Så här tänker finansiärer om skolors och organisationers samarbete

Lärorikt har pratat med cheferna för Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne, Svenska folkskolans vänner och Svenska kulturfonden.
Skribent
I Svenskfinland finns det kraftfulla finansiärer som årligen delar ut miljoner till daghem och skolor. Lärorikt har talar med fyra chefer för stiftelser och föreningar om samverkan mellan externa aktörer och utbildningen. Ledstjärnan är att skolans expertis ska definiera vad som behövs, först därefter kommer pengarna.
– Det här är jättebra frågor och ett viktigt ämne att ta upp. Jag blir riktigt inspirerad, och hoppas att diskussionen kring externa aktörer fortsätter, säger Sören Lillkung som är vd för Svenska kulturfonden.
I Svenskfinland finns det många stiftelser och föreningar som på olika sätt är med och beviljar pengar till den dagliga verksamheten i daghem och skolor.
Lärorikt har pratat med cheferna för Svenska kulturfonden, Stiftelsen Tre Smeder, Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne och Svenska folkskolans vänner. Vad stöder de helst? Har de krav på samarbeten? Varför behövs externa aktörer i skolorna? Och kanske den viktigaste frågan: Hur ser de på sin egen roll? Är de bidragsgivare eller samarbetspartner?

Pedagogerna vet bäst
– Bra fråga, är Birgitta Forsströms första svar på frågan om vilken roll som Stiftelsen Brita Maria Renlunds minne har när man delar ut bidrag.
– Det är jätteviktigt att vi som finansiärer säkerställer att man faktiskt vill ha det vi erbjuder. Därför ska vi alltid utgå från personalens pedagogiska expertis och ge credit till de otroligt kunniga och välutbildade pedagogerna som finns i våra daghem och skolor. De vet själva vad de behöver, och allt vi kan göra som underlättar deras arbete känns rätt.
När det gäller specifikt skolstigen stöder stiftelsen endast svenskspråkig verksamhet, med fokus på småbarnspedagogiken.
– Våra bidrag kan variera mellan 200 euro till en halv miljon, och ibland kan 200 vara lika viktigt – en liten grej kan innebära stor skillnad, säger hon.

Viktigt att vara försiktig
Stiftelsen Tre Smeder finansierar i första hand den svenskspråkiga utbildningen i Helsingfors. I likhet med de tre övriga finansiärerna säger ombudsmannen Patrik Lerche att utbildningen har allra högsta prioritet.

– För oss handlar det om hela lärstigen från småbarnspedagogik till doktorander. Vi ger inga bidrag direkt till skolorna, utan det sker till exempel via skolornas föräldraföreningar.
Vi ger inga bidrag direkt till skolorna, utan det sker till exempel via skolornas föräldraföreningar.
Patrik Lerche
Patrik Lerche säger att det finns massor med aktörer som vill komma in i skolorna för att sälja sina tjänster, men han manar till försiktighet.
– Vi blev nyligen erbjudna att vara med och finansiera ett gymnasieprojekt med ett specifikt ändamål. Vi kollade upp det med rektorerna och det visade sig att de inte alls vara införstådda. Det här visar att alla projekt som planeras inte alltid är förankrade i skolorna.
Guldkant – men också stress
Alla fyra finansiärer är lika helhjärtat överens om att externa aktörer behövs i skolan. Sören Lillkung säger att Svenska kulturfonden kan fungera som yttre katalysatorer som hjälper till att omforma roller. Han minns själv en lägerskola där han hade förmånen att få upptäcka sin lärare på ett helt nytt sätt.
– Yttre aktörer berikar och breddar också elevernas bild av samhället och det är viktigt av få in det i ett tidigt skede, säger Johan Aura, kanslichef på Svenska folkskolans vänner.

