Elever fick fundera över vad som distraherar dem: ”Jag tar gärna en tupplur istället för att plugga”

Tara Duncanson, Linette Hoxell och Emma Drifell säger att de känner igen sig i snacket om flyktvägar – de har alla saker som distraherar läxläsningen.
Skribent och fotograf
Brukar du skrolla på telefonen i stället för att göra läxorna? Den frågan fick elever fundera på under Pelitukis workshop i Korsholms högstadium. Fenomenet kallas flyktväg och hindrar en från att göra det man borde.
Våra hjärnor är smarta, men ibland behöver vi nya verktyg för att uträtta det vi borde göra. Som att ta itu med läsningen inför ett prov. Under en av höstens speciallektioner fick eleverna i klass 9F i Korsholms högstadium fundera på vilka flyktvägar de har och vad de kan göra för att undvika dem.
– Det som gör att vi distraheras från en viktig uppgift kallas flyktväg. För någon kan det vara att ta en tupplur och sova bort eftermiddagen, för en annan att titta på film eller spela mobilspel. Den gemensamma nämnaren för alla dessa aktiviteter är att de hindrar oss från saker vi egentligen borde göra, som att göra läxor eller söka sommarjobb.
Det säger Annukka Såltin, projektansvarig inom organisationen Pelituki. Tillsammans med sin kollega Christel Quillin besöker hon skolor runt om i Svenskfinland inom ramen för projektet ”Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag”.
Hjälper eleverna att bli bättre på att fokusera
Lektionerna handlar om att lyfta problematiken kring mobilanvändning, spelvanor och flyktvägar som påverkar skolarbetet. Lektionerna är anpassade för elever i högstadiet och andra stadiet, och i Korsholm har man valt att låta både åttorna och niorna ta del av materialet.
Lektionen är uppbyggd som en workshop och tanken är att ge eleverna tips på hur de kan bli bättre på att fokusera. Elevernas egen input är en del av lösningen. När Christel Quillin delar ut lappar och ber eleverna fundera över sina egna vanor och ovanor kommer man tillsammans på flera goda råd:
- Använd en timer. Ställ in den på 20 minuter, ta tag i läxan och först efter det får du kolla mobilen.
- Strukturera uppgiften och ta en liten bit i taget. Att skriva en hel uppsats kan kännas jobbigt, men börja med rubriken, och nästa dag kan du skriva första kapitlet.
- Unna dig en belöning när du gjort det du ska.
”Ju mer vi skrollar – desto mer intäkter för bolagen”
En annan av de praktiska övningarna handlar om att testa att ställa in telefonen i svartvitt läge. Under lektionen ska alla telefoner vara undanstoppade – det är Annukka och Christel noggranna med – men just under den här övningen får eleverna plocka fram dem. Tara Duncanson hittar färgfunktionen och testar att göra hela skärmen grå. Plötsligt ser apparna och videoklippen inte längre speciellt lockande ut.

– Det här är faktiskt ganska intressant, jag visste inte att man kan ställa in telefonen på svartvitt, säger hon.
Annukka Såltin förklarar för klassen:
– Innehållet i sociala medier är uppbyggt så att vi ständigt vill ha mera. Klickkulturen bygger på en slags uppmärksamhetsteknologi som belönar beroendeframkallande mekanismer i hjärnan. Innehållet är tilltalande i färger och former och ger oss en kick. Och ju mer vi skrollar, desto mera intäkter för bolagen.
Somnar eller fastnar med telefonen istället för att göra läxor
Tara Duncanson och hennes klasskompisar Emma Drifell och Linette Hoxell säger att de fick flera bra tips under lektionen.
– Mycket av det de sa stämmer. När jag behöver göra läxor händer det ofta att jag i stället fastnar med telefonen i handen, säger Tara Duncanson.
Emma Drifell säger att hon gärna tar en tupplur i stället för att plugga – en annan av de vanligaste flyktvägarna.
Att ägna sig åt sådant som man gillar, som mobilspel, musik eller film, är bra för oss och våra hjärnor – så länge man kan hantera situationen. Men en ständig uppkoppling kan också orsaka stress, oro, överbelastning och otålighet. Fler än 75 procent av alla finländare spelar digitala spel, och i genomsnitt spenderar vi nästan sju timmar i veckan på att spela spel. Av dessa drabbas mellan 1 och 5 procent av en spelstörning, eller det som kallas problematiskt spelande.
– Så länge spelandet är på en normal nivå är det ingen fara, men ett spel kan lätt bli en flyktväg som man tar till för att fly från något annat. Även överdriven eller tvångsmässig användning av sociala medier och andra digitala innehållstjänster är flyktvägar och något som både unga och vi vuxna ofta fastnar i, säger Annukka Såltin.

Också läraren fick goda tips
På ett bord innanför dörren i klassrummet finns en röd verktygslåda. Här kan eleverna parkera sina telefoner under lektionerna.

– Telefonerna stör lektionerna och det här är ett fenomen som blivit allt vanligare, säger Joel Karlsson, lärare i hälsokunskap.
Även han fick en hel del tips under lektionen.
– Alla goda råd som gäller mobilanvändning är välkomna, säger han och ändrar skärmläget till svartvitt.
Innan lektionen är slut får alla en utmaning: Låt telefonen vara i svartvitt läge till klockan nio på kvällen, och fundera om du ändå har använt den lika mycket.
Pelituki
Vad: Organisation som jobbar förebyggande med pengaspel, digitalt spelande, problematiskt spelande och överdriven internetanvändning.
Målsättning: Att informera och utveckla förebyggande åtgärder, identifiering och vård.
Hur: Erbjuder diskussionsmöjligheter, olika evenemang och verksamheter samt stödmaterial.
För vem: Professionella, föräldrar, barn och unga.
Aktuellt: Inom ramen för projektet ”Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag” görs en skolturné på temat mobilanvändning och flyktvägar. Workshopen kallas ”Spela, städa eller läsa till prov?” och bygger på materialet ”Surfa lugnt eller spela vidare?”. I december publiceras även en skriftlig verktygsback på samma tema för alla som jobbar barn och familjer.
Projektet ”Välmående barn och familjer i en digitaliserad vardag” understöds av Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne.