När eleverna blir oroliga och tappar fokus måste läraren vara extra lugn och tydlig. Alla elever behöver arbetsro, men har samtidigt unika behov. Här är tipsen för hur du hanterar ett stökigt klassrum och hjälper eleverna att återfå sin koncentrationsförmåga.

– Tydlighet och struktur!

Specialpedagogerna Anna Dannbäck och Lotta Bäck i Winellska skolan i Kyrkslätt svarar med en mun när jag ställer frågan om hur en lärare ska tänka för att skapa lugn i klassrummet. Hjärnhälsa i skolmiljö gynnas av tydliga ramar. Det här gäller alla elever, inte bara de som har specialbehov.

– I våra årliga enkäter önskar eleverna alltid att läraren ska vara tydlig. En tydlig läsordning, en tydlig lektionsstruktur, och ett tydligt system för hur läxor följs upp, säger speciallärare Anna Dannbäck.

Specialklasslärare Lotta Bäck instämmer.

– Vi lärare kan vara väldigt ivriga när det gäller att prova på nya metoder i undervisningen. Men eleverna vill oftast helst ha det så som det alltid har varit.

Ett enkelt tips är att skriva ner en plan för lektionen på tavlan. Som lärare måste man inte låsa sig vid den, men det inger en känsla av struktur innan lektionen börjar. 

– Att offra två minuter lektionstid på att skriva ner dagordningen hjälper många elever att koncentrera sig, säger Lotta Bäck.

Den moderna läroplanen kan öka känslan av otrygghet

De krav som ställs på skoleleverna har förändrats snabbt under de senaste åren, anser specialpedagogerna. Den nya läroplanen lägger mycket vikt vid samarbete, stora temahelheter, och att eleven själv ska planera sitt skolarbete.

– Tanken är fin, och starka elever gynnas av det här, säger Anna Dannbäck.

Men de som har svårt med att arbeta självständigt, eller att bibehålla koncentrationen när flera ämnen sammanförs i en temahelhet, känner sig otrygga.

– Förr var lektionerna kanske lite tråkigare. Men samtidigt mera organiserade. Att man frångått den starka lärarstyrningen har lett till att vi har mycket flera oroliga elever, säger Lotta Bäck.

När dessa elever ställs inför ett självständigt arbete kan de uppleva svårigheter med att komma igång. De kanske inte ens hinner få en rubrik på pappret innan lektionen är slut. Dessa elever gynnas av väldigt traditionell undervisning, säger Lotta Bäck. 

– Vi går igenom läroboken sida för sida. Då får de här eleverna i alla fall en känsla av att de går framåt.

Hurra för en gammaldags pulpet!

Även den fysiska miljön i många skolor kan bidra till oro och brist på struktur. Även om eleverna har personliga platser har man på många håll avskaffat den klassiska pulpeten med lock till förmån för ett pulpetbord. Winellska skolan har återinfört den klassiska pulpetmodellen i några av klassrummen.

Pulpeten är ett eget ställe där man kan förvara sina saker och som man kanske kan inreda med några teckningar på lockets insida.


– De blev väldigt populära. Pulpeten är ett eget ställe där man kan förvara sina saker och som man kanske kan inreda med några teckningar på lockets insida. Det inger en känsla av trygghet och ökar lugnet i klassrummet, säger Anna Dannbäck.

Skärmar, gummiband och en tung hund

Vi befinner oss i ett specialinrett klassrum i Winellska skolan. I hörnet står en ljudisolerad glasbur av samma modell som är vanlig på öppna kontor.

– Vi kallar den “Bubblan”. Den är jättepopulär bland eleverna. Också elever som inte har några koncentrationssvårigheter alls tycker det är skönt att få sitta och jobba där. Så det visar verkligen vikten av lugn och ro, säger Anna Dannbäck.

Två kvinnor som tittar ut ur en "glasbur".
Speciallärare Anna Dannbäck och specialklasslärare Lotta Bäck tittar ut ur “Bubblan” – ett ljudisolerat rum där elever får arbeta ostört vid behov.

