När språket börjar dansa – forskarna som låter lärandet röra sig
I dag vet vi att lärande inte bara sker när man sitter tyst och stilla. Ändå glöms kroppen ofta bort i klassrummet. Forskarna Sofia Jusslin och Kaisa Korpinen har undersökt vad som händer när språk möter rörelse. Då kan oväntade saker hända, till exempel i utforskandet av femininitet.
– Jag har många egna erfarenheter av att dansa, men också av att dansen knappt synts till i skolan alls. Det har varit en drivkraft för mig, säger Sofia Jusslin.
Hon är biträdande professor i pedagogik vid Helsingfors universitet och har en bakgrund som klasslärare och ämneslärare i svenska och litteratur. Dessutom har hon dansat sedan tidig ålder. I sin forskning har hon velat förena de här aspekterna och utforska vad som sker när läsande och skrivande kombineras med rörelse.
– Jag drevs av frågan: Vad händer om vi testar något nytt? För mig är skrivande och läsande kroppsliga fenomen. Jag ville se vad som kan uppstå när man utvecklar något nytt tillsammans med lärare, elever och konstnärer. Det förde mig in på ett forskningsspår där kroppsligt lärande blev en nyckelfråga.
Hennes kollega Kaisa Korpinen är universitetslektor i pedagogik med inriktning på småbarnspedagogik. Hon har en bakgrund som ämneslärare i engelska och franska, och har också dansat sedan barnsben.
– Under mina studier till språklärare blev jag ofta medveten om att som lärare får man röra sig fritt i klassrummet, medan eleverna förväntas sitta stilla. Jag ville därför utforska hur man kan ändra på det här och sätta språkundervisningen i rörelse.
Det kroppsliga lärande är en bortglömd resurs
De två forskarna betonar att kroppsligt lärande inte är samma sak som pausgymnastik. Det handlar om en undervisningsfilosofi där kroppen ses som en självklar del av lärandet, med mottot: ”från knopp till tå”.
Kroppsligt lärande kan förutom fysisk aktivitet även handla om gester, miner, och det som sker på insidan i form av känslor och förnimmelser.
– I grunden handlar det om att ta med hela kroppen i lärprocessen och engagera barn och unga på ett helhetsmässigt sätt, säger Kaisa Korpinen.
Sofia Jusslin lyfter fram den franske filosofen Maurice Merleau-Ponty som betonade att vi inte har kroppar – vi är kroppar. Hon förklarar att inom det kroppsliga lärandet är kropp och intellekt inte separerade utan de samverkar.
– Vi tänker inte trots kroppen, utan med den, säger hon.
Trots det bygger skolan fortfarande på det som går att mäta.
– Jag är glad över att kroppsliga uttryck fått en naturlig plats inom småbarnspedagogiken, även om stillasittandet ökar när barnen börjar skolan, säger Korpinen.
Hon hänvisar till den nuvarande läroplanen för den grundläggande utbildningen som lyfter fram betydelsen av aktiverande arbetssätt. Ändå saknas ibland en djupare förståelse för kroppslighetens roll inom lärandet. Det är just den förståelsen forskarna vill fördjupa och sprida.
Så påverkar dans och rörelse elevernas språkförmåga
Inom ramarna för forskningsprojektet ELLA genomförde Sofia Jusslin och Kaisa Korpinen, tillsammans med kolleger, en litteraturstudie av tidigare forskning om kroppsligt lärande i språkundervisning under åren 1990–2020.
Studien visade att intresset har ökat markant sedan 2015. Den visar också att fysiska aktiviteter och konstbaserade aktiviteter som dans, drama och cirkus, samt rörelsebaserade spel kan bidra till att utveckla ordförråd.
Många kan uppleva att språk ”fastnar” bättre när lärandet är kroppsligt förankrat.
– Resultaten pekar på att elever inte bara lär sig språk, utan också känner sig mer motiverade och inspirerade. De har också mindre ångest kopplad till språklärande. Många kan uppleva att språk ”fastnar” bättre när lärandet är kroppsligt förankrat, säger Jusslin.
Enligt Kaisa Korpinen kan kroppsligt och konstbaserat lärande bredda synen på både språklärande och undervisning.
