. Samtidigt ser vi att det är just i högstadieåldern som en ironisk syn på proffspolitiker ofta uppstår. Det blir en bitterhet som kan sitta kvar också i vuxen ålder, säger Tom Gullberg. 

Tony Björk anser att man inom demokratifostran borde fokusera på att politik inte betyder att de starkaste får all makt.

Det lustiga med demokrati är att många upplever att de inte kan påverka om det inte är den egna åsikten som vinner.

Tony Björk

– Det lustiga med demokrati är att många upplever att de inte kan påverka om det inte är den egna åsikten som vinner. För eleverna är det viktigt att inse att röstetalet inte avgör allting, utan vad man gör av den post man får.

För att elevkårsarbetet ska upplevas som meningsfullt krävs att eleverna får ta ställning till meningsfulla frågor. Tony Björk säger att elevrepresentanterna exempelvis kan sitta med på personalmöten eller delta i arbetsintervjuer. När det gäller frågor som berör trygghet och trivsel i skolan har eleverna ofta unik kunskap, och genom att lyssna på dem odlar man samtidigt deras tilltro till det politiska systemet.

– Eleverna måste förstå att politik handlar om större saker än personlig vinning. Hela samhällssystemet står och faller på hur man beter sig, också i elevkårsstyrelser, säger Tony Björk. 

Demokratifostran som ett statligt spetsprojekt?

Anna Mikander vid Undervisnings- och kulturministeriet säger att all skuld inte kan läggas på lärarna när det brister i demokratifostran i våra skolor. 

– Demokratifostran är ingen lätt uppgift för en lärare, och många känner att de inte har de pedagogiska verktyg som krävs. På statlig nivå finns ett behov av samordning för olika sätt att jobba med demokratifostran, och vi är inte alltid heller bra på att marknadsföra vad vi gör eller vilka stöd som finns att tillgå, säger Anna Mikander.

– Med tanke på dagens samhällsklimat borde demokratifostran införas som ett spetsprojekt på statlig nivå, föreslår Tony Björk. 

Anna Mikander är tveksam. 

– Vi har fått mycket kritik för att vi startade för många projekt under den förra regeringsperioden – nu försöker vi implementera mera bestående förändringar.

Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi, CLL, har för sin del nyligen lanserat en fortbildningskurs för ämneslärare under rubriken “Demokratifostran som livsstil i skolan”, där Tom Gullberg är en av föreläsarna. 

– Vi ger verktyg för hur man kan jobba ämnesövergripande och utnyttja mångfald i skolan inom demokratifostran. Tanken är att deltagarna under kursens gång ska kunna experimentera och prova olika metoder ute i skolorna. 

”Lärare: våga göra vilda försök”

För att öka elevernas samhällsintresse och känsla för demokrati krävs öppenhet och tillit inom lärarkollegierna. Det är naturligt att lärare i samhällskunskap tar fasta på politiska händelser i sin undervisning, som exempelvis det aktuella presidentvalet. Men demokratifostran borde ingå i fler skolämnen, anser panelen, samtidigt som man måste visa förståelse för att alla lärare har olika förkunskaper. 

Vissa lärare är intresserade och insatta och de får gärna dela med sig av sin kunskap till de övriga.

Tony Björk

– Här gäller samma regler som inom digitaliseringen. Vissa lärare är intresserade och insatta och de får gärna dela med sig av sin kunskap till de övriga. Samtidigt måste vi minnas att lärarna bara har mellan 2 och 3 timmar samplanering i veckan, säger Tony Björk. 

Ute i klassrummen gäller det att öva på att diskutera i grupp med eleverna. Som lärare gäller det att våga låta alla åsikter komma fram, oberoende av om diskussionen berör skolans trivselregler eller stora samhällsfrågor. 

– Alla diskussioner kommer i slutändan att leda till att en idé kommer att vinna, men alla har ändå fått lära sig något genom diskussionen, säger Tom Gullberg. 

Han uppmanar alla lärare att modigt testa nya grepp inom undervisningen. 

– Våga göra vilda försök – det kommer man långt med!

• Demokratifostran
• Medborgarskap