“Ramar och kramar” – en bra lärare sätter gränser och ser elever som individer
Pedagogiken och didaktiken förändras – men kärnan i lärarrollen består: att ge nästa generation den kunskap de behöver för att möta framtidens utmaningar. Idag ligger fokus starkt på eleven som individ, utveckling av sociala och kulturella färdigheter samt att balansera frihet med ansvar.
– Inom den grundläggande utbildningen är lärarens centrala uppdrag att ge individer förutsättningar att vara lärande personer också i framtiden, alltså att ge eleverna möjlighet att utveckla sig i takt med att samhället och världen förändras.
Det säger Tony Björk, rektor vid Mattlidens skola i Esbo. Han tillägger att läraryrket alltid har handlat om att förstå vad som är viktigt för nästa generation och att ge eleverna den kunskap som framtiden kräver.
– Läraryrket är lika gammalt som den mänskliga civilisationen. Förr ritade läraren hieroglyfer i sanden, i dag ritar vi dem på en smart-tavla.
Trots att lärarens grunduppdrag bestått i tusentals år har pedagogiken och kraven på lärarna skiftat genom åren. Inger Nabb, rektor vid Vikinga skola i Vasa, säger att en lärare idag förutsätts ha många strängar på sin lyra.
– En bra lärare måste vara något av en bläckfisk. Vid sidan av själva undervisningen tillkommer ständigt uppgifter, exempelvis ökande krav på dokumentation, vilket gör att läraryrket ofta kan kännas tungt. Mängden nya uppgifter växer utan att man vågar släppa något av de gamla.
Den moderna lärarens kärnkompetens är att se elever som individer
Tony Björk säger att undervisningen tidigare var mer inriktad på att förmedla specifik kunskap, medan dagens skola lägger större vikt vid social och kulturell förståelse samt att se eleverna som individer.
– Vid sidan av det rent akademiska får frågor som berör välmående mera utrymme. Dagens lärare fokuserar mycket på eleven som helhet. Det handlar om att förstå att varje elev når målet genom att gå sin egen väg.
Det bästa i jobbet är att se personalen och elever trivas.
Tony Björk understryker att det krävs att läraren ger eleverna tydliga ramar för vad som förväntas – både när det gäller kunskap och beteende.
– Innanför ramarna finns kärlek och förståelse, utanför finns konsekvenser. Ramar och kramar är en bra devis för både skolan och samhället i stort, säger Tony Björk.
Att träna sociala färdigheter är också något som Inger Nabb lyfter fram som en del av lärarens kärnuppdrag idag.
– En av lärarens viktigaste uppgifter är att möta barnen i vardagen och stötta dem där de befinner sig. Vi arbetar med sociala färdigheter och socioemotionella aspekter, vilket jag upplever att kan vara utmanande för många barn idag.
Fokus på individen redan i dagis
Den ökande samhällstakten ställer också högre krav på dem som arbetar inom småbarnspedagogiken, säger Johanna Karlsson som är pedagogiskt sakkunnig inom småbarnspedagogik i Helsingfors stad.
– Tempot i samhället har blivit väldigt högt. Det märks hos vissa barn som upplever att inget på dagis är tillräckligt spännande eller går tillräckligt snabbt. Då blir det läraren inom småbarnspedagogikens uppgift att hjälpa barnen att varva ner. Att öva på att ha tråkigt är något som verkligen behövs idag.
Småbarnspedagogikens grunduppdrag har skiftat under de senaste årtiondena. Från att primärt erbjuda barnen en plats att vistas på medan föräldrarna arbetar – till att ställa barnens egna behov i centrum. Johanna Karlsson lyfter särskilt fram lagändringen från 2018.
– Den nya lagen sätter barnet i fokus. Lagen om småbarnspedagogik slår fast att barn har rätt att ta del av småbarnspedagogik av hög kvalitet. Även om det här alltid varit kärnuppdraget för lärare inom småbarnspedagogik gjorde lagändringen att ramarna för yrket blev tydligare, säger Johanna Karlsson.
