För några år sedan var det bara ett fåtal av abiturienterna i Gymnasiet Lärkan i Helsingfors som valde att skriva medellång finska i studentskrivningarna. I dag väljer nästan trettio procent av skolans studerande det lättare språkprovet. I bakgrunden finns en jakt på högre vitsord, men också allt svagare kunskaper i finska.
Undervisningsminister Anders Adlercreutz (SFP) och Folktingets ordförande Henrik Wickström (SFP) har farhågor kring finlandssvenska ungdomars allt sämre kunskaper i finska. För 20 år sedan blev det andra inhemska frivilligt i studentexamen – nu ser vi följderna av reformen.
Vad är frukt på finska? Hedelmä, säger någon. – Men det betyder väl hallon? Femteklassarna i Zachariasskolan i Nykarleby är vana vid att läraren smyger in finskan under lektionerna, och de vågar utmana varandra. Programmet heter Kielistigen.
Yhtenäiskoulu i Helsingfors heter sedan augusti i år Nordiska skolan. Den tidigare finskspråkiga skolan har därmed blivit tvåspråkig, då de första ettorna samtidigt inledde sin tvåspråkiga skolgång på finska och svenska.
Att samtidigt jobba på finska och svenska är den självklaraste sak i världen och det finns mycket att vinna. Det berättar två naturnära finlandssvenska organisationer som vill uppnå en äkta och levande tvåspråkighet genom att aktivt öka sitt samarbete över språkgränserna.
Bakom elevernas finskakunskaper ligger mycket mer än bara lärarnas insatser, men det glöms ofta bort i debatten, säger professorerna Michaela Pörn och Siv Björklund. De lyfter tillsammans med utvärderingsexperten Carola Åkerlund fram hur attityder, kommunens språk och engelskans framfart spelar en större roll än många tror.
Vill du veta vad som händer?
Genom att prenumerera på vårt nyhetsbrev kan du följa med vad som händer på Lärorikt. Vårt nyhetsbrev utkommer ungefär en gång i månaden med artiklar, inspiration och tips.