– Det skapar möjligheter att experimentera med språk och att kommunicera på kroppsliga, kreativa och lekfulla sätt.
Att dansa språk i ett gymnasieprojekt med poesi
Många förknippar kanske kroppsligt lärande med yngre elever. Sofia Jusslin berättar om ett lyckat projekt vid ett finskt gymnasium i Tammerfors. Där samarbetade hon, Kaisa Korpinen och ELLA-forskaren Niina Lilja med dansläraren Lotta Kaarla som hade skapat en kurs i svenska med titeln Dansa med språk.
Först fick studerande se en dansdokumentär och välja ut tre meningar på svenska som berörde dem. En populär mening var: ”Femininitet är ett ord som vi kan fylla med vad vi vill.” Därefter diskuterade de meningarna tillsammans, skapade poetiska texter och språk- och rörelsebaserade koreografier, eller spoken word-koreografier som de också kallas. Till sist spelade de in allt.
Sofia Jusslin säger att slutresultatet blev starka och meningsfulla koreografier där teman som kropp, plats och identitet vävdes samman med språk och konst.
– När vi dansar vår tolkning av en text måste vi skapa en förståelse av texten och verkligen närläsa den för att sedan kunna skapa något nytt.
Så kan du prova kroppsligt lärande i ditt klassrum
Forskarna uppmanar alla lärare att våga prova på kroppsligt lärande och att inte börja för stort. Sofia Jusslin lyfter spontant upp en banan som ligger på bordet.
Det kan handla om enkla vardagsföremål och gester, eller så kan det räcka med att man bara reser sig och gör en rörelse.
– Det kan handla om enkla vardagsföremål och gester, eller så kan det räcka med att man bara reser sig och gör en rörelse.
Hon påminner om det stöd som YouTube kan ge om man själv inte känner sig bekväm med att prova på exempelvis dans.
– Samarbete med professionella konstnärer eller externa aktörer, som regionala dansinstitut, kan vara inspirerande. Men man kan också genomföra denna typ av undervisning själv.
En egen klassdans sätter kroppen i rörelse
Kaisa Korpinen har flera konkreta exempel på hur man kan komma i gång i klassrummet. Man kan dansa bokstäver eller utforska nya ord och begrepp genom kreativ rörelse.
– Eleverna kan till exempel öva på hälsningsfraser genom att samtidigt hälsa på olika sätt med kroppen. Rim och ramsor kan dansas fram, och berättelser kan skapas eller tolkas genom rörelse och bli till koreografier.
Korpinen berättar om klasser som skapat en egen klassdans eller en naturdans där man utforskar skolgården.
Sofia Jusslin är medveten om att kroppsligt lärande kan möta motstånd, även om det borde vara en självklar sak att kroppen är en väsentlig del av lärandet.
– Det enda man egentligen behöver för att komma i gång är kroppen, och den har vi ju alltid med oss.
Kaisa Korpinen påminner till sist om en viktig sak.
– Kom ihåg att barn, elever och studerande också är påhittiga och gärna kommer med rörelseförslag. Man måste inte kunna dansa jättefint som lärare själv.
Läs också de andra artiklarna i temahelheten Kropp och kunskap – länken är här.
Forskarnas tips på fortsatt läsning om kroppsligt lärande
• ELLA-forskningsprojektets hemsida
• ELLA i ett nötskal: Kroppsligt språklärande genom konst: insikter, resultat och policyrekommendationer. Konstuniversitetet.
• Kolumn i Lärorikt: Sofia Jusslins kolumn i Lärorikt: Kroppen gör skillnad i språkundervisningen.
• Skolforskningsinstitutets sammanfattning av ELLA-litteraturöversikt: Kroppsligt lärande i språkdidaktik. Skolforskningsinstitutet sammanfattar och kommenterar. Skolforskningsinstitutet.
• Undervisningsmaterialet Dansa språk! Ett undervisningsmaterial för tidig språkundervisning.
• Undervisningsmaterialet TALK: Zodiak – Uuden tanssin keskus (2017). TALK – Taidetta ja liikettä kieltenopetukseen. Video-opas.