I rummet finns också en soffa med extra höga avskärmande ryggstöd. Hörselskydd, miniskärmar som kan placeras på pulpeten, sittdynor och stressfrigörande leksaker som gummiband och bollar finns också till hands. Mycket av de här hjälpmedlen har skaffats med pengar ur Kyrkslätt svenska resurscentrum KSR i samarbete med Folkhälsan. 

Bild av mjukishund, timglas med färgglada droppar i och några gummileksaker som är framsatta på ett bord.
Hjälpmedel mot stress och oro. Att hålla en tung mjukishund i famnen kan hjälpa en orolig elev att hitta lugnet. Att betrakta timglaset med färgglada droppar som rinner kan gynna koncentrationsförmågan. Och att knåda på en gummileksak kan frigöra stress.

En tygleksak i form av en hund sitter på en bokhylla. Anna Dannbäck lyfter ner den – hunden är mycket tyngre än man skulle vänta sig, den väger flera kilo.

– Yngre barn som har oro i kroppen kan må bra av att hålla i den.

Alla elever kan behöva hjälp med koncentrationen ibland, och tröskeln för att ta till hjälpmedel ska hållas låg, anser specialpedagogerna. Jag frågar hur de övriga klasskamraterna reagerar när någon plötsligt får en mjukishund i famnen, eller ett gummiband mellan stolsbenen att sparka ut sin energi på.

– Eleverna har en väldigt stor förståelse för att vi alla är olika. De brukar inte reagera på något särskilt sätt, säger Lotta Bäck.

– Snarare är det så att klasskompisen också vill prova på samma grej. Och det är okej. Elever som inte har ett verkligt behov av stressleksaker tröttnar ändå på dem efter en stund.

Spola multitasking

På fjärde klassen får alla elever en personlig dator. Specialpedagogerna ser inget fel med det – datorn är ett fantastiskt hjälpmedel. Men den kan också splittra elevernas tankar.

– Ibland ser jag en elev sitta med tio flikar öppna. Då är elevens uppmärksamhet delad mellan alla dessa flikar trots att hjärnan i princip bara kan koncentrera sig på en sak i taget, säger Anna Dannbäck.

Enligt Lotta Bäck hör multitasking inte hemma i skolmiljön.

– Jag skulle vilja odla tankesättet hos eleverna att göra en sak i taget. Först när man är klar med en uppgift går man över till nästa.

Ett långsiktigt arbete

Många av skoleleverna skulle gynnas av satsningar på arbetsrutiner och studieteknik. Anna Dannbäck lyfter fram vikten av feedback och att hitta en mening med skolarbetet.

– Vi ska hjälpa eleverna att reflektera över vad en uppgift går ut på, varför vi gör den och vart vi vill nå. Och hur vi följer upp den efteråt.

Att underbygga hjärnhälsa och mera ro i klassrummet är ett långsiktigt arbete. Resultaten ser man inte genast.

– Men det gynnar eleverna på sikt. I gymnasiet, yrkesskolan, eller på universitetet. Och genom hela vuxenlivet, avslutar Dannbäck.

Specialpedagogerna tipsar – det här kan varje lärare göra för att skapa en hjärnhälsosam skolmiljö

– Skriv ner planen för lektionen på tavlan, det hjälper eleverna att fokusera.
– Skapa rutiner och var konsekvent.
– Gör en sak i taget, undvik multitasking.
– Håll ribban låg för att ta till hjälpmedel för elever som har svårt med koncentrationen.
– Ge eleven en personlig plats i skolan. En gammaldags pulpet med plats för personliga tillhörigheter skapar trygghet.
– Tänk på hur klassrummet är möblerat så det passar gruppen och gruppstorleken. Sitter eleverna i rader, grupper eller par?
– Satsa på uppföljning och ge tydlig feedback.

Lämna en kommentar

Du får gärna kommentera artikeln och diskutera i kommentarsfältet på ett respektfullt sätt. Vi förhandsmodererar alla kommentarer, och förbehåller oss rätten att inte publicera kommentarer som strider mot finländsk lagstiftning eller god sed.