– Det ger guldkant i tillvaron när man kan bjuda in aktörer eller själv åka iväg. Det är jättefint att det finns en efterfrågan på sådant, och vi är samtidigt med och skapar en efterfrågan genom att ge bidrag, säger Patrik Lerche.
Men externa aktörer som erbjuder sina tjänster kan också skapa stress och överbelasta personalen. Birgitta Forsström säger är man alltid behöver komma ihåg att också beviljade medel kräver sin koordinering.
Egna projekt i skolorna
De finansiella bidragen till skolor kan bli synliga på lite olika sätt. Ibland handlar det om att finansiäerna endast ger direkta bidrag till skolorna utan att själv medverka i verksamheten. I andra fall kan det handla om ett direkt samarbete med lärarna. Under de senaste åren har till exempel SFV haft en mer operativ roll i skolorna genom olika nätverksprojekt som BRAVO! och Haru, som de själva äger och leder. Sören Lillkung berättar hur Svenska kulturfonden ser på sin roll.
– För många år sedan gjorde vi en finlandsvensk undersökning och där kom det fram att fältet ibland såg oss som samarbetspartners eller rentav ägare, men renodlat är vi bidragsgivare. Men om vi tycker att något behöver göras kan vi utveckla tidsbundna strategiska satsningar, och där fungerar vi lite mera som samarbetspartner, säger Sören Lillkung.
Resultat på fältet
Johan Aura lyfter fram att SFV har klara och tydliga målsättningar med den egna verksamheten.
– I den bemärkelsen ser vi skolorna som en sorts samarbetspart som på olika sätt hjälper oss att nå våra mål. När vi utvärderar projekt tittar vi specifikt på tre saker: effektivitet, resultat och genomslag. Vi strävar alltid efter att vårt arbete ska leda till förändringar i form av ny kunskap, nya färdigheter, nya attityder eller strukturer.
I likhet med de tre andra finansiärerna säger Johan Aura att externa aktörer i skolor alltid ska medverka till att läroplanens mål uppfylls.
Birgitta Forsström beskriver den egna stiftelsen som en bidragsgivare som inte driver någon egen verksamhet i daghem och skolor.
– Men det ska sägas, att vi vill vara med målmedvetet och förädla projekt. Vi får in mängder med ansökningar och har på det sättet ett helikopterperspektiv av vilka behoven är, och därför bjuder vi också in aktörer till rundabordsdiskussioner, säger Birgitta Forsström.
Finansiärerna vet inte bäst
Hur lyckades satsningarna? Var det välsatsade pengar? Samtliga fyra finansiärer har obligatoriska redovisningssystem, och några kompletterar ibland med externa utvärderingar och friare diskussioner.
Dialogen är viktig och att fältet vågar säga om vi träffat rätt.
Sören Lillkung
– Dialogen är viktig och att fältet vågar säga om vi träffat rätt. Annars börjar man lätt göra som man tror att vi vill, och det är inte alltid det bästa, säger Sören Lillkung.
Kan man räkna med mera pengar om man samarbetar med olika aktörer?
– Det är extremt viktigt och vi vill ogärna vara den enda finansiären i stora projekt, säger Patrik Lerche.
En jättegod sak att jobba för
Johan Aura lyfter också fram samarbete mellan aktörer som en positiv sak, medan Sören Lillkung säger att Svenska kulturfonden också har stor respekt för att sökande vill göra saker ensamma.
– Ju mer vi styr, desto mer börjar man hitta på. Men som sökande ska man förstås veta vad andra gör, så att man inte börjar uppfinna hjulet på nytt.
– Vi tycker att samarbete är bra om det gynnar saken, men ibland kan det också bli stökigare och mer tidskrävande när man är många, säger Birgitta Forsström.
Hon lyfter spontant fram det samarbete som fonderna har sinsemellan.
– Vi träffas och diskuterar gemensamma satsningar då våra syften sammanfaller. Vi jobbar alla för en jättegod sak, och ju mer bra vi gör, desto mera har vi att dela av.
Beviljade bidrag
Via länkarna nedan finns uppgifter om respektive finansiärs beviljade bidrag.