Det krävs många timmars arbete innan läroplanen blir en lektion

I klass fyra i Vasa övningsskola håller Märta Weijola och Vera Volyk på med dagens uppgift: att göra ett inbjudningskort till ett drömkalas. Märta visar sitt. Under en mörkblå stjärnhimmel syns en häst som hoppar över ett hinder, prytt med ballonger och vimplar. Stjärnhimlen ser bekant ut, och när lektor Martina Wilhelms förklarar uppgiften förstår vi varför:

– Här har vi valt att jobba ämnesövergripande med svenska och bildkonst. Till skrivdelen hör planeringen av texten på inbjudningskortet – att se till att alla viktiga detaljer är med och kunna formulera inbjudan – medan bildkonsten handlar om att skapa en parafras av Vincent van Goghs verk Stjärnenatt.

Att slå ihop två ämnen kräver sin planering. Förutom att eleverna förväntas lära sig vissa saker, ska även bedömningskriterierna vara klara från början – och vara kopplade till målen i läroplanen. I Vasa övningsskola har man länge jobbat med två olika redskap, kunnakartor och bedömningsmatriser. Med hjälp av dem synliggörs målen så att både lärare och elever vet vad som förväntas av dem.

– Läroplanen är skolans viktigaste styrdokument och därför måste allt vi gör vara förankrat i den, säger rektor Emmi Herler-Westeråker.

Lärarna efterlyser tydligare mål i läroplanen

Martina Wilhelms har jobbat som lärare i snart 30 år och har sett många olika versioner av läroplanen. Den första hon bekantade sig med som studerande var läroplanen från 1985. Nu är en ny revidering på gång, och Martina Wilhelms är involverad i arbetet, som administreras av Utbildningsstyrelsen. Hennes arbetsgrupp har fått i uppdrag att se över ämnesinnehållet, målsättningarna och bedömningen i gymnastik. Hittills har vitsordet åtta varit ett slags normvärde som haft givna bedömningskriterier, men nu ska fler vitsord omfattas.

– Utan tydliga kriterier blir bedömningen bara en subjektiv grupprelaterad tolkning, säger Martina Wilhelms.

Bakgrunden är den statliga kunskapsgarantin, som riksdagen godkände i somras. Både Martina Wilhelms och Emmi Herler-Westeråker hoppas att de breda målformuleringarna blir mer konkreta.

– Som det nu är har vi en ganska allmän läroplan, säger Emmi Herler-Westeråker, och illustrerar med ett exempel: I finskan för årskurs sex står det att man ska ”uppmuntra eleverna att lägga märke till finskan. Målet är att motivera eleverna att värdesätta sin egen språkliga och kulturella bakgrund och bemöta människor fördomsfritt.”

– Däremot står det inget om hur vi som lärare förväntas förverkliga detta. De allmänna formuleringarna gör det svårt att lyfta ut konkreta mål för undervisningen. Ju mer erfarenhet man har, desto lättare är det, men speciellt för nya lärare och lärarstuderande kan det här vara en utmaning.

Och det är där vi nu står, med en läroplan som är lite för tolkningsbar för att vi ska uppnå en jämlik bedömning i hela landet, eller ens inom den egna skolan.

Martina Wilhelms har för skojs skull jämfört de olika versionerna av den nationella läroplanen, från 1985 till den senaste större uppdateringen från 2014. I läroplanen från 1985 var vissa punkter så konkreta att man i princip visste exakt vad som skulle ingå i en hel läsårsplanering i de enskilda ämnena.

– Jag tog hjälp av AI och matade in samtliga versioner, och svaret jag fick överensstämmer bra med min egen känsla. Valmöjligheterna har ökat och i takt med det också svårigheterna med att tolka innehållet. Och det är där vi nu står, med en läroplan som är lite för tolkningsbar för att vi ska uppnå en jämlik bedömning i hela landet, eller ens inom den egna skolan.

Kunnakartor gör målen synliga för eleverna

Årets fjärdeklass är en så kallad storklass, vilket betyder att det finns 39 elever och två lärare. Martina Wilhelms och hennes kollega Anna Wulff gör det mesta tillsammans: planerar, förbereder, handleder studerande, utvärderar och diskuterar.

– Det här läsåret har vi fått extra resurser för att kunna dela in klassen i mindre grupper, vilket gör att vi har bättre möjligheter att differentiera undervisningen. I Finland är vi överlag bra på att ta hand om svaga elever och se till att alla ska nå samma nivå – vi pratar ofta om att kasta ut livlinor och flytvästar – men det finns också ett stort behov av att erbjuda utmaningar åt de duktiga eleverna.

