“Låt pojkarna känna sig betydelsefulla – meningslöshetens motgift är andligt kapital”
Den våg av gängvåld som dragit över Sverige handlar i grunden om utanförskap och en känsla av meningslöshet. Att utslagna pojkar i allt högre grad söker sig till gäng är ett fenomen som också hotar Finland. Skolan spelar en avgörande roll – ungdomarna måste lära sig att odla sitt andliga kapital, säger Christine Namdar.
– Vem är jag? Vad är mitt syfte i samhället? När dessa frågor saknar svar påverkas den mentala hälsan – i värsta fall kan det leda till att man söker sin identitet och en känsla av tillhörighet i ett kriminellt gäng.
Det säger Christine Namdar som forskar i radikalisering. Namdar är doktorandforskare vid Åbo Akademi och gästforskare vid Helsingfors universitet. Hon arbetar också som lärare i det invandrartäta Järvaområdet i Stockholm och har en bakgrund som invandrarbarn i Finland.
Christine Namdar ser gängvåldet som ett uttryck för mental ohälsa, född ur en känsla av utanförskap och meningslöshet.
– Medan flickor i regel håller sitt illamående inom sig tenderar pojkar att agera utåt. Därför är det vanligare att pojkar söker gemenskap i kriminalitet och våld.
Förlorade pappor med förlorade söner
Även om medelklasspojkar, och rentav överklasspojkar, i viss mån börjar synas i de svenska gatugängen består de till största delen av pojkar med invandrarbakgrund. Vanligt är att de tillhör den andra eller tredje generationen som växer upp i Sverige.
– De flesta av de här killarna har en ensamstående mamma. Pappan är fysiskt eller emotionellt frånvarande, eller våldsam, och har inte engagerat sig i sin sons uppväxt.
Christine Namdar understryker att de här pojkarna är i skriande behov av manliga förebilder. Utan dem riskerar pojkarna att tappa riktningen i livet. Det här är särskilt vanligt i invandrarkretsar där känslan av osäkerhet späds på av den traditionella hemkulturens krock med ett hypersekulariserat samhälle.
– Ett barn kan leva enligt vissa värderingar hemma, och diametralt andra i skolan. När värderingar står i konflikt med varandra kan det leda till depression.
– Medan kvinnor i regel har lättare för att anpassa sig till den nya kulturen, speciellt i förhållandevis feministiska samhällen, kan män uppleva det svårare att hitta sin plats. Männen blir bortglömda och behöver hjälp.
Känsliga personer som själva är offer
Christine Namdar säger att de unga män som rekryteras av de kriminella gängen sällan själva är radikaliserade. Allt de vill är att synas, känna tillhörighet och få ett syfte.
– Det kan vara frågan om i grunden väldigt känsliga personer som tvingats trycka undan den sidan hos sig själva. Pojkar som aldrig tillåtits gråta.
Namdar understryker att även gärningsmannen i ett våldsdåd kan ses som ett offer, särskilt om han är minderårig.
Våldsdåden handlar ofta om hedersvåld för killar.
– Våldsdåden handlar ofta om hedersvåld för killar. Det här är killar som inte har förmågan att se de andra valmöjligheter de har i livet, och därför väljer kriminalitet och våld.
Existentiella frågor och “acts of kindness”
För att nå ett bredare tankesätt och se sin egen potential talar Christine Namdar varmt för konceptet “andligt kapital”.
– Andligt kapital handlar om existentiell reflektion och fundamentala filosofiska frågor: Vem är jag? Vad är mitt syfte? Vilken kapacitet och vilken potential har jag? Samt att på djupet reflektera över den yttre världen och dess problem, som krig och klimathot. Att odla sitt andliga kapital är något alla mår bra av – inte bara utslagna pojkar.
Som lärare har Namdar sedan flera år tillbaka ett beprövat koncept för att väcka det andliga kapitalet hos sina elever: “acts of kindness”. Det kan handla om att låta skolklassen hjälpa till på äldreboenden, eller ge eleverna en liten summa pengar som de enbart får spendera för att glädja någon annan person.
Barnen älskar “acts of kindness”. De bygger samtidigt upp sin egen självkänsla och en grupptillhörighet.
– Barnen älskar “acts of kindness”. De bygger samtidigt upp sin egen självkänsla och en grupptillhörighet. Och när de rätta värderingarna är på plats kommer inga radikala strömningar att kunna rubba dem i framtiden.
Namdar citerar den österrikiske psykiatern och förintelseöverlevaren Viktor Frankl, som har sagt att lycka är något man får på köpet när man hittar en mening med livet.
– När man tjänar något större än sig själv växer känslan av meningsfullhet och lycka.
Finländska trumfkort och hotbilder
I takt med att gängvåldet har eskalerat i Sverige följer de övriga nordiska länderna oroligt med läget. Kommer våldet att sprida sig över gränserna?
– I Finland har det delvis redan skett, de svenska gängen har värvat medlemmar här.
Frågan är hur det finländska samhället kan stå emot den här utvecklingen. Namdar påminner om att här också finns många splittrade familjer, och alkoholproblem och familjevåld är mer utbrett än i Sverige.
– De finländska trumfkorten är å andra sidan ett fantastiskt skolsystem, samt flera icke-statliga organisationer, så kallade NGO:s, som arbetar mot marginalisering.
Skolan måste bli ännu bättre på att fånga upp elevernas potential
Tätare samarbete med hemmen, och fler manliga lärare är några av de konkreta åtgärder Christine Namdar efterlyser. Dessutom måste skolan satsa mera på elevernas andliga kapital – genom att ge barnen utlopp för sin naturliga frågvishet och längtan efter meningsfullhet.
Om unga utslagna pojkar kan värvas av gatugäng så måste de kunna värvas in i demokrati också.
– Om unga utslagna pojkar kan värvas av gatugäng så måste de kunna värvas in i demokrati också. Skolan måste vara en garant för att barnen får möjlighet att odla sunda värderingar, eftersom vi inte kan utgå från att de får dem i hemmet.
Enligt Namdar är den ekonomiska nyttan fortfarande den primära drivkraften bakom prioriteringarna i vårt utbildningssystem. Här krävs ett skifte så att vi i första hand fokuserar på att ge barnen möjlighet att växa upp som trygga världsmedborgare med stark självinsikt.
– Visst, det låter kanske lite hippieaktigt att säga att allt i slutändan handlar om kärlek. Men det är så. De pojkar som nu ställer till med problem har i grunden inte har fått tillräckligt med kärlek.