Samtidigt har också kraven och skyldigheterna ökat. Precis som i skolorna krävs också mycket mer dokumentation i daghemmen idag.
Grunden inom småbarnspedagogik är gruppundervisning
I dagens individcentrerade samhälle är det viktigt att komma ihåg att småbarnspedagogik i grunden handlar om gruppundervisning. Johanna Karlsson påminner om att barnen lär sig och utvecklas i ständig samverkan med gruppen.
– Alla barn utvecklas i olika takt och lärarens utmaning är att ge plats för tillbakadragna barn utan att samtidigt tvinga de framfusiga barnen att förminska sig själva.
Johanna Karlsson vill lyfta fram ett pedagogiskt hjälpmedel framom andra.
– Barnlitteraturen är en fantastisk resurs! Det finns många bra böcker som till exempel handlar om hur det känns att bli lämnad utanför. Utan att skuldbelägga någon kan man använda dessa böcker för att lösa konflikter genom att läsa och samtala med barnen om hur olika situationer kan upplevas.
Nätverk, mentorer och praktisk övning
De unga lärare som idag tar steget in i skolor och daghem möts av många utmaningar. Johanna Karlsson framhåller att vissa kan behöva hjälp att hitta sin läraridentitet, särskilt eftersom dagens utbildning för lärare inom småbarnspedagogik har blivit allt mer teoretisk.
– Ingen blir någonsin en färdig lärare. Vi måste ge unga lärare inom småbarnspedagogik tid att växa in i sin yrkesroll. Samtidigt har vi äldre mycket att lära av dem, så vi måste vara lyhörda och lyssna, säger Johanna Karlsson.
Tony Björk i Mattlidens skola intygar också att många unga lärare upplever utmaningar. Arbetslivet och studielivet är olika verkligheter. Tony Björk är noga med att alltid finnas till hands, och dessutom skapa mentornätverk där skolans äldre lärare handleder de yngre.
– Lärare identifierar sig ofta starkt med sitt yrke. Då tar man lätt motgångar och kritik personligt. För att lärarna skall orka bättre brukar jag be dem se på sin roll mer objektivt: du jobbar som lärare, men du är inte lärare.
Att stöda sin personal är också prioritet nummer ett för rektor Inger Nabb. Hon möter lärare som har god didaktisk kunskap, men kan känna ett tillkortakommande när det gäller hur man ska stöda elever som mår dåligt eller har det svårt.
– För de barn som har det tufft är skolans samarbete med hemmen avgörande. Många lärare behöver fortbildning i hur man bemöter barn med hög skolfrånvaro eller utåtagerande beteende. Ju fler vuxna i skolan desto bättre. Jag skulle gärna se att även lågstadier fick skolcoacher, liknande dem som arbetar i högstadierna.
Framtidens skola skall vara en trygg plats i en orolig värld
I en tid där allt förändras snabbt tenderar vi att glömma att vissa saker består. Rektor Tony Björk vid Mattlidens skola menar att dagens unga beter sig ungefär som unga alltid har gjort. I många fall har de blivit mer förnuftiga.
– Men vi lever i en orolig tid. Då måste skolan vara en trygg plats där man vet vilka regler som gäller. Jag tror skolan kommer att gå in för lite stramare tyglar för att kunna ge den tydlighet som behövs.
Det bästa i jobbet tycker hon att är att möta personalen och glada elever, och att se när de lyckas.
Inger Nabb säger att framtiden skola fortsättningsvis måste handla om möten mellan människor. Lärare kan aldrig ersättas av artificiell intelligens.
– Ibland rusar tåget fram i hög fart, och ibland är det viktigt att hoppa av vid en station och stanna upp. Man kan inte hänga med i allt – ibland måste man också våga avstå.
Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Lärarrollen.