I klassrummet börjar Märta Weijola och hennes kompisar vara klara med uppgiften. Vera Volyk har skapat en lagom läskig bild med halloweentema. För Märta – som gillar att skriva – var stjärnhimlen största utmaningen.

– Jag målade den med kritor, och det är ganska svårt. Men det var roligt att få ta in bilden i lärplattan och göra kortet digitalt.

Vad är det då Martina Wilhelms och Anna Wulff bedömer?

– Vi kollar att alla viktiga detaljer finns med, och hur väl eleverna lyckats tolka konstverket. Innan vi började fick de se en kunnakarta – baserad på målen i läroplanen – vilket gör att alla vet vad vi förväntar oss av dem.

Att lära sig arbeta med läroplanen

De studerande som Martina handleder får redan från början lära sig att det lönar sig att lägga tillräckligt med tid på lektionsplaneringen. Hon pratar mycket om lärandemål och bedömning, men också om att utvärdera, ett arbete där handledarna ofta jobbar med trepartssamtal mellan den studerande, handledaren och rektorn eller en annan kollega.

– Det viktigaste är att ha ett konkret lärandemål som kan utvärderas. Först efter det kan man börja fundera på metoder, material, undervisningsform och olika lärmiljöer.

För den avslutande praktiken, som just nu pågår för de studerande som Martina handleder, finns ytterligare ett krav: de ska samtidigt visa prov på en viss kreativitet i undervisningen.

Många viktiga moment i läroplanen

Lärarstuderande vid Åbo Akademi möts av läroplanen redan under det första studieåret. Inför sina första praktikperioder går de igenom vilka målområden det finns i ett ämne och hur man ska utveckla elevernas kompetenser. Undervisningen är sällan läroboksstyrd, så att bara förlita sig på boken fungerar inte.

Eftersom läroplanen är ett juridiskt dokument har den också en annan funktion. Ifall du som lärare av någon anledning blir ifrågasatt behöver du kunna hänvisa till målområdena i läroplanen.

– Du ska kunna visa att just den här undervisningen eller det här testet är ditt val, visa hur du uppfyller målet och vilka metoder och produkter du använder, och hur du utvärderar dem. Alla de här momenten är vi väldigt tydliga med att lära ut till våra studerande, säger Martina Wilhelms.

Vad upplever nyutbildade lärare som svårast?

– Att hitta rätt kravnivå och att uppfylla läroplanens mål att synliggöra lärandet både för eleven och hemmet.

Vilka råd ger ni då åt dem?

– Coaching, tutorskap och samarbete mellan kollegor. Dela med er av goda idéer och praktiska verktyg. Ett gott mentorskap ger en bra grund. Vi brukar till exempel samla alla nyanställda till en skild grupp som får diskutera och bolla med mer erfarna kolleger. Det är också viktigt att coacherna får arvode för sitt arbete, påminner Emmi Herler-Westeråker.

Grunderna för läroplanen – så är de uppbyggda

Grunderna för läroplanen är ett nationellt juridiskt styrdokument som slår fast en enhetlig utbildningsstandard för samtliga skolor i landet och drar upp de stora linjerna i fråga om undervisning, verksamhetskultur och bedömning. Den kompletteras av lokala läroplaner i kommuner och skolor som mer i detalj styr skolvardagen. 

Allmän del
Formulerar skolans grundläggande värdegrund utgående från mänskliga rättigheter, demokrati, jämlikhet, kulturell mångfald och en hållbar livsstil. 

Ämnesspecifika mål
Beskriver mål och innehåll för de olika läroämnena för att eleven ska nå de fastställda kunskaps- och färdighetskraven. Innehåller även bedömningskriterier. 

Mångsidig kompetens 
Varje läroämne ska främja utvecklingen av så kallad mångsidig kompetens, enligt fastställda mål. Att undervisa om och bedöma dessa är en del av varje läroämne:

• • förmåga att tänka och lära sig
  • kulturell och kommunikativ kompetens
  • vardagskompetens och förmåga att ta hand om sig själv
  • multilitteracitet
  • digital kompetens
  • arbetslivskompetens och entreprenörskap
  • förmåga att delta, påverka och bidra till en hållbar framtid.

Källa: Utbildningsstyrelsen 

Temat Läroplanen belyser ämnet ur flera olika perspektiv. Du kan läsa de andra artiklarna via den här länken.

• Bedömning
• Lärarutbildning
• Läroplan
• Läroplanen
• Åbo Akademi