Vision: Grundskolan ska forma framtiden, inte anpassa sig till den
Den finländska grundskolan befinner sig i ett brytningsskede. Det här vill Undervisnings- och kulturministeriet svara på med en stor framtidsrapport: Grundskolan 2045: för livet, som publicerades den 11 februari.
– Utan en gemensam vision börjar skeppet röra sig okontrollerat, sammanfattar undervisningsminister Anders Adlercreutz i en intervju för SFV inför lanseringen.
Utgångspunkten är att det behövs en gemensam riktning i en tid av snabb förändring. Befolkningsstrukturen skiftar, teknologin omformar vardag och arbete, och demokratin utmanas av polarisering och fragmentering.
Anders Adlercreutz säger att den långsiktig visionen för grundskolan inte är ett alternativ till konkreta reformer, utan en förutsättning för att förändringarna ska dra åt samma håll. Annars riskerar reformerna att bli ryckiga och kortsiktiga.
– Det får inte vara så att skolan speglar samhällets behov och utbildar för dem. Grundskolan är inte en servicepunkt i traditionell mening, utan en aktör som definierar vart Finland är på väg. Det vi gör i dag påverkar hur världen ser ut om tio eller tjugo år.
Venla Bernelius, specialsakkunnig vid Undervisnings- och kulturministeriet, säger att grundskolan ska vara en framtidsinstitution.
– Vad ska grundskolan göra och vad ska lärarna lära ut, för att vi ska skapa den framtid vi vill ha?
Vad innebär visionen Grundskolan 2045?
Visionen beskriver skolans uppdrag brett. Tanken är att grundskolan finns till för livet: för ett meningsfullt liv för individen, ett liv tillsammans och ett liv på jordklotet.
– Vi tror inte att skolan enbart finns för att lära ut vissa konkreta färdigheter, utan det handlar om ett brett spektrum där vi försöker se hela människan. Visst ska skolan lära eleverna att läsa, skriva, räkna och allt det där, men också att fungera tillsammans. Den ska lära ut social kompetens, kreativitet och skapande verksamhet, säger Anders Adlercreutz.
Han påpekar att det är något som utmärker den finländska skolan i internationell jämförelse: att skolan ses som en social gemenskap där man lär sig att fungera tillsammans.
Venla Bernelius säger att det dels handlar om att skapa gemenskap, men också om att stödja demokratin.
– I det här perspektivet handlar bildning inte bara om kunskap, utan om viljan att använda sitt kunnande för något större än den egna nyttan.
SFV:s sakkunniga inom utbildning, Katarina Rejman, gläds åt att rapporten betonar betydelsen av det meningsfulla i livet, men i ett större perspektiv.
– Vi är alla medborgare på en och samma planet med begränsade resurser. Det är ett viktigt uppdrag som skolan får: att barn och unga ska få se sig själva som aktiva bidragare till det gemensamma goda.
Enligt henne framstår det fortsatt som skolans viktiga uppdrag att kunskap och färdigheter är centrala delar av det meningsfulla livet.
Delegationen som arbetat med framtidsvisionen har bestått av 48 personer, och den har hört totalt 5000 personer: lärare, elever, forskare och internationella experter.
Att göra tillsammans är viktigt
I en tid där lärande allt oftare individualiseras och teknologin erbjuder nya genvägar till information, lyfts gemenskapen fram som skolans kanske viktigaste uppgift.
– Vad är det djupt mänskliga som skolan inte får glömma? Det är vårt behov av varandra, vår kapacitet till interaktion och att fungera tillsammans. Datorer klarar många saker, men vi människor mår inte bra utan samspel, summerar Anders Adlercreutz.
Den jämlika grundskolan pekas ut som en av Finlands största styrkor: en gemensam plats där barn och unga, oavsett bakgrund, lär sig att leva tillsammans. Anders Adlercreutz ser grundskolereformen som den kanske viktigaste reformen i Finlands historia.
– Man gick från ett splittrat och ojämlikt skolsystem till ett gemensamt för alla. Det handlar visst om jämlikhet som värdering, men också om effektivitet. I ett litet land måste man ta vara på alla resurser. Vi har inte råd att låta barn bli efter i utvecklingen.
Samtidigt finns i rapporten en tydlig medvetenhet om risken att i förändringens namn förlora något värdefullt.
– Vi ville inte tvinga fram något nytt utan värna om att känna igen de nuvarande styrkorna, säger Venla Bernelius.
Enligt henne har kreativitet, konst och skapande verksamhet länge varit starka inslag i den finländska skolan, men har inte alltid fått den uppmärksamhet de förtjänar. De är inte ett komplement till ”de viktiga ämnena”, utan en del av skolans kärna.
– Alla människor har en kreativ ådra och det handlar om att lära sig kreativa processer och känna sig trygg i dem. Konsten är viktig liksom att arbeta med händerna. Det handlar också om att skolan erbjuder utrymme för olika sorts barn, där de får göra sådant de tycker om och får tillfredsställelse av, beskriver Anders Adlercreutz kreativitetens roll i skolan.
Hoppas på livlig diskussion
Undervisningsminister Adlercreutz hoppas på en livlig diskussion efter att rapporten publiceras.
– Jag hoppas att man diskuterar den, ifrågasätter den och funderar på vad det kan betyda i praktiken. Sedan gäller det att ta steget ner till verkstadsgolvet och tillämpa visionen.
Också SFV:s Katarina Rejman efterlyser en debatt kring visionen.
– Nu ser jag fram emot att höra diskussioner, och se konkreta handlingar från olika håll, politiker och utbildningsaktörer. Hur får vi ner allt det här visionära till klassrummet?
Under våren kommer ytterligare två arbetsgrupper med sina rapporter. En arbetsgrupp funderar på demografin och skolnätverket och en annan på hur inlärningsresultaten kan förbättras. De här grupperna kommer med konkreta förslag på åtgärder.
