I Nordiska skolan i Helsingfors lär sig eleverna läsa och räkna på både finska och svenska 

Jag träffar skolans rektor Sari Sola och klass 1A:s lärare Ia Qvist en varm morgon i slutet av september. Sola berättar om bakgrunden till den nya nordiska skolan. 

– Det har sedan början av 2000-talet funnits en vilja bland politikerna att grunda en tvåspråkig skola i Helsingfors. Efter över tjugo år av prat och planer fick vi våren 2023 höra att skolan skulle bli verklighet just här hos oss. Då fick vi i snabb takt börja förverkliga den. Den 10 september hade vi en stor invigningsfest, och nu landar vi i skolvardagen, säger Sari Sola. 

Hon konstaterar samtidigt att tvåspråkig undervisning i sig inte är något nytt, allra minst i Helsingfors där det finns bland annat finsk-engelska, estniska, ryska och spanska klasser.

En orsak till att det inte funnits finsk-svensk undervisning förut, är att svenskans ställning och fortlevnad ska garanteras genom enspråkigt svensk skolgång. Sari Sola ser ändå den nya tvåspråkigheten som mycket positiv för både finsktalande och svensktalande.

– Svenskan blir en naturlig del av alla skolans elevers vardag. Vi har även hittills haft en positiv atmosfär kring svenska här, vi har en utmärkt svenskalärare och jag har aldrig hört någon klaga över att de måste lära sig svenska. Den traditionen stöder allt det vi nu gör inom ramen för Nordiska skolan, säger Sola. 

Öppen för alla

Alla barn i Helsingfors, oberoende av modersmål och adress, kan ansöka om en plats i den tvåspråkiga klassen. 

– Det är upp till vårdnadshavarna att bedöma om barnet har resurser att börja studera på två språk. Vi har inga språkprov. Nu råkade det sig att alla 25 barn som genom lottning fick plats i klassen kan prata finska. Det är ändå inget krav. Vårdnadshavarnas stöd och positiva attityd är centrala för att barnen ska trivas i en tvåspråkig klass, säger Sari Sola.

Många av familjerna, vars barn nu har börjat i klassen, har en egen relation till Norden och nordiska språk, exempelvis genom släkt eller arbetserfarenhet. 

Det är upp till vårdnadshavarna att bedöma om barnet har resurser att börja studera på två språk.

Klassläraren Ia Qvist rekryterades i våras och har tidigare jobbat med tvåspråkig undervisning på finska och engelska. Själv har hon fått svenskan av sin pappa och finskan av sin mamma. Hon var med i planeringen av schemat för den nya klassen. 

– Fördelningen av språken är fifty-fifty. Matematik har vi två veckotimmar på finska och en på svenska. Finska har vi fyra timmar och svenska fem timmar i år, nästa år är det tvärtom. Vi har bildkonst på finska och slöjd på svenska. Gymnastiken har vi tillsammans med de andra ettorna, så den blir på två språk, räknar hon upp. 

Totalt blir det lika mycket undervisning på bägge språken. I praktiken är finska modersmål och svenskan A1-språk. I denna första tvåspråkiga klass är finskan till att börja med det gemensamma språket bland eleverna, och det språk som talas på rasterna.

– Jag använder inledningsvis mera finska i klassen när jag ger instruktioner, så att alla ska förstå och hänga med. Det är viktigt att skapa en trygg inlärningsmiljö. Ingen ska känna sig utanför för att hen inte förstår.

– Eleverna får tala vilket språk de vill, men jag uppmuntrar dem att svara på svenska när vi har lektion på svenska, säger Qvist.

Sari Sola konstaterar att det kanske är föräldrarna därhemma som först får höra barnen uttrycka sig på svenska, före läraren gör det i klassen, där det är mera pirrigt. Återigen är vårdnadshavarnas uppmuntran viktig.

Språkliga identiteter

Modersmålet är en central del av en människas identitet, och språk är starkt knutna till både självbild och världsbild.

– Många av eleverna talar till och med tre eller fyra språk hemma. Någon talar engelska, bengali, spanska och norska. Jag har talat med föräldrarna om just det här, att det är jätteviktigt att de talar sitt eget språk och inte ändrar till finska eller svenska om de inte talar dem hemma. Det är så viktigt att var och en får lära sig om sin familjs kultur och bakgrund, säger Qvist.

I klassen utvecklas sedan barnens identitet som finländare som talar de inhemska språken flytande. 

– Tanken är att skapa en högtidskalender som beaktar den nordiska dimensionen för hela skolan. I våras hade vi en nordisk dag, till exempel. Vi vill lyfta det här till en grej som berör hela skolan. Det svenska och nordiska ska inte vara en avskild del, det tjänar ingen, säger Sari Sola.

Än så länge kan man inte räkna med att till exempel kökspersonal eller eftisledare ska tala svenska, och ännu finns det inte mycket i de allmänna utrymmena som vittnar om en tvåspråkig skola. Sola och Qvist säger att de ska sätta upp flera tvåspråkiga lappar och skyltar. 

