Hälsoriskerna med vår stillasittande livsstil syns allt tydligare. Ökande fysiska och psykiska problem hänger ihop med att vi rör oss för lite. Om inte dagens unga lyckas bryta den här trenden kommer allt fler att bli arbetsoförmögna i framtiden.

Lärorikt har talat med tre motionsexperter som ger konkreta tips på hur vi får in hälsosam motion i barns och ungas vardag.

För att en rörelse ska sätta sig i muskelminnet krävs 10 000 upprepningar. Därför är det viktigt att vi ger barnen möjlighet att upprepa en rörelse, om och om igen.

– Ju mera barnen rör på sig före de kommer till skolan, desto mångsidigare blir deras muskelminne, säger Eva-Lotta Backman, motionschef på Finlands Svenska Idrott, FSI.

Redan i dagisåldern är det alltså viktigt att röra sig mångsidigt. Gå, springa, klättra, skida, skrinna, cykla. Allt för att minska stillasittande. Vädret får aldrig vara ett hinder för en utfärd i naturen.

Utmaningen är att vi har en generation småbarnspedagoger som själva har vuxit upp utan nära kontakt till naturen.

Eva-Lotta Backman


– Utmaningen är att vi har en generation småbarnspedagoger som själva har vuxit upp utan nära kontakt till naturen. Vi måste uppmuntra dem att gå ut så att de i sin tur kan inspirera barnen, säger Backman.

Tips: Så får du in mera motion i dagis- och förskoleåldern
  • Bär inte barnet från bilen till dagis, låt barnet gå själv.
  • Om barnet snubblar men inte skadar sig – låt barnet själv stiga upp.
  • Våga prova på! Var en närvarande, uppmuntrande och kreativ förebild för barnet.
  • Gå ut och lek eller promenera – oberoende av vad det är för väder.
  • Försök få in rörelse när förskolegruppen övar sig på olika färdigheter, t.ex. färger eller bokstäver.
Pausgymnastik bör vara obligatoriskt i skolan

– All rörelse är bra rörelse. Spring ett varv runt din stol. Gör knäböjningar eller tåhävningar. Balansera på ett ben.

Christel “Kite” Lundström, ombud för skolidrott vid FSI, demonstrerar rörelserna medan hon berättar. Trots att få betvivlar nyttan med pausgymnastik är den fortfarande rätt ovanlig i klassrummen.

Lärarna är kanske rädda för att eleverna ska mista sin koncentration. Faktum är att pausgymnastik har motsatt effekt – koncentrationsförmågan ökar.

Christel ”Kite” Lundström


– Lärarna är kanske rädda för att eleverna ska mista sin koncentration. Faktum är att pausgymnastik har motsatt effekt – koncentrationsförmågan ökar, säger Lundström.

Man bör bryta stillasittande varje gång det är möjligt. Läraren kan låta eleverna hämta uppgifter från katedern i stället för att dela ut dem. Om eleverna ska diskutera parvis kan de göra det stående.

På många skolgårdar finns en enorm parkeringsplats för bilar, och bara några enstaka cykelställ. Jette Timgren, sakkunnig i fysisk aktivitet vid Folkhälsan, säger att skolorna bör fundera på vilka signaler de ger eleverna, både utomhus och i klassrummen. 

– Är det okej för en elev att stiga upp under lektionen för att sträcka på sig, utan att genast bli tillsagd att sitta stilla? Kunde det vara tillåtet att stå och lyssna under en lektion? 

Tips: Så får du in mera motion i skolorna
  • Tillåt rörelse i stället för att förbjuda den. Stå eller gå inom ramen för undervisningen när det är möjligt.
  •  Inför några minuter pausgymnastik under lektionstid.
  • Flytta undervisningen utomhus ibland. Varje skolelev borde vara ute minst en timme per dag.
  • Se till att skolmiljön uppmuntrar till rörelse: måla hopprutor eller fotsteg i korridoren, sprid ut gymnastikredskap på olika platser i skolan.
  • Se till att det finns omklädningsmöjligheter för elever som cyklar till skolan.
Psykiskt och fysiskt välmående går hand i hand

– Vi ser två trender: psykiska problem ökar och fysisk rörelse minskar. Forskning visar att motion fungerar lika bra som medicin för att motverka lindrig ångest, säger Jette Timgren vid Folkhälsan.

Samma behov av pausgymnastik och en skolmiljö som inspirerar till rörelse finns också inom andra stadiets utbildning. När eleverna blir äldre blir kopplingen mellan det fysiska och det mentala allt viktigare.

– Stressen ökar, och då bör man också tänka på den mentala biten. Avslappningsövningar kompletterar pausgymnastiken, säger Christel “Kite” Lundström vid FSI.

Lösningen på ett problem som man suttit och funderat på kommer ofta efter lite pausgymnastik.

Vi blir mer kreativa, har lättare att fokusera och orkar koncentrera oss. Det är alltså värt att offra tre minuter på pausgymnastik – det gynnar både eleven och läraren.

Jette Timgren



– Vi blir mer kreativa, har lättare att fokusera och orkar koncentrera oss. Det är alltså värt att offra tre minuter på pausgymnastik – det gynnar både eleven och läraren, säger Jette Timgren vid Folkhälsan.

För att uppmuntra eleverna till läsning brukar man sprida ut böcker på olika håll i skolan. Samma tanke kunde gälla motionsredskap.

– Bär ut sofforna ur skolans pausrum, och ersätt dem med pingisbord, ribbstolar och pilatesbollar.

Tips: Så får du in mera motion i gymnasiet / yrkesutbildningen
  • Har du svårt att minnas pausgymnastiken – ladda ner en app till telefonen som påminner dig.
  • Kom ihåg att pausgymnastik och motionsidrott båda är viktiga men fyller olika behov.
  • Gör andningsövningar eller meditera för att underlätta stresshanteringen.
  • Ersätt soffor och sittgrupper i skolan med gymnastikredskap.
  • Även om du aldrig tidigare motionerat: Börja – det är aldrig för sent.

Mer tips och info


På Finlands Svenska Idrotts webbplats finns tips på konkreta rörelser och motionsformer som lämpar sig för barn i olika åldrar.

På Lekdatabasen  hittar man olika lekar för att främja språket, vänskapslekar och olika rörelselekar.

Här hittar du idéer för vad du som pedagog kan göra med eleverna för att öka mängden motion i skolan.

“Småbarnspedagogiken i rörelse” strävar efter att uppmuntra daghemspersonal och småbarnsföräldrar att få in så mycket fysisk aktivitet i vardagen för barnen som möjligt.

Skola i rörelse är ett program för skolor inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet för att öka motionen i skolan.

Chillasidan på Folkhälsan ger tips för återhämtning i vardagen och hjärnpauser.


Läs Jette Timgrens tankar om hur viktigt det är att vara en motionsförebild för barn och unga här.

Här hittar du de nationella motionsrekommendationerna i Finland.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.