– Men vi har börjat höra svenska till exempel i lärarrummet, det är roligt, säger Sola på svenska. 

Vi har nio år på oss att bemästra de båda språken, det finns ingen tidtabell över när man ska kunna säga vissa saker.

Ser ni några risker att barnen kunde få två svaga språk i stället för ett starkt modersmål?

– Visst finns det alltid risker, och det är en lång process att behärska flera språk flytande. Jag har personligen erfarenhet av det här. Vi har nio år på oss att bemästra de båda språken, det finns ingen tidtabell över när man ska kunna säga vissa saker. Om vi märker att barnen behöver mera stöd för sina studier, försöker vi ordna det så snabbt som möjligt, säger Ia Qvist.

– Och det finns flexibilitet. Om något barn belastas för mycket av den tvåspråkiga undervisningen finns det finska parallellklasser, eller Kottby lågstadium som vi även i övrigt kommer att samarbeta med. Det viktiga är att hitta det bästa alternativet för var och en, säger Sola.

Hon konstaterar att en språkmedveten undervisning stöder barns utveckling på många sätt. 

– Det finns mycket forskning om hur det stöder hjärnans utveckling otroligt väl att studera och kommunicera på två språk. Jag ser inte annat än positiva aspekter med det här.

Veckodagssång med dans

Tillsammans med Ia Qvist går jag ner till 1A:s klassrum i bottenvåningen. Lektionen håller på att ta slut, och gruppen är i färd med att sjunga ”veckodagssången”, med tillhörande koreografi. Veckodagarnas namn och dansrörelser projiceras på den stora vita duken. Just i dag kanske alla inte vågar dansa, då de plötsligt får publik – undertecknad med kameran i högsta hugg.

När resten går ut på rast stannar Ruu,7, Lempi, 7 och Hilkka, 6, kvar för en liten pratstund. 

Alla säger genast att det har varit roligt att börja skolan.

– Jag tycker mest om handarbete och matte, säger Lempi. 

– Jag tycker mest av allt om allt, säger Ruu, och får medhåll av Hilkka. 

Ruu och Lempi har gått i finskt dagis och förskola, medan Hilkka gått i svenskt språkbad. 

Ruu talar finska hemma, Hilkka talar svenska och finska, medan Lempi talar finska, svenska och engelska. 

– Jag talar engelska med min syster för hon går i en engelsk klass, berättar Lempi.  

På frågan om de tänker på det här med olika språk, eller om alla språk känns lika vanliga, svarar Lempi:

– Jag går nog ibland in på mitt rum och tänker på språk.

Förstår ni när läraren talar svenska med er? 

– Ofta, men inte alltid, säger Lempi och Ruu. 

Vad vill ni särskilt lära er i skolan?

– Att läsa och skriva. Och svenska, säger Lempi och Hilkka.

– Att läsa på svenska, för jag kan redan läsa på finska, säger Ruu. 

Flickorna visar ivrigt upp sina konstverk och handarbeten som de hunnit göra sedan skolstarten, bland dem många ugglor.

– Det var den veckan vi hade bokstaven U, inflikar Ia Qvist. 

Hon använder sig i stor utsträckning av temahelheter i undervisningen, i likhet med resten av skolan. 

Än så länge är Qvist den enda tvåspråkiga läraren i Nordiska skolan, men för varje år, då nya ettor börjar, får hon fler kolleger. Efter skolans till- och nybyggnad, som byggs åren 2025 till 2027, ska skolan ha utrymmen som stöder den nya nordiska identiteten, till exempel ett bibliotek. I framtiden finns det plats för 700 elever i samskolan som med åren organiskt ska bli allt mer tvåspråkig.

Tvåspråkig undervisning

• Språk- och innehållsintegrerad inlärning och undervisning (Content and language integrated learning, CLIL) är en metod för att lära sig ett innehåll genom ytterligare ett språk (främmande eller andraspråk) och på så sätt lära ut både ämnet och språket.
• Termen CLIL skapades 1994 av David Marsh som en metodik som liknar men skiljer sig från språkbad och innehållsbaserad undervisning.
• Enligt Utbildningsstyrelsen är målet för undervisningen på två språk att eleverna uppnår goda och mångsidiga språkkunskaper såväl i skolans undervisningsspråk som i målspråket. På lång sikt är målet att lägga grund för livslångt språklärande och uppskattning för språklig och kulturell mångfald.
• Eleverna ska erbjudas autentiska språkmiljöer i undervisningen på två språk.
• Undervisningen på två språk ska återspeglas i skolans verksamhetskultur.
• Nordiska skolan har inlett ett samarbete med en skola i Lejre i Danmark och planerar utbytesprogram för såväl lärare som elever. Meningen är att bygga upp nätverk i hela den nordiska skolvärlden. Skolan kommer även att samarbeta med Kottby lågstadieskola, Hanaholmens kulturcentrum, Svenska nu och Pohjola-Norden.

Här kan du läsa alla artiklar i temahelheten Finskakunskaper.

• Finskakunskaper
• Nordiska